utredning - Statens Haverikommission

20 resp. 60 Pa. Någon spridning av rök till ovanliggande hotellrum kunde
inte konstateras vid något tillfälle. Uppgifter om proven finns i rapporten
Integritetstest som redovisas ovan under avsnitt 1.13.6.
1.14 Psykologiska aspekter vid svåra händelser
Den som berörs av en svår händelse utsätts för svåra påfrestningar av både
fysisk och psykisk karaktär. De flesta människor har inte någon beredskap
för hur man ska handla i en katastrofsituation och hur man reagerar i en
akut situation beror till mycket stor del på tidigare kunskaper och erfarenheter.
Hur människor reagerar är därför mycket individuellt och deras
handlingar måste bedömas mot denna bakgrund. Man har t.ex. funnit att
människor i brandsituationer följer de regler och rutiner som man tidigare
lärt sig och att man alltför sent inser att man måste tänka ut en ny lösning
när så krävs.
Vid studier av människors beteende vid bränder har man konstaterat att
de första varningssignalerna ofta är mångtydiga och medför att man vill
skaffa sig mera information för att få en bekräftelse på att det verkligen
brinner. Man använder värdefull tid på att söka bekräftelse på varningsinformationen,
t.ex. genom att gå och titta om det verkligen brinner och man
letar efter personer eller saker istället för att i första hand försöka rädda sig
själv.
Information om brand i offentliga miljöer är för individen ovanlig och oväntad
och man vill inte heller göra bort sig inför andra genom att försöka
skydda sig när det inte är fråga om en situation som upplevs farlig. Man
tenderar också att ignorera eller missförstå tidiga varningssignaler.
När det gäller hur man uppfattar en larmsignal, t.ex. ett larm för utrymning
vid brand, kan osäkerhet förekomma om vad signalen betyder – om
det är en verklig fara eller en övning, test eller ett felaktigt larm. Även när
ett utrymningslarm gått är det mycket vanligt att människor inte tror på att
det verkligen brinner. Det är därför viktigt att undvika felaktiga varningssignaler
från automatiska brandlarm/utrymningslarm. Mot denna bakgrund
är en viktig åtgärd att också ställa höga krav på tillförlitligheten hos
larmanläggningar.
I SHK: s rapport (RO 2001:02) angående diskoteksbranden i Göteborg år
1998 finns en omfattande genomgång av psykologiska aspekter vid svåra
händelser. Där beskrivs bl.a. hur människor reagerar i en allvarlig hotsituation,
beteende vid bränder och hur varningar bör utformas.
1.15 Brandpåverkan på människan
Sot och kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning av organiskt material.
Vid kolmonoxidhemoglobinhalter i blodet på 30–40 % kan medvetslöshet
inträda, och för unga och friska personer ligger en dödande koncentration
på mer än 50 %. Effekten på människokroppen är inte bara att syret
undanträngs i blod och vävnader, utan kolmonoxiden binds även till enzymsystem
i kroppens alla celler och hindrar cellandningen samt påverkar
särskilt hjärta och hjärna.
Samtidigt med kolmonoxid bildas också ofta andra giftiga substanser vid
brand i möbler och textilier, liksom i isoleringsmaterial, plaster och färger.
En sådan mycket giftig substans är cyanväte (blåsyra) som upptas i kroppen
vid betydligt lägre koncentrationer än kolmonoxid och dödar betydligt
snabbare. Så låga värden i inandande brandgaser som 150–200 ppm ger
först hyperventilation, sedan snabb förlust av medvetandet, och därefter
död om inte exponeringen snabbt avbryts. Cyanväte når snabbt hjärnan och
kan ge en ”knockdown” effekt.
46