Profylaxkurs - Profylax Online

Recommendations

Info

Vanliga frågor kring utdrivningsskedet • • • • Vad är krystning? En impuls att hjälpa till. Hur börjar det? En del mammor får en kraftig krystimpuls när krystvärkarna börjar. Det vanligaste är dock att mamman får en mindre kraftig krystimpuls, ungefär som en stånkning (ett litet tryck neråt). En del mammor får ingen krystimpuls alls. Hur känns det? Det vanligaste är att mamman känner det som om hon behöver gå på toaletten, d v s det trycker kraftigt mot änd- tarmen. Hur upplevs krystningen? Upplevelsen av krystningen varierar från person till person. En del mammor upplever krystningen som det skönaste skedet av förlossningen, nästan lustfyllt, de kan tycka att det är skönt att ”äntligen” få hjälpa till. En del upplever dock krystningen som den mest skrämmande och jobbigaste delen av förlossningen. Det viktigaste att tänka på är att krystningen är ett sam- arbete mellan barnmorskan, mamman och partnern, givetvis är barnmorskan närvarande hela tiden. 10 Kombinerad avslappnings- och andningsövning Ett effektivt sätt att kombinera avslappnings- och andningsträningen är att använda sig av en övning som barnmorskan Signe Jansson använde sig av. Signe Jansson införde profylaxandningen till Sverige på 1970talet. Denna övning går ut på att mamman tränar på att slappna av i övriga kroppen samtidigt som hon spänner en muskel – man tänker sig att den muskel som spänns simulerar en värk (d v s att det är en sammandragning av livmodermuskeln). Mammans uppgift: slappna av (visualisera), andas och simulera en värk genom att t ex spänna ett ben och/eller en arm. Partnerns uppgift: kontrollera att mamman är avslappnad i övriga kroppen. Det är alltså endast den del, t ex benet, som mamman spänner som ska vara spänd – övriga delar av kroppen ska vara helt avslappnade (som en trasdocka). För att kontrollera detta ska man lyfta det ben och de armar som ska vara avslappnade. Om mamman är spänd i dessa delar, hjälper man henne att slappna av där. Ibland räcker det att säga till mamman att hon ska slappna av i t ex vänster ben (man nämner de delar som inte är avslappnade trots att de ska vara det) och ibland behövs beröring för att hjälpa Några saker att tänka på • • • henne slappna av. Även här är det bra att andas med mamman, i hennes takt. 1. 2. 3. 4. 5. 6. Krysta i rätt tid – barnmorskan säger till när och hur mamman ska krysta. Krysta på ett effektivt sätt – riktningen på trycket är väsentligt, tänk neråt. Under krystningen ska man hjälpa livmodern att göra det jobb den gör, dvs. trycka på ”uppifrån och ner” för att hjälpa barnet neråt. När barnmorskan säger ”krysta” håller man andan och trycker på uppifrån och ner. Man ska krysta flera gånger på en och samma värk, vilket innebär att man då behöver hämta ny luft och trycka på flera gånger under en och samma värk. För att hitta krystmuskeln kan man göra en liten sit-up, dvs. man lägger hakan mot bröstkorgen och drar fram axlarna – i profil ska kroppen vara C-formad. För att underlätta passagen för barnet ska hela underkroppen vara avslappnad när man krystar (se sid 12 för en bra övning). Mellan krystvärkarna andas mamman djupandning och slappnar av för att samla energi till nästa krystvärk, precis som i värkvilan under öppningsskedet. Krysta lagom mycket – mamman ska absolut inte forcera trycket, vilket är speciellt viktigt att tänka på såväl i början av som i slutet av krystningsskedet. Det kan beskrivas som att ”mamman bara ska hänga med Mamman ligger eller sitter så bekvämt som möjligt och slappnar av i hela kroppen Mamman tar ett djupt andetag in genom näsan och ut genom munnen och fortsätter sedan att andas så, lugnt och långsamt. Mamman simulerar en värk genom att lyfta t ex höger ben samtidigt som hon