PUR i praktiken - Plastnet.se

More documents

Recommendations

Info

PUR i praktiken Den nYa PUR Biologiska råvaror får intresset för PUR att växa Polyuretanerna tar ett stort steg framåt när nya biologiska råvaror börjar användas i stor skala. Tekniken sparar råolja och anses minska miljöbelastningen, men framförallt lyfter den in PUR i den politiskt korrekta gruppen biomaterial – och där står användarna i kö! ramtidens historiker kanske ser på mänsklighetens period av absolut råoljeberoende som en pinsam parentes i teknikutvecklingens historia. Det finns redan många materialutvecklare inom industrin som börjat göra det. Och de flesta finns faktiskt inom polymerindustrin. I mångt och mycket handlar det om att ta ett steg tillbaka till den teknik som höll på att bli storskalig standard så sent som på 1930-talet, alltså metoder att använda ständigt förnyelsebar biomassa som råvara vid bl a plasttillverkning. I princip är det enkelt. Det gäller bara att efterlikna det naturen gjort under ett antal årmiljoner, men att göra det på några timmar… Amerikanska Oak Ridge National Laboratory har räknat ut att det finns en tillväxt på minst en miljard ton ”ledig” förnyelsebar biomassa på planeten varje år. Om den utnyttjades för att ersätta petrokemiska processer skulle den kunna spara åtminstone 30 procent av dagens 1 pur i praktiken råoljeförbrukning. Biomassan är alltså en stor potentiell bränsle- och råvarukälla, men för att bidra till en total minskning av växthusgaserna måste den produceras och förädlas på ett ytterst genomtänkt sätt. Polyuretanindustrin tillhör pionjärerna på bioplastområdet, kanske därför att det ofta är förhållandevis enkelt att tillverka PUR-råvaran polyol i biokemiska processer, men kanske också därför att PUR-tillverkarna känner ett stort behov av att kunna inlemma sitt material bland de politiskt mera korrekta biomaterial som, åtminstone i reklamen, tär mindre på jordens resurser. Det är främst vegetabiliska oljor och industrisocker som inledningsvis använts som råvara för polyoler, som är en av huvudkomponenterna i polyuretaner. Men rader av andra bioråvaror - från avfallsprodukter till skog – kan komma i fråga. Hittills har det handlat om produktion i testkvantiteter och ingen av de stora uretanplastproducenterna har riktigt på allvar ställt om sin produktion från petrokemiska till biokemiska råvaror. Men med dagens oljepriser och den allmänna goodwill som ligger i att kunna redovisa ”miljöneutrala” produktionsmetoder börjar denna omställning nu ske i allt större skala och i allt snabbare takt. Förutsättningarna har dock varit att resultatet ska bli tekniskt och ekonomiskt minst lika bra som när man arbetar med råolja. Det är ett av skälen till att polyolproducenterna synbarligen befinner sig på så olika utvecklingsnivåer. Sanningen är nog att en del bara valt att marknadsföra sina biopolyoler lite tidigare och lite tydligare än sina konkurrenter. Det finns också de som tycker att så länge man inte kan ersätta den andra huvudråvaran – isocyanaterna – med biobaserade eller på annat sätt miljöneutrala material, finns det inget fog för att vara alltför skrytsam i presentationen av ”miljöpolyuretaner”. På de senaste årens fackmässor har man dock tydligt kunnat se vad som till-
-FaBRiken dragit sig i utvecklingslaboratorierna. Det är alldeles uppenbart att biomaterialen nu är ett högprioriterat forskningsfält. Bayer materialscience har t ex utvecklat nya biopolyoler som till hela 70 viktprocent baseras på förnyelsebara komponenter. Och det handlar inte längre om experimentmaterial med outvecklade egenskaper. Snarare är det marknadsfärdiga råvaror som ger polyuretaner med egenskaper som i många avseenden överträffar dagens petrokemiskt baserade material. Bayer har i första hand satsat på råvaror som passar de snabbast växande och mest lönsamma PUR-marknaderna och det handlar därför mycket om ”bioversioner” av flexibla komfortcellplaster för madrasser, möbler och bilinredningar, men även om några styva skumplaster för termisk isolering av t ex kyl- och frysskåp. När det gäller sängar och madrasser har cell-PUR haft en kometliknande användningsökning på senare år. Det beror sannolikt på att tekniken att formulera och skräddarsy olika egenskaper hos materialet utvecklats enormt snabbt. Inte bara omfånget i elasticitet har ökat utan helt nya egenskaper har också gjorts tillgängliga i form av t ex viskoelastiska cellplaster med ”minneseffekt” och kontrollerbar fördelning av belastningskrafterna. Därmed har PUR kunnat klättra upp till madrassernas allra högsta kvalitetssegment och tillverkarna har kunnat ta betalt för sina innovationer i motsvarande grad. Vad som nu händer är att dessa teknisk kvalificerade premiummaterial modifieras råvarumässigt så att de, med bibehållna egenskaper, även kan inordnas i kategorin ”miljömaterial” och det innebär naturligtvis ytterligare argument i marknadsföringen av cell-PUR. De nya materialen uppvisar också intressanta förbättringar i sina brandegenskaper. Det har kanske inte så mycket att göra med valet av polyolråvara, som att det nu sker en total omformulering av PUR i praktiken många material i syfte att göra dem totalt sett mycket ”grönare”. Och en genomgående egenskapsförändring tycks vara att alla tillverkare lyckats få sina biopolyoler att lukta bättre! Ändå är det här bara ett första steg i riktning mot dramatiskt förändrade cell- PUR-egenskaper. När resurserna börjat strömma till i utvecklingslabben öppnas vägar som hittills ansetts omöjliga. När t ex s.k. ”nanoskum” med extremt små celler och extremt fintrimmad justering av densitets- och dämpningsegenskaperna, kombineras med en bredare flora av biologiskt framställda råvaror kan man få fram ”biologisk” cell-PUR som i samma produkt kombinerar många egenskaper och som ”monomaterial” har utmärkta återvinningsmöjligheter. Kylskåpstillverkaren Liebherr tillhör de första storskaliga användare som insett detta och nu marknadsför sina produkter med argumenten ”dubbelt miljövänligt”. Företaget gör en serie kylskåp med ultratunna väggar och därmed stort innerut- pur i praktiken 1
Page 1 and 2: utgiven av nr 10/2008, del 2 PUR i
Page 3 and 4: PUR - i praktiken kalla det tillfä
Page 5 and 6: Inte ens när det gäller bearbetni
Page 7 and 8: åga en konstruktionschef på en fo
Page 9 and 10: tat plus i moderna konstruktioner,
Page 11 and 12: PUR dominerar när det gäller bygg
Page 13: yggnader med tunna väggar och dål
Page 17 and 18: PUR i praktiken PUR-MÄStaRna Resur
Page 19 and 20: ilindustrin har stor nytta av metod
Page 21 and 22: En ABB-robot med blandnings/doserin
Page 23 and 24: än enorma materialvolymer. Men dä
Page 26 and 27: PUR i praktiken Krauss-Maffei har l
Page 28: Polyurethan-EN_SP-191x251-Final_neu

PUR i praktiken - Plastnet.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?