Rapporten - Går kunskap att mäta? - Lärarnas Riksförbund

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 

mARS 2007 

7 

6 

5 

4 

Går kunskap 

att mäta? 

Så höjer vi kvaliteten i skolan 

3 

2 

1 

0

Innehåll 


Går kunskap att mäta? ....................................................................................................4 

Resultatsammanfattning .................................................................................................6 

Inledning ........................................................................................................................7 

Metod ..............................................................................................................................7 

Skolan bör ges prioritet ..................................................................................................8 

Den egna skolan fungerar bra .....................................................................................10 

Åtgärder för att förbättra skolans kvalitet....................................................................14 

Splittrat stöd för en lärarauktorisation ........................................................................17 

Ska endast lärare med lärarutbildning få sätta betyg? ........................................18 

Lärarna lyssnar på föräldrarna .....................................................................................19 

Appendix ......................................................................................................................21


Går kunskap att mäta? 

Går kunskap att mäta? Frågan väcker känslor. Förmodligen för att begreppet kunskap 

är mångtydigt och för att mätmetoder aldrig exakt kan fånga någons kunskap. 

Den kan bara mätas mer eller mindre bra. Diskussionerna kring svaret på frågan 

kommer att variera beroende på hur man definierar kunskap och valet av mätmetod. 

Lärarnas Riksförbund menar att det är de utbildade lärarna som har den kompetens 

och kunskap som krävs för att bland annat klara svåra uppgifter som betygsättning 

och att förstå intentionerna i skolans styrdokument. Att bedöma en annan människas 

kunskaper är en synnerligen komplex och grannlaga fråga. Just därför krävs det 

en grundlig utbildning av den som ska utföra denna uppgift. Betygsättningen kan 

spela en avgörande roll vid antagningen till utbildningar och samhället är skyldiga 

medborgarna att genom sina system säkra att det sker på ett likvärdigt och rättvist 

sätt. Det ansvar som åtföljer detta uppdrag kan bara avkrävas och förväntas av dem 

som har en utbildning för detta. 

Denna rapport bygger på två SIFO-undersökningar som har gjorts bland medborgare 

och kommunpolitiker. I rapporten framgår att skolan är den samhällsverksamhet 

som medborgare och kommunpolitiker tycker är viktigast. 

Rapporten visar också att de allra flesta är nöjda med hur den svenska skolan fungerar 

i allmänhet. Dock är kommunpolitiker mer nöjda med skolan än vad medborgarna 

är. Bland kommunpolitikerna svarade 80 procent att den svenska skolan var 

mycket bra eller ganska bra. Motsvarande andel bland medborgarna är 61 procent. 

Skillnaden mellan kommunpolitikerna och medborgarna var ännu större när det 

gällde skolan i den egna kommunen. 87 procent av kommunpolitikerna svarade att 

skolan i den egna kommunen var mycket bra eller ganska bra. Bland medborgarna 

är motsvarande andel 62 procent. Det skiljer alltså 25 procentenheter mellan medborgarnas 

åsikt om skolan och kommunpolitikernas. 

Alla elever har rätt att få möjlighet att nå skolans mål, att känna sig trygga i skolan 

och att se meningen med att studera. Alla elever har rätt till den högsta undervisningskvaliteten. 

Lärarnas Riksförbund formulerar här tre förslag som leder till en 

bättre skola. 

• Lärare i rätt ämne och skolår 

Alla elever ska ha rätt att bli undervisade av lärare som har utbildning för det 

ämne och de skolår där de undervisar. För detta krävs en reformerad lärarutbildning 

som ger studenterna tillräckligt breda och djupa ämneskunskaper och 

samtidigt förbereder dem för skolans vardag. Vidare ska obehöriga lärare endast 

få arbeta under behörig lärares ledning och skollagens behörighetskrav för tillsvidareanställning 

av lärare behöver skärpas. 

• Garanterad nationell likvärdighet 

Alla elever ska ha samma möjligheter och förutsättningar oavsett deras geografiska 

hemvist eller bakgrund. Staten måste garantera en likvärdig skola, bland annat genom 

att ta ett tydligare ansvar för styrning och finansiering av skolan. Alla huvudmän 

måste följa samma regelverk och sanktionsmöjligheterna mot de huvudmän 

som inte lever upp till sina åtaganden måste utökas. 

4


• Lärarauktorisation för högre kvalitet 

Vår undersökning visar att allmänheten känner ett behov av att införa en lärarauktorisation. 

Det visar att socialdemokraternas beslut att tillsätta en utredning 

i frågan trots den tveksamhet som vissa politiker känner har stöd i deras valmanskår. 

Den visar vidare att den borgerliga regeringens beslut att skärpa utredningsdirektiven 

har en bred uppslutning bland allmänheten. 

En auktorisation har inget egenvärde. Den ska inge ett förtroende hos såväl allmänhet 

som politiker. Genom en auktorisation garanteras en rättssäker och likvärdig 

undervisning. 

Lärarna ska vara en naturlig auktoritet i sitt möte med eleverna. Genom ökad professionalisering, 

hög kvalitet på lärarutbildningen, stärkt forskningsanknytning och ett 

ökat frirum i yrkesutövningen får läraryrket högre status. Det behövs utrymme för 

ständig verksamhetsutveckling inom skolan och en statligt sanktionerad auktorisation 

för lärare. För att stödja eleverna och renodla lärarens arbetsuppgifter behövs 

även andra specialister i skolan. 

