Ladda ner

Riskbedömning till vardags
Hatbrott med homofobiska motiv utgör ett angrepp
mot de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande samhällsvärderingarna om alla
människors lika värde och rättigheter. För individen
innebär brottet ett angrepp mot hennes
identitet, värdighet, kultur och samlevnadsform.
Forskning tyder också på att homo- och bisexuella
som utsatts för homofobiska hatbrott är
traumatiserade under längre tid efter brottet än
de som utsatts för likartade brott utan homofobiskt
motiv. Dessutom späds traumat på av homofobin
i samhället och den heteronormativa
exkluderingen av homo- och bisexuella, visar
amerikanska studier.
I Sverige konstateras i en uppsats från 2006 att
de homosexuella män som ingick i studien begränsar
sig själva på olika vis, exempelvis genom
att undvika visst umgänge, vissa platser
eller situationer. Man kan säga att de gör en
påtvingad riskbedömning inför varje ny situation,
utifrån omgivningens förväntade reaktioner på
deras sexuella läggning.
Psychological sequelae of hate crime victimization
among lesbian, gay, and bisexual adults.
Journal of Consulting and Clinical Psychology,
Herek, G.M., Gillis, J.R., & Cogan, J. C. 1999.
Utanför den underbara bubblan - Homosexuellas
upplevelser av våld, Jenni Pira, 2006, se:
www.uppsatser.se
Hatbrottsjourer
Under 2007 och 2008 satsar Polisen i
Stockholms län extra mycket på hatbrott
genom ett projekt med en hatbrottsjour i
Stockholms innerstad. Hatbrottsjouren
kontaktas direkt när ett hatbrott skett och
åker till brottsplatsen för att ta upp polisanmälan
och hålla förhör med alla inblandade.
RFSL har en brottsofferjour för hbtpersoner
som utsatts för våld, hot, trakasserier
eller hatbrott. Tel 020-34 13 16 eller
e-post till: boj@rfsl.se
Rädsla hindrar anmälan
I polisens ”Handledning för att förbättra stödet
till offer för homofobiska brott” identifieras faktorer
som gör offer för homofobiska brott tveksamma
att anmäla brottet. Bland dessa finns:
Rädsla för upprepade brott eller hämnd
Rädsla för att få sitt privatliv utlämnat
och komprometterat
Rädsla för att bli ”outade”; det vill säga
hotas med att få sin sexuella läggning
avslöjad för t.ex. den egna familjen eller
för arbetsgivaren
För flyktingar eller för dem som ännu
inte fått permanent uppehållstillstånd i
landet; en allmän rädsla för att ”hamna
i myndigheternas register” och därmed
riskera att bli utvisade
Problem/barriärer på grund av kulturella
och/eller språkliga svårigheter/handikapp.
Okunniga offer
Ofta vet en person inte om att det hon eller
han utsatts för klassas som hatbrott eller
att det överhuvudtaget är brottsligt. Därför
behöver även potentiella offer mer kunskap
om hatbrott. Det framgår av inventeringen
”Offer för hatbrott – vad har gjorts och vad
kan förbättras?” Rapporten visar att alla
aktörer – i såväl rättssystemet som på
kommunal nivå – som möter offer för hatbrott
behöver mer utbildning. Dessutom
visar rapporten att många ideella organisationer
som arbetar med brottsoffer och
brottsförebyggande, behöver hjälp med att
utforma en ansökan om medel för att finansiera
sina projekt.
Brottsofferfonden skall satsa extra på att
stödja arbetet med sådana ansökningar.
Offer för hatbrott finns på:
www.brottsoffermyndigheten.se
Gå på djupet
Kalmar län toppar hatbrottsstatistiken i landet
och är ett samhälle där unga homosexuella drar
sig för att gå ut på krogen av rädsla för att få
uttryck som ”bögjävel” slängda efter sig. Därför
har man nu valt att initiera projektet ”Skrapa på
ytan”, som startade hösten 2007. Kommunen
samarbetar med Brottsofferjouren, RFSL och
polisen. Syftet med projektet är bland annat att
utbilda stödpersoner till offer för hatbrott och att
öka kunskapen om hatbrott och livsvillkoren för
homo- och bisexuella. Läs mer om Skrapa på
ytan på: www.brottsoffermyndigheten.se