Nummer 8-05 - Lärarnas Riksförbund

Nummer 8-05
14 dec
Information till
Lärarnas Riksförbunds
medlemmar i Linköping
Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se,
Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se,
Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se
http://www.lr.se/linkoping
LÅK tisdag den 13 december 2005
Så är det då snart återigen dags för jul- och nyårsfirande med allt vad
detta kan medföra – klappar, julmat, släktbesök, fyrverkerier och annat.
Vi i LR:s arbetsutskott vill önska dig Goda Helger och hoppas, att du
efter dessa återkommer i arbete med fulla krafter.
Förbundskansliets medlemsjour.
Öppettider mån-fre, kl. 8.00-17.00 Telefonnummer: 0771-613 613.
E-post: medlemsjour@lr.se.
Regionala ombudsmän ger dig auktoritativa svar i fackliga frågor.

Facket och Skolan nr 1 -05
Ordföranden har ordet.
Det har efter avtalsuppsägningarna i våras varit en mycket hård höst. Kommunens
jakt på de enskilda medlemmarnas villkor har varit oförsonlig och hård och
det är tyvärr så att man till stora delar har lyckats med det man har föresatt sig.
Man har nog på arbetsgivarsidan den föreställningen att om man säger upp avtal
så är det sedan fritt fram att tillämpa vilka regler som helst. Så är det naturligtvis
inte, men det är inte lätt att hantera en motpart som på de höga nivåerna har den
inställningen och som håller sin rektors- och områdeschefskår i så stor okunnighet
om regelsystemet som man kan. Vi har aldrig tidigare mött en rektorskår, som i genomsnitt är
så okunnig om lagar och avtal, som den nuvarande. Standarden har sjunkit snabbt, hela skolsystemet
i Linköping som sådant har tappat i kompetens på ett oroväckande sätt. Tyvärr gäller detta
inte bara kunskapen om lag och avtal, det gäller även mycket annat. Exempel på resultatet av detta
är att områdesorganisationen börjat falla sönder och verksamheten på ett antal skolor håller på att
krackelera.
Hur bemöter ledningen detta? Jag tycker mig märka ett antal olika mekanismer som faktiskt finns
samtidigt, ”bredvid” varandra. Det handlar t ex om förnekelse, diminuering, gömma huvudet i
sanden så att man slipper att se, flykt och framförallt en oförliknelig retorik, men det handlar också
om insikt om allvaret och i vissa fall försök till restaurering. Jag tror dock inte att insikten
sträcker sig så långt som att man ser sambanden, ser likheterna i det som sker, det är – i bästa fall -
mera som att ”ojdå, uppstod det problem här, det får vi se till att åtgärda”. Det skall bli intressant
att se om analysförmågan kommer att växa i och med att allt flera skolor kommer att få mycket
stora problem orsakade av dåligt chefsskap och av den förödande pengajakten. (Läs t ex vad Stefan
Griph i intervjun senare i detta nummer säger om arbetsmiljösituationen på Ekholmsskolan
efter det att skolan påtvingats klasser i samband med nedläggningen av Berga skola. Hittills i åratal
mycket väl fungerande skolor, som Ekholmen, har i flera fall börjat ”gunga” efter chefskarusellen
för knappt två år sedan och på grund av indragningen av medel - med en stegring denna höst).
Det skall också bli intressant att se hur arbetsgivaren reagerar när allt flera av cheferna inom skolan
går sönder och blir sjukskrivna. Vi har början på en sådan trend nu. Kommer man att nöja sig
med att bara sätta in en ny chef eller kommer man att analysera och jobba mera på djupet? Kommer
man att nöja sig med att ersätta utbrända lärare med nya i all oändlighet? – kombinerat med
en retorik om att sjuktalen går åt rätt håll.
Hur kommer kommunens företrädare att agera när anmälningarna till Arbetsmiljöverket, instanser
som hanterar diskrimineringsfrågor och Skolverket ökar i antal och intensitet?
Frågorna är många och svåra. Vad vi i LR önskar är att få arbetsgivarens utsträckta hand för att vi
tillsammans skall kunna hantera de snabbt växande, mycket svåra problemen. Arbetsgivaren klarar
inte problemen på egen hand.
Åke
2

Facket och Skolan nr 1 -05 3
I serien Lokalombudet presenterar vi
denna gång profilen Stefan Griph. Stefan
har i många år arbetat på Ekholmsskolan
och har länge varit LR:s lokalombud på
skolan.
Stefan, du är ett mycket engagerat lokalombud. Vad är det som driver dig?
Det som driver mig är att jag inte vill att någon ska drabbas av försämringar och att alla ska ha
en rimlig chans att trivas med sitt arbete och sina arbetsvillkor. Under mina 24 år som lärare
har jag uteslutande upplevt försämrade arbetsvillkor och då särskilt sedan skolan kommunaliserades
1989. Det kan tyckas att man då för en hopplös kamp men utan vårt fackliga arbete
skulle det mycket sannolikt varit ännu sämre villkor. Jag trivs också med att utmana på ett formellt
sätt och triggas av felaktigheter och orättvisor från motparten och inspireras då att bekämpa
det jag upplever som fel eller orättvist.
Hur organiserar ni det fackliga arbetet på Ekholmen?
På Ekholmsskolan har vi under många år varit två lokalombud som delat på det fackliga arbetet.
Birgit Ehrenborg och jag har arbetat ihop sen många år tillbaka men Birgit har nu efterträtts
av Lars Karlsson. Det är bra att vara två då det ger goda möjligheter att bolla olika frågor med
varandra samtidigt som det minskar arbetsbelastningen.
Hur har du upplevt förändringarna under senare år? Du var ju t ex en föregångsman genom
att ta fram råmaterialet till ett tydligt lokalt avtal för din skola innan vi kom igång med avtalsarbetet
på övriga skolor. Hur har det gått därefter?
Som jag sa tidigare så upplever jag att villkoren för lärare försämras allt eftersom. Anledningen
till att vi på Ekholmsskolan var snabba med att ta fram ett lokalt kollektivavtal var den att vi
insåg att det var en chans att motverka de försämringar som var på gång. Vi lyckades då skriva
in många av de villkor som vi ville ha kvar tex usk, övertidsersättning baserad på usk, en faktor
1,5 för all kompetensutveckling. Även uppdragsdialogen fanns i vårt avtal och där var vi på
gång innan chefskarusellen startades. Sannolikt fick de nya cheferna order om att de inte skulle
acceptera någon