Ingen tjänar på att skolans förutsättningar i grunden förändras mellan mandatperioderna 

eller att viktiga reformer skjuts på framtiden. Skolan får aldrig bli en experimentverkstad 

för ivriga politiker. Reformer inom skolan ska hålla hög kvalitet och 

vara långsiktiga. Skolan har varit utsatt för alltför många experiment under åren. För 

att skapa en skola med kunskap i centrum behöver lärare och elever arbetsro. Politiker 

– gör upp om skolan på nationell och lokal nivå! 

Om våra ungdomar får möjlighet att utvecklas, växa som människor och förverkliga 

sina livsmål, kommer de att göra vårt lilla land större i världen. De utmaningar som 

Sverige står inför, kräver utbildad arbetskraft och så många som möjligt i arbete. Vi 

har inte råd att ställa någon utanför. Varje elev som skolan tappar är en förlust för 

det gemensamma och en tragedi för den enskilde. För varje ung människa som får 

möjlighet att växa, växer också Sverige. 

Det är därför som ett litet land behöver stora kunskaper. 

5


Resultatsammanfattning 

• 7 procent av kommunpolitikerna och 66 procent av medborgarna tycker att skolan 

är den viktigaste frågan. Ingen fråga är tillnärmelsevis lika viktig 

• Desto närmare skolan desto mer nöjd är medborgarna med kvaliteten inom skolan. 

De som har barn i skolan är de som är allra mest nöjda (87 procent). 

• Kommunpolitikerna (80 procent) är mer nöjda än medborgarna (61 procent) 

när de bedömer hur den svenska skolan i allmänhet fungerar 

• Tidig uppföljning, utbildade/behöriga lärare och möjlighet att skapa studiero 

är de faktorer som medborgarna och allmänheten anser vara viktigast för att förbättra 

elevernas resultat. Ökad konkurrens och tidigare betyg var de faktorer som 

motsvarande grupper ansåg hade minst effekt på elevernas resultat. 

• 65 procent av medborgarna och 55 procent av kommunpolitikerna vill att det 

införs en auktorisation för lärare. Svagast stöd för en auktorisation återfinns bland 

vänsterpartistiska kommunpolitiker. Störst stöd återfinns bland folkpartistiska 

kommunpolitiker och bland socialdemokratiska sympatisörer. 

• 62 procent av de tillfrågade anser att endast lärare med lärarutbildning ska få 

sätta betyg. 

• 62 procent av föräldrarna har varit i kontakt med lärare för att diskutera skolan. 

44 procent har varit i kontakt med rektorer och 18 procent har varit i kontakt 

med kommunpolitiker. 

• Av kommunpolitikerna har sju av tio i egenskap av politiker varit i kontakt med 

skolledare och lärare och sex av tio har varit i kontakt med elever. Sifoundersökningen 

visar även att endast fyra av tio kommunpolitiker har suttit med under en 

lektion. 

6

Inledning 


I syfte att starta en diskussion om kvaliteten i skolan har Lärarnas Riksförbund ställt 

ett antal frågor till allmänheten och till kommunpolitiker. Rapporten kommer på 

intet sätt att svara på eller ge en ingång till samtliga kvalitetshöjande åtgärder inom 

skolan, utan bör ses som en uppmaning till rikspolitiker, kommunpolitiker, privata 

huvudmän och andra intressenter. 

En uppmaning att inte bara tala väl om skolan utan även satsa på de variabler som 

förbättrar skolans kvalitet. Lärarnas Riksförbund menar att grunden till utbildningens 

kvalitet är att läraren har den utbildning som krävs för att kunna förmedla 

ämneskunskaper utifrån elevernas behov och förutsättningar. Det förutsätter att 

lärare är utbildade både för det ämne och för den undervisningsform de undervisar 

i. Behöriga lärare är den främsta garanten för att alla elever ska få möjlighet att nå 

skolans mål. 

Christian Andersson vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) 

har slagit fast att obehöriga lärare innebär att elevernas resultat försämras. 1 

Jan-Eric Gustafsson professor i pedagogik i Göteborg och Eva Myrberg, doktorand, 

har visat att lärarnas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas studieresultat. 

2 

Metod 

Lärarnas Riksförbund har gett SIFO Research International i uppdrag att genomföra 

två undersökningar om skolan. I den första har 1 000 medborgare tillfrågats och i 

den andra 1 000 kommunpolitiker. De som har intervjuats är personer i åldern 15 år 

och äldre, boende i hela landet. Undersökningen har genomförts i SIFO Research 

Internationals Telefonbuss. (Se metodbeskrivning i appendix.) 

I tabellbilagan kan man studera resultaten mer i detalj, till exempel för en viss undergrupp. 

Lärarnas Riksförbund har tillsammans med Lärarförbundet tidigare ställt liknande 

frågor till allmänheten 2002 och 2006. 

För att de skilja de två Sifoundersökningarna åt refereras till den undersökning som 

tar upp allmänhetens syn på skolan som ”Medborgaren” och till den som tar upp 

kommunpolitikernas syn på skolan som ”Kommunpolitikern”. 