slappnar av i resten av kroppen. Mamman tar ett djupt andetag och växlar sedan över till ytlig andning. Partnern kontrollerar att båda armarna och vänster ben är avslappnade, genom att lyfta dem högt och känna att de är tunga och avslappnade. Mamman avslutar med att ta två djupa andetag, då hon får beröring av partnern. Det går att öka svårighetsgraden i denna övning genom att spänna flera delar av kroppen samtidigt, när man simulerar värken i punkt 3. Spänn t ex vänster ben och vänster arm medan resten av kroppen är avslappnad för att sedan spänna vänster ben och höger arm när resten av kroppen är avslappnad.
i det som sker”. Lyssna på barnmorskan – hon ska guida mamman i hur mycket hon ska trycka på (krysta). Efterbörden Placentan, dvs. moderkakan, implanteras i livmoderväggen där den tar emot näringsämnen och syre från moderns blod och överför det till fostret samt tar emot avfallsprodukter från fostret som moderns kropp sen kan göra sig av med. De två blodomloppen är helt skilda. Gränsen mellan moderkakans två delar utgör en barriär som filtrerar bort det som kan skada fostret. En del ämnen, som t ex alkohol, tränger igenom denna barriär och går direkt över från mamman till barnet. Mellan moderkakan och fostret löper navelsträngen, som består av blodkärl och bindväv. Efter barnets födelse ska moderkakan, som ofta kallas efterbörden, krystas ut. Det kan då kännas som en ny sammandragning och då kan mamman hjälpa till genom att krysta en gång till – mamman krystar ut moderkakan. Navelsträngen klipps i allmänhet av efter ett par minuter efter födelsen. Några vanliga frågor i samband med förlossningsförloppet: • • Hur vet man att förlossningen har börjat? Oftast uppstår något av följande: vattenavgång, värkar som kommer alltmer regelbundet och som tilltar i styrka och frekvens eller blödning. Vad är slemproppen? Slemproppen fungerar som en effektiv bakteriespärr som sitter i livmoderkanalen. När vävnaden är mogen lossnar den, vilket oftast sker någon vecka eller ett par dagar före förlossningen startar. Att slemproppen lossnar är • • • • Vad är en värk? En värk är när livmodermuskeln drar ihop sig och roterar ner barnet i bäckenet och trycker på livmodermunnen där smärtreceptorerna sitter, som ett halsband. Hur känns en värk? Det vanligaste är att det känns som molande mensvärk, man kan få ont runt ljumskarna och i nedre delen av ryggen och med ett starkt tryck nedåt – smärtan ökar i intensivitet ju längre in i förlossningen man kommer. Hur långa är värkarna? Generellt sett kan man säga att de längsta värkarna är 60-90 sekunder, men de varierar en del och ju längre in i förlossningen man är desto längre tenderar de att vara. Som vi nämnde inledningsvis består förlossningen av mer vila än värkar, vilket är bra att bli påmind om. Här har partnern en viktig roll – påminn om att det kommer en paus efter varje värk, även om de är korta ibland (framför allt i slutet). När ska man åka in till förlossningen? De generella riktlinjer man brukar ange är: 1. 2. 3. 4. 5. Om man har tre värkar eller fler på tio minuter. När mamman inte känner sig trygg hemma längre. Vid vattenavgång. Vid blödning (ta alltid kontakt med förlossningen vid blödning). När mamman upplever att hon behöver en ytligare andning än den djupa-/ långsamma andningen. Ring gärna och konsultera förlossningen om ni känner er oroliga. 11
Page 1 and 2: Kurskompendium Profylaxkurs
Page 3 and 4: Partnerns roll Mental träning I da
Page 5 and 6: Målbilder Det är nu dags att form
Page 7 and 8: kan vi kapa smärta genom att andas
Page 9: Eftersom värkarna kommer tätare o
Page 13 and 14: Partnerns roll Att vara väl förbe
Page 15 and 16: Lite praktiska råd inför uppgifte

Profylaxkurs - Profylax Online

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?