utredning - Statens Haverikommission

De boende i rum nr 15 såg också att brandgaser trängde in i rummet mellan
dörr och dörrkarm.
Dörren till rum nr 15 täthetsprovades efter branden. Ett undertryck skapades
i hotellrummet samtidigt som hotellkorridoren utanför fylldes med
konstgjord rök. Röken spred sig tydligt in i rummet via otätheter mellan
dörrblad och karm.
Dörren till rum nr 4 där de omkomna personerna påträffades har inte
kunnat täthetsprovas på grund av rummets skador efter släckningsarbetet.
Dock saknades det tätning mellan vägg och dörrkarm. En ca 2 m lång
springa var tydligt sotig bakom dörrkarmens foder. Springans bredd varierade
och var som störst 5 mm.
Sotavsättningar fanns i begränsad omfattning ovanför det nedpendlade
taket i hotellkorridoren och runt genomföringarna för kanalerna till några
få hotellrum.
1.9.3 Beräkning av brandförlopp/datasimulering
Syftet med beräkningsstudien är att med hjälp av datasimulering undersöka
hur snabbt siktnedsättande brandgaser kan spridas till plan 2 vid en brand i
baren/frukostmatsalen.
Computational Fluid Dynamics (CFD)-modellen CFX-4.4 har använts för
beräkningarna. Med modellen kan tredimensionell variation av temperatur,
gashastighet och brandgastäthet beräknas. Beräknat resultat bygger på de
fysikaliska samband som styr transporten av massa och energi i rummet.
Modellen förutsätter att aktuell beräkningsvolym delas in i ett stort antal
volymenheter. I här redovisade beräkningsfall är antalet volymenheter
500 000.
Med CFD-modellen kan också sotinnehållet och därmed den optiska densiteten
i brandgaserna beräknas. Utifrån beräknade värden på optisk densitet
kan sedan siktbarheten (siktsträckor) i brandgaserna förutsägas.
Det beräknade resultatet ska ses som ungefärliga värden på redovisade
storheter. I det här fallet har beräkningar gjorts för att få kunskap om hur
brandgaser har kunnat spridas till hotellkorridoren på plan 2 och vilken tid
det kan ha tagit att fylla korridoren med brandgaser.
Brandgasernas spridning i hotellbyggnaden har simulerats för tre något
varierande brandförlopp i baren/frukostmatsalen. Här redovisas ett
representativt brandförlopp (test D) vilket hämtats från ett av försöken som
utfördes vid SP på uppdrag av SHK (SP Rapport P401695A, redovisas i
avsnitt 1.13.5). Brandgaserna sprids vid simuleringen till våningsplan 2 via
trappa A. Dörren mellan hotellkorridoren och trappa A i våningsplan 2 har
valts i helt öppet läge liksom dörren till rum nr 4 där de omkomna
återfanns. Dörrarna till övriga hotellrum och från hotellkorridoren till
trappa B är stängda. Ingen komfortventilation förutsätts i beräkningarna.
Tiden när beräkningarna och simuleringen startar har markerats i kurvan
från det experimentella brandförloppet, fig. 20. Vid simuleringen har ingen
hänsyn tagits till starten (förbrinntiden) av den uppmätta tillväxtkurvan.
Branden i bardisken provocerades i försöken fram med bl.a. uppvärmning
och antändning av ett antal värmeljus som i sin tur antände undersidan av
bardiskens serveringsyta. Brinntiden från antändning av bardisken till den
tidpunkt när simuleringen börjar har valts till 20 minuter enligt kurvan i
redovisad test D. Simuleringen slutar innan brandens intensitet ökar
kraftigt i det senare skedet av brandförloppet. Det kan noteras att tiden tills
branden ökar kraftigt kan variera avsevärt beroende på antändningskälla
och placering av primärt brinnande föremål. Hotellkorridoren på plan 2 har
dock enligt simuleringen fyllts med brandgaser innan branden ökade
kraftigt.
Det uppmätta brandförloppet i test D återges i fig. 20.
28