1. Lärartäthet, lärarkvalitet och arbetsmarknaden för lärare, IFAU, rapport 2007:5, sid 20 

2. Skolverket, Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat, Jan-Eric Gustafsson och Eva myrberg s.168-172 

7

2. Skolan bör ges prioritet 


Skolan bör ges prioritet 

Figur 2.1 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast att 

politikerna prioriterar? (Högst tre svarsalternativ) 

Skolan 

Sysselsättningen 

Pensioner/äldrevård 

Sjukvård 

Miljö 

Lag och ordning 

Sveriges ekonomi 

Infrastruktur/kommunikationer 

Invandring/flyktingfrågor 

Offentlig sektor/privatiseringar 

Skatter 

Sjukförsäkringen 

Jordbruks/reg. Politik 

EU/EMU 

Socialbidrag 

Försvaret 

Tveksam vet ej 

Annan fråga 

Figur 2.1 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast att politikerna 

prioriterar? (Högst tre svarsalternativ) 

2% 

2% 

2% 

1% 

3% 

3% 

3% 

3% 

2% 

2% 

2% 

2% 

2% 

4% 

4% 

6% 

6% 

8% 

8% 

10% 

11% 

11% 

10% 

14% 

13% 

17% 

19% 

22% 

26% 

6 

29% 

8 

38% 

39% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 

Medborgare 

Kommunpolitiker 

51% 

51% 

66% 

73%


Figur 2.1 visar att oavsett om valmanskåren eller kommunpolitikerna får avgöra är 

det skolan som är den mest prioriterade frågan. När de båda lärarorganisationerna 

ställde samma fråga till allmänheten i en undersökning som togs fram till Almedalsveckan 

i Visby sommaren 2006 delade skola och sjukvård (47 procent) på förstaplaceringen. 

Även undersökningar av andra aktörer visar att skola, vård och omsorg är de områden 

som folk i allmänhet vill att politikerna prioriterar, särskilt i samband med val 

till kommun och riksdag. 

Denna Sifo-undersökning visar att det svenska folket anser det vara betydligt mer 

angeläget att lyfta upp skolan på agendan än exempelvis sysselsättningen, en fråga 

som kraftigt dominerade valrörelsen 2006 och som dessutom sades ha en avgörande 

effekt på valutgången. 

Precis som allmänheten tycker politikerna att skolan är det område som måste prioriteras 

mest i framtiden. Tre fjärdedelar (7 procent) anser att skolan är ett av tre 

politikområden som ska ligga överst på den politiska agendan. Näst skolan kommer 

sysselsättningen samt pensioner/äldrevård. 

Om man tittar på de svarandes partitillhörighet så är de folkpartistiska kommunpolitikerna 

den grupp som mest tycks vilja prioritera skolan. Av de folkpartister som 

svarat på vår undersökning anser hela 8 procent att skolan är ett av de tre områden 

som förtjänar mest uppmärksamhet. 

Motsvarande andel för de moderata kommunpolitikerna är 75 procent och för socialdemokraterna 

likaså 75 procent. De kommunpolitiker som i minst utsträckning 

lyft fram skolan som ett prioriterat område är de miljöpartistiska. Endast 55 procent 

har svarat att skolan bör prioriteras. 

Det finns inga större skillnader mellan blocken bland de svarande. Andelen som 

prioriterar skolan bland för de borgerliga kommunpolitikerna är 75 procent och för 

kommunpolitiker från socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet (s, v och 

mp) 7 procent. Motsvarande jämförelse när det gäller medborgarna är 68 respektive 

65 procent. 

9


3. Den egna skolan fungerar bra 

Den egna skolan fungerar bra 

Nästa steg i undersökningen rör svenska folkets syn på hur skolan fungerar, såväl nationel 

som lokalt i den egna kommunen. De svarande som har barn i skolåldern, 25 procent av 

samtliga Nästa steg tillfrågade, i undersökningen fick dessutom rör svenska yttra folkets sig om syn den på hur eller skolan de skolor fungerar, där såväl det/de egna 

barnet/barnen nationellt som går. lokalt i den egna kommunen. De svarande som har barn i skolåldern, 

25 procent av samtliga tillfrågade, fick dessutom yttra sig om den eller de skolor där 

det/de egna barnet/barnen går. 

Figur 3.1 Hur anser du att den skola där ditt barn går fungerar? 

Figur 3.1 Hur anser du att den skola där ditt barn går fungerar? 

Mycket bra 

Ganska bra 

Ganska dåligt 

Mycket dåligt 

Tveksam, vet ej 

1 

2 

9 

27 

Frågan som redovisas i figur 2.1 har endast besvarats av de personer som har egna barn i 

skolåldern, Frågan som dvs. redovisas 25 procent i figur 2.1 av har de svarande. endast besvarats Sammanställningen av de personer som av svaren har egna tyder på att de 

svarande barn i skolåldern, är väldigt dvs. nöjda 25 procent när de av relaterar de svarande. till den Sammanställningen skola där de egna av svaren barnen får undervisnin 

tyder på att de svarande är väldigt nöjda när de relaterar till den skola där de egna 

Hela barnen 87 får procent undervisning. av föräldrarna svarade att de anser att den egna skolan fungerar mycket br 

eller Hela ganska 87 procent bra. av En föräldrarna mycket liten svarade andel, att de 2 procent, anser att anser den egna att den skolan egna fungerar skolan fungerar myc 

dåligt. mycket bra eller ganska bra. En mycket liten andel, 2 procent, anser att den egna 

skolan fungerar mycket dåligt. 

En En anledning till det det positiva positiva utfallet utfallet kan kan ha ha att göra att göra med med det egna det egna engagemanget engagemanget och den 

insyn och den man insyn trots man allt trots får i allt sina får barns i sina skolvardag barns skolvardag och och den den insyn insyn man man får får i verksamheten i verk- geno 

kontakt samheten med genom lärarna kontakt och med lärarna andra föräldrar. och med andra föräldrar. 

