PUR i praktiken - Plastnet.se

PUR i praktiken
Krauss-Maffei har levererat tekniken
till världens första anläggning för tillverkning
av fiberarmerade PUR-detaljer med
integrerad lackering inuti formverktyget.
Det är indiska at Harita TVS Technologies
Ltd som använder den totalintegrerade
metoden för att göra motorhuvar till sina
traktorer.
Det handlar om en s.k. LFI-process där
långa glasfibrer fuktas med pur-komponenterna
i en blandningskammare innan
de skjuts in i en sluten form, vars ytor
lackerats med hjälp av en robot och därefter
påsprutats bakom lacken med ett
spärrskikt som hindrar glasfibrerna i plasten
att tryckas ut genom den yttersta lackytan.
Allt sker automatiskt och det är fullt
möjligt att på sedvanligt sätt integrera
2 pur i praktiken
Allt i ett skott. Indiska Harita blev först i
världen med in-mould-lackerade, långfiberarmerade,
PUR-detaljer. Båttillverkarna
är väldigt intresserade.
Målet är att inte måla
gångjärn, lås och andra beslag så att en
fullt monteringsfärdig detalj lämnar
formverktyget. Redan lär ett antal båttillverkare
stå på tur att börja använda tekni-
ken och en tillverkare av bussar undersöker
om metoden kan användas för att
ersätta ersätta lackerad aluminium på
samtliga karosspaneler. π
CSM - Här sprutar idéerna fram
En av de allra mest snabbväxande tillverkningsmetoderna
inom PUR-teknik
är”PUR-CSM”, dvs PUR-Composite Spray
Moulding. Och bedömare inom bearbetningsledet
tror att vi bara sett början på en
fullkomlig flodvåg av PUR-CSM-applikationer.
De tre stora utrustningsleverantörerna
Cannon, Hennecke och KraussMaffei
utvecklar nu avancerad teknik för PURsprutning
med olika slag av långfiberarmering
och det handlar om hyperflexibla system
som medger att både ofyllda och fyllda,
armerade och oarmerade, hårda och mjuka,
stora och små, produkter kan tillverkas i
samma maskiner om vartannat. Hennecke
har t ex kommersiella doseringssystem där
ett och samma blandningshuvud kan appli-
cera PUR i en takt av allt mellan 30 och 300
gram i sekunden. Det betyder att man, i ett
sammanhängande arbetsmoment, kan producera
t ex en glasfiberarmerad styv panel,
förse den med ett elastiskt ytskikt och lägga
på tätningslister och tunna packningar.
Metoden kan varieras extremt mycket och
den är synnerligen lämplig när man kräver
materialmässigt optimerade konstruktioner
med avancerade tekniska egenskaper, låg
vikt, hög styvhet och korta produktionsförlopp.
Det började med lätta sandwichgolv
och integrerade dörrsidor för personbilar
och nu står tillverkarna av sportutrustning,
möbler, byggmaterial och liknande i kö för
att testa metoden.
Teknikutvecklarna har också kommit
långt med metoder att använda extremt
långa växtfibrer som armeringsmaterial i
PUR-CSM-konstruktioner som lär bli
ytterst styva, extremt lätta och har så högt
naturfiberinnehåll att de kan räknas in i den
eftertraktade kategorin ”biomaterial” – i
synnerhet om man utnyttjar någon av de
nya biobaserade råvarukomponenter som
nyss kommit på marknaden.
Men det anses lika intressant att spruta
fram riktigt tjocka paneler med speciella
fyllmedel som kan skräddarsys för att ge
plattan önskade akustiska dämpningsegenskaper,
eller supertunna och väldigt styva
plattor med stenskottsäker klass-A finish i
kombination med tekniskt funktionella
(varför inte t ex elektriskt ledande) skikt.
Fordonskonstruktörerna gnuggar händerna.
π