10 

60 

8

Figur 3.2 Hur anser du att skolan fungerar i din kommun? 


Figur 3.2 Hur anser du att skolan fungerar i din kommun? 

Mycket bra 

Ganska bra 



Tveksam/vet ej 

4% 

1% 

1% 

8% 

17% 

11% 

17% 

23% 

Medborgaren: 

Sammanställningen ovan visar hur samtliga tillfrågade ställde sig till hur skolorna i i den egna 

kommunen den egna kommunen fungerar. Om fungerar. man jämför Om man med jämför hur med föräldrarna hur föräldrarna svarade svarade om den om egna skolan enligt 

föregående den egna skolan tabell, enligt är svaret föregående här inte tabell, riktigt är lika svaret positivt. här inte riktigt lika positivt. 

Trots ett kanske mer avlägset personligt förhållande till skolan anser ändå 62 procent, 

Trots en klar ett kanske majoritet, mer att avlägset skolan i den personligt egna kommunen förhållande fungerar till skolan ganska anser bra eller ändå mycket 62 procent, en klar 

majoritet, bra. En relativt att skolan stor andel, i den egna 17 procent, kommunen uppger fungerar att de är tveksamma ganska bra eller inte mycket vet. bra. En relativt 

stor andel, 17 procent, uppger att de är tveksamma eller inte vet. 

Kommunpolitikern: 


De partier som är mest nöjda med hur skolan fungerar i den egna kommunen är 

De partier som är mest nöjda med hur skolan fungerar i den egna kommunen är vänsterpartiet 

vänsterpartiet och socialdemokraterna. 98 procent respektive 97 procent av dessa 

och socialdemokraterna. 98 procent respektive 97 procent av dessa kommunpolitiker har 

kommunpolitiker har svarat att de tycker att den egna skolan fungerar ganska bra 

svarat eller att mycket de tycker bra. att den egna skolan fungerar ganska bra eller mycket bra. 

Motsvarande andelar för folkpartiet och och moderaterna är är 75 75 respektive respektive 74 procent. 74 procent. Det parti 

som 

Det 

uttrycker 

parti som 

störst 

uttrycker 

missnöje 

störst missnöje 

med skolan 

med 

i 

skolan 

den egna 

i den 

kommunen 

egna kommunen 

är moderaterna, 

är mode- 

där 25 

raterna, där 25 procent anser att den fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. För 

procent anser att den fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt. För folkpartiet ligger denna 

folkpartiet ligger denna siffra på 21 procent, men där har ingen svarat mycket dåligt. 

siffra på 21 procent, men där har ingen svarat mycket dåligt. 

Skillnaden mellan blocken är tydlig. 80 procent av de borgerliga har svarat att den 

Skillnaden egna skolan mellan fungerar blocken ganska är bra tydlig. eller 80 mycket procent bra. För av de s, v borgerliga och mp har har 96 procent svarat att den egna 

skolan svarat fungerar på samma ganska vis. 18 procent bra eller av mycket de borgerliga bra. För uttrycker s, v och någon mp har form 96 av procent missnöje, svarat på samma 

vis. medan 18 procent endast av procent de borgerliga av kommunpolitikerna uttrycker någon från form s, v och av missnöje, mp svarar så. medan endast 3 procent av 

kommunpolitikerna från s, v och mp svarar så. 

9 

11 

54% 

64% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 

Medborgaren 

Kommunpolitikern


Figur 3.3 Hur anser du att den svenska skolan i allmänhet fungerar? 

Mycket bra 

Ganska bra 



Tveksam/vet ej 

Figur 3.3 Hur anser du att den svenska skolan i allmänhet fungerar? 

2% 

2% 

6% 

7% 

7% 

10% 

17% 

24% 

Medborgaren: 

Figur 3.3 visar hur Medborgaren: de svarande anser att skolan fungerar i allmänhet. Resultatet tyder på att 

svenska folket är Figur tämligen . visar nöjda hur med de svarande hur skolan anser fungerar. att skolan 61 fungerar procent i allmänhet. anser att skolan Resultatet 

generellt sett fungerar tyder på ganska att svenska bra eller folket mycket är tämligen bra. nöjda med hur skolan fungerar. 61 procent 

anser att skolan generellt sett fungerar ganska bra eller mycket bra. 

En mindre andel, En jämfört mindre med andel, föregående jämfört med fråga, föregående är tveksamma fråga, är eller tveksamma saknar eller tillräcklig saknar tillräck- 

information för att lig ta information ställning. för Istället att ta är ställning. något fler Istället direkt är något missnöjda fler direkt eller missnöjda anser att eller skolan anser 

fungerar mycket att dåligt. skolan fungerar mycket dåligt. 

Av de tre figurerna ovan kan man konstatera att ju närmare skolan man befinner 

Av de tre figurerna sig ovan desto mer kan nöjd man är konstatera man med att den, ju allra närmare helst om skolan man man har egna befinner barn är i skolåldern. desto mer 

nöjd är man med Tar den, man allra ställning helst om till skolan man har generellt egna barn måste i skolåldern. man kanske i Tar större man utsträckning ställning till förlita 

skolan generellt måste sig på andrahandskällor, man kanske i större t ex utsträckning mediebilden av förlita skolan, sig vilket på andrahandskällor, tycks skapa mer negativa t ex 

mediebilden av skolan, föreställningar. vilket tycks skapa mer negativa föreställningar. 

Även dessa tre frågor har använts vid tidigare undersökningar och har då gett unge- 

Även dessa tre frågor fär samma har använts svar. vid tidigare undersökningar och har då gett ungefär samma 

svar. 


Kommunpolitikern: 80 procent av de tillfrågade kommunpolitikerna svarade att den svenska skolan i 

80 procent av de allmänhet tillfrågade fungerar kommunpolitikerna ganska bra eller svarade mycket att bra. den Spridningen svenska skolan i svaren i är allmänhet relativt stor 

fungerar ganska bra 

beroende 

eller mycket 

på partitillhörighet. 

bra. Spridningen i svaren är relativt stor beroende på 

partitillhörighet. Bland de folkpartistiska kommunpolitikerna var det 57 procent som svarade att skolan 

i allmänhet fungerar ganska bra. Ingen av dem svarade att skolan i allmänhet 

Bland de folkpartistiska fungerar kommunpolitikerna mycket bra. 40 procent var ansåg det att 57 den procent fungerar som ganska svarade dåligt, att skolan vilket gör i folk- 

allmänhet fungerar partiet ganska till det bra. parti Ingen som av tydligast dem svarade visar ett att missnöje skolan med i allmänhet skolan. Moderaterna fungerar mycket visar på 

bra. 40 procent ansåg liknande att den svarsmönster. fungerar ganska dåligt, vilket gör folkpartiet till det parti som 

tydligast visar ett missnöje med skolan. Moderaterna visar på liknande svarsmönster. 

12 

10 

55% 

70% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 

Medborgaren 

Kommunpolitikern


Av de socialdemokratiska kommunpolitikerna svarade hela 97 procent ganska bra 

eller mycket bra. Tillsammans med vänsterpartiet, där motsvarande siffra är 9 

procent, är socialdemokraterna det parti som är nöjdast med hur skolan fungerar i 

allmänhet. 

Skillnaden mellan blocken är ännu tydligare jämfört med föregående fråga. 68 

procent av de borgerliga har svarat att skolan i allmänhet fungerar ganska bra eller 

mycket bra. För s, v och mp har 95 procent svarat på samma vis. 0 procent av de 

borgerliga uttrycker någon form av missnöje, medan endast procent av kommunpolitikerna 

från s, v och mp svarar så. 

1


Åtgärder för att förbättra skolans kvalitet 

4. Åtgärder för att förbättra skolans kvalitet 

Figur 4.1 nedan är en sammanställning Figur 4.1 nedan av är sju en sammanställning frågor som har med av åtta skolans frågor som kvalitet har med att göra. skolans Dekvalitet 

svarande fick ta ställning att till göra. de olika De svarande påståendena fick ta och ställning gradera till de sin olika åsikt påståendena på en fyrgradig och gradera skala sin åsikt 

från ”Stämmer mycket bra” på en till fyrgradig ”Stämmer skala mycket från ”Stämmer dåligt”. Som mycket femte bra” till svarsalternativ ”Stämmer mycket fanns dåligt”. Som 

också ”Tveksam, vet ej”. femte svarsalternativ fanns också ”Tveksam, vet ej”. 

I figuren finns endast svaren ”stämmer mycket bra” och ”Stämmer ganska bra” sam- 

I figuren finns endast svaren manställda, ”stämmer här mycket hopslagna bra” i en och och ”Stämmer samma stapel. ganska bra” 

sammanställda, här hopslagna i en och samma stapel. 

Figur 4.1 Hur viktigt är påståendet för att förbättra elevernas resultat? 

Figur 4.1 Hur viktigt är påståendet för att förbättra elevernas resultat 

Tidig uppföljning av 

kunskaper 

Utbildade/behöriga lärare 

Lärarnas möjlighet att skapa 

studiero 

En effektiv skolorganisation 

Mindre elevgrupper 

Ökade ekonomiska resurser 

Tidigare betyg 

Ökad konkurrens 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

Det är tydligt att fem av våra påstående överlag upplevs som extra viktiga för elevernas 

resultat. Det är tidig uppföljning, behöriga lärare, lärares möjlighet att skapa studiero, en 

effektiv skolorganisation Det och är mindre tydligt elevgrupper. 

att fem av våra påstående överlag upplevs som extra viktiga för elevernas 

resultat. Det är tidig uppföljning, behöriga lärare, lärares möjlighet att skapa 

studiero, en effektiv skolorganisation och mindre elevgrupper. 


Hos samtliga partier, bortsett från vänsterpartiet (83 procent) svarade över 90 procent positivt 

på påståendet om tidig uppföljning av kunskaper. 

12 

14 

58% 

58% 

57% 

66% 

Kommunpolitikern Medborgaren 

Nästan alla kommunpolitiker anser att behöriga lärare är viktigt för att förbättra elevernas 

resultat. Totalt anser 94 procent av kommunpolitikerna att behöriga/utbildade lärare är en 

viktig eller mycket viktig faktor för att förbättra elevernas resultat. 

73% 

89% 

87% 

91% 

90% 

91% 

90% 

95% 

94% 

94% 

93% 

93%



Hos samtliga partier, bortsett från vänsterpartiet (8 procent) svarade över 90 procent 

positivt på påståendet om tidig uppföljning av kunskaper. 

Nästan alla kommunpolitiker anser att behöriga lärare är viktigt för att förbättra 

elevernas resultat. Totalt anser 94 procent av kommunpolitikerna att behöriga/utbildade 

lärare är en viktig eller mycket viktig faktor för att förbättra elevernas resultat. 

Över 90 procent anser att möjligheter för lärare att skapa studiero är viktigt. Här 

syns inga större skillnader mellan partierna, bortsett från vänsterpartiet där 77 procent 

tyckte att påståendet stämde ganska bra eller mycket bra. Trots detta syns inga 

stora skillnader mellan blocken (6 procentenheter). 

Avseende effektiv organisation är det inget partis företrädare som utmärker sig 

– bland samtliga är över 90 procent positiva. 

Inte heller avseende frågan om mindre elevgrupper syns några utmärkande skillnader. 

92 procent av de borgerliga kommunpolitikerna tycker att detta stämmer ganska 

bra eller mycket bra i syfte att förbättra elevernas resultat. 

En viss skillnad kan ses mellan blocken i deras inställning till hur ökade ekonomiska 

resurser kan bidra till att förbättra elevernas resultat. 79 procent av kommunpolitikerna 

från s, v och mp ser positivt på sambandet mellan ökade ekonomiska resurser 

till skolan och elevernas resultat. Motsvarande andel för de borgerliga är 67 procent. 

Moderaterna är det parti som är mest kritiskt, endast 55 procent ser positivt på sambandet. 

Tidigare betyg är den fråga som är mest blockskiljande. 90 procent av de borgerliga 

kommunpolitikerna svarar att det stämmer ganska bra eller mycket bra i syfte att förbättra 

elevernas resultat. Minst positiva i det borgerliga blocket är centerpartisterna, 

där 70 procent instämmer. 

Bland socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister är det endast 22 procent 

av kommunpolitikerna som svarade att tidigare betyg stämmer ganska bra eller 

mycket bra i syfte att förbättra elevernas resultat. Samtliga tre partier är ungefär lika 

kritiskt inställda. 

Avseende frågan om ökad konkurrens syns stora politiska skillnader. Endast 2 procent 

av kommunpolitikerna från s, v och mp instämmer i att fler alternativ till den 

kommunala huvudmannen bidrar till att förbättra elevernas resultat. På den borgerliga 

sidan är motsvarande andel 89 procent. 

Centerpartiet är det borgerliga part som är mest kritiskt, 68 procent instämmer. Det 

socialistiska blocket är splittrat där miljöpartiet utmärker sig åt ena hållet (66 procent) 

och vänsterpartiet åt det andra (12 procent). Av socialdemokraterna menar 19 

procent att sambandet är positivt. 

Medborgaren: 

Det visar sig att flera av påståendena anses vara viktiga i syfte att förbättra skolans 

kvalitet, enligt de svarande. Det kan tyckas att flera av påståendena är självklara, men 

en del av dem upplevs i själva verket som högst kontroversiella, särskilt på det politiska 

planet. 

15


Lärarnas möjlighet att skapa studiero toppar listan. Debatten om ordningsbetyg och 

ökade disciplinära befogenheter för lärarna har varit mycket intensiv på den nationella 

politiska nivån och i media. Om debatten är ytterst känslig rent politiskt, är det 

allmänna opinionsläget mer lättolkat. Även tidigare undersökningar visar att denna 

fråga anses vara viktig bland medborgarna. 

Detsamma gäller tidig uppföljning av kunskaper och tidigare betyg. En stor majoritet 

av de tillfrågade anser att tidigare uppföljning och tidigare betyg än i år 8 är viktigt 

för att förbättra elevernas resultat i skolan. 

Mindre elevgrupper, ökade ekonomiska resurser till skolan och behöriga lärare kan 

möjligtvis tolkas som självklarheter. Många, framför allt föräldrar, är oroliga för växande 

klasstorlekar och därmed minskande lärartäthet. Minst lika oroande är den 

höga andelen obehöriga som sköter undervisningen i både grund- och gymnasieskola. 

16

Splittrat stöd för en lärarauktorisation 


5. Splittrat stöd för en lärarauktorisation 

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning för att utröna om en 

lärarauktorisation skulle införas. Den borgerliga regeringen ändrade direktiven till att 

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning för att utröna om en lära- 

förutsätta att så ska ske. Utredningen har nu istället fått i uppdrag att analysera hur ett 

rauktorisation skulle införas. Den borgerliga regeringen ändrade direktiven till att 

auktorisationssystem förutsätta att skulle så ska kunna ske. Utredningen se ut. har nu istället fått i uppdrag att analysera hur 

ett auktorisationssystem skulle kunna se ut. 

Figur 5.1 Anser du att det bör inrättas en auktorisation för lärare eller tycker du inte 

det? 

Figur 5.1 Anser du att det bör inrättas en auktorisation för lärare eller tycker du inte det? 

Medborgaren (totalt) 

Kommunpolitikern (totalt) 

Medborgaren (v) 

Kommunpolitikern (v) 

Medborgaren (s) 

Kommunpolitikern (s) 

Medborgaren (mp) 

Kommunpolitikern (mp) 

Medborgaren (kd) 

Kommunpolitikern (kd) 

Medborgaren (c ) 

Kommunpolitikern (c ) 

Medborgaren (fp) 

Kommunpolitikern (fp) 

Medborgaren (m) 

Kommunpolitikern (m) 

38% 

44% 

45% 

55% 

56% 

54% 

53% 

65% 

69% 

63% 

70% 

65% 

65% 

74% 

71% 

76% 

15 

47% 

17 

42% 

36% 

32% 

35% 

35% 

37% 

21% 

23% 

13% 

26% 

24% 

22% 

16% 

18% 

18% 

13% 

15% 

14% 

18% 

17% 

11% 

13% 

12% 

16% 

7% 

8% 

9% 

10% 

9% 

12% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

Ja Nej Tveksam/vet ej 

Medborgaren: Medborgaren: 

En tydlig majoritet En tydlig av majoritet de tillfrågade av de tillfrågade inom allmänheten, inom allmänheten, 65 procent, 65 procent, anser anser att det att bör det inrättas bör en 

auktorisation inrättas för lärare. en auktorisation Endast 23 för procent lärare. anser Endast att 2 en procent sådan anser inte behövs, att en sådan medan inte 11 be- procent är 

tveksamma hövs, eller medan avböjer 11 att procent ta ställning. är tveksamma De väljare eller avböjer som är att mest ta ställning. positiva De till väljare att inrätta som är 

en 

auktorisation är de socialdemokratiska (74 procent). Detta ska jämföras med att endast 43 

procent av de socialdemokratiska kommunpolitikerna säger sig vilja införa en auktorisation. 

6%


mest positiva till att inrätta en auktorisation är de socialdemokratiska (74 procent). 

Detta ska jämföras med att endast 4 procent av de socialdemokratiska kommunpolitikerna 

säger sig vilja införa en auktorisation. 


Synen på en lärarauktorisation skiljer blocken åt. Av de borgerliga kommunpolitikerna 

tycker 65 procent att en auktorisation ska inrättas. Motsvarande siffra för s, v 

och mp är 44 procent. 

Det parti som ställer sig mest positivt till en lärarauktorisation är folkpartiet. 76 procent 

av deras förtroendevalda i denna undersökning vill inrätta en auktorisation för 

lärare. 65 procent av de moderata kommunpolitikerna är av samma åsikt. 

Miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet visar på kommunnivå upp en 

splittrad bild. Färre än hälften säger sig stödja tanken om en lärarauktorisation. Detta 

ska bland annat jämföras med partiernas ställningstagande på riksnivå. 

Det ska nämnas att en relativt stor andel inom de flesta partierna på kommunnivå 

inte verkar ha tagit ställning, alternativt ställer sig tveksamma. 

Ska endast lärare med lärarutbildning få sätta betyg? 

Denna fråga handlar om lärares behörighet. Med behörighet menar vi dels en pedagogisk 

högskoleutbildning (lärarexamen), men även att man som lärare undervisar 

och betygsätter i de ämnen och för de åldrar man har utbildning för. 


Även denna fråga visar på en tudelning bland kommunpolitikerna inom respektive 

parti. Något färre än hälften i de flesta partierna anser att det endast är utbildade 

lärare som ska få sätta betyg. Resultatet rimmar illa med den syn på behörighet som 

uttrycks i figur 4.1. 

Mest skeptiska är kristdemokraterna, där 5 procent av de tillfrågade anser att även 

andra än utbildade lärare ska få sätta betyg. Socialdemokraterna är de som i störst utsträckning 

51 (procent) anser att betygsättning borde vara förbehållet utbildade lärare. 

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet tenderar att på kommunnivå ha 

en mer strikt syn på betygsättning jämfört med de borgerliga, 49 mot 4 procent. 

Medborgaren: 

62 procent av de tillfrågade anser att endast lärare med lärarutbildning ska få sätta 

betyg. Det är en tydlig majoritet, men den är inte överväldigande stor. En annan undersökning 

som Lärarnas Riksförbund genomförde bland föräldrar till barn i skolår 

9 våren 2006 visade att 85 procent ansåg att behörighet vid betygsättning var mycket 

viktig. Det verkar alltså göra viss skillnad om man endast frågar föräldrar jämfört 

med om man frågar den breda allmänheten. 

Men med anledning av resultatet är det ändå förvånande att nästan var femte som 

undervisar i den svenska skolan idag är obehörig, såtillvida att de saknar lärarutbildning. 

Därutöver finns utbildade lärare som undervisar och betygsätter i ämnen de 

inte har utbildning i. 

18

Lärarna lyssnar på föräldrarna 


6. Lärarna 6. Lärarna lyssnar lyssnar på föräldrarna på föräldrarna 

Figur Figur 6.1 Har 6.1 du Har kontaktat du kontaktat någon någon av följande av följande för att för diskutera att diskutera skolan? skolan? 

Figur 6.1 Har du kontaktat någon av följande för att diskutera skolan? 

Lärare 

Lärare 

Rektorer Rektorer 

Kommunalpolitiker 

Kommunalpolitiker 

Rikspolitiker Rikspolitiker 

Nej 

Nej 

Tveksam, Tveksam, vet ej vet ej 

0 

5 

18 

34 

Figur Figur 6.2 I vilket 6.2 I vilket ärende ärende har du har kontaktat du kontaktat någon? någon? Endast Endast ja-svar ja-svar 

Åsikter Åsikter om skolan om skolan 

Elevens Elevens resultat resultat 

Kontinuerlig Kontinuerlig uppföljning uppföljning av elevens av elevens 

resultat resultat 

Brister i Brister skolans i skolans organisation organisation 

0 

Figur 6.2 I vilket ärende har du kontaktat någon? Endast ja-svar 

5 

18 

Mobbning Mobbning 5 

Resurstilldelningen 

Resurstilldelningen 5 

Tveksam, Tveksam, vet ej vet ej 5 

34 

44 

13 

5 

5 

5 

62 

44 

21 

24 

13 

28 

19 

62 

21 

24 

17 

28 

17


6.3 Lyssnade de på dina synpunkter? OM JA: Vem var det som lyssnade? 

6.3 Lyssnade de på dina synpunkter? Om JA: Vem var det som lyssnade? 

Läraren 

Rektorn 

Kommunalpolitikern 

Rikspolitikern 

Nej, ingen lyssnade 

Tveksam, vet ej 

2 

5 

5 

18 

Medborgaren 

Medborgaren 

I figur 6.1, 6.2 och 6.3 återfinns tre frågeställningar som endast riktade sig till dem som har 

I figur 6.1, 6.2 och 6. återfinns tre frågeställningar som endast riktade sig till dem 

barn i skolåldern. En viss reservation bör göras med anledning av den låga andel som 

som har barn i skolåldern. En viss reservation bör göras med anledning av den låga 

kontaktat andel skolan. som kontaktat Vi ville skolan. veta vem Vi ville de veta vänder vem sig de till vänder när sig de till vill när diskutera de vill diskutera skolfrågor och hur 

de upplever skolfrågor att de och blivit hur de bemötta. upplever att de blivit bemötta. 

Undersökningen visar att den vanligaste kontaktytan med skolan är lärarna. Under- 

Undersökningen visar att den vanligaste kontaktytan med skolan är lärarna. Undersökningen 

sökningen visar även att lärarna i stor utsträckning lyssnar till medborgarnas syn- 

visar även att lärarna i stor utsträckning lyssnar till medborgarnas synpunkter på skolan. 

punkter på skolan. 


75 procent 75 procent av kommunpolitikerna av kommunpolitikernahar har varit i kontakt i kontakt med med skolan skolan 

Av kommunpolitikerna Av kommunpolitikerna säger säger sig sig 75 75 procent (se (se bifogad tabellbilagan) fil) ha ha varit i kontakt i kontakt med skolan just 

i egenskap skolan av just kommunpolitiker. i egenskap av kommunpolitiker. 83 procent av 8 folkpartisterna procent av folkpartisterna uppger att uppger de haft att kontakt med 

skolan, de medan haft kontakt bara 70 med procent skolan, av medan de kristdemokratiska bara 70 procent av förtroendevalda de kristdemokratiska haft förtro- det. 

endevalda haft det. 

Av kommunpolitikerna Av kommunpolitikerna har har sju sju av av tio tio i egenskap i egenskap av politiker varit i kontakt i kontakt med med skol- skolledare 

och lärare ledare och och sex lärare av tio och har sex varit av tio i har kontakt varit i med kontakt elever. med Sifoundersökningen elever. Sifoundersökningen visar även att 

endast visar fyra även av tio att kommunpolitiker endast fyra av tio kommunpolitiker aktivt har suttit aktivt med har på suttit en lektion. med på en lektion. 

20 

53 

18 

86

Appendix 


Publiceringsregler 

Rapporten som innehåller resultaten från en undersökning utförd av Research International 

Sweden AB på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten 

tillfaller Research International Sweden AB om ej annat överenskommits. 

Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data, och annat material 

till samtliga undersökningar Research International Sweden AB egendom. 

Research International Sweden AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering 

av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda 

motskäl finns. 

I Research International Sweden AB intresse ligger att förhindra felaktigheter i 

faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om 

en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, 

förbehåller sig Research International Sweden AB rätten att publicera 

korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer 

rättvisande och avvägd tolkning. 

Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: 

• frågornas exakta lydelse 

• den intervjuform som använts i undersökningen, t.ex. telefonintervjuer, besöksintervjuer 

eller postala enkäter 

• undersökningspopulation, t.ex. intervjupersonernas ålder 

• antal intervjupersoner 

• tiden för fältarbetet 

• urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg. 

Undersökningsresultat som publiceras till allmänheten skall normalt ej vara baserade 

på mindre än 1.000 intervjuer. 

När en klient publicerar resultat från en SIFO Research International-undersökning, 

skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller 

tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter 

och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. 

Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas 

av Research International Sweden AB. För att gälla skall sådana undantag och ändringar 

lämnas skriftligen. 

Fältarbete 

SIFO Research Internationals Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning 

som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna 

görs med personer 15 år och äldre från SIFO Research Internationals telefonintervjucentral 

i Ronneby. 

Urval 

Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej 

anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. 

21


I det första steget är urvalet framtaget genom SIFO Research Internationals urvalsprogram 

för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en 

slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är 

hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i 

andra hand person i annat hushåll. 

SIFO Research Internationals respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra 

svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma 

för SIFO Research Internationals. 

Tabellernas uppbyggnad 

Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. 

Tabeller betecknade ”procent vertikalt” (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning 

kolumnvis. Sifferraden ”vägt bastal” visar de siffror på vilka de procenttal 

som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning 

mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad ”nytt bastal”, lagts in och 

de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning 

anges alltid i absoluta tal. 

Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. 

Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. 

Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att respondenten fått avge mer än ett svar, 

summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. 

Poststratifiering 

Före framtagningen av tabellerna genomförs en s.k. poststratifiering. Den utjämnar 

fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushållsstorlek och dels genom 

kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar 

bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. 

Osäkerhetsmarginaler 

Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det 

väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten 

av en felmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett 

stickprov är exakt desamma som skulle ha erhållits om hela befolkningen besvarat 

frågan. 

Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser 

ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare 

mitten av procentskalan. 

Så exempelvis har ett ”ja”-svar på 50% en något större osäkerhet än ett ”ja”-svar på 

10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets 

storlek. 

Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt 

konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att 

sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. 

22


www.lr.se 

Ett litet land 

behöver stora 

kunskaper

Rapporten - Går kunskap att mäta? - Lärarnas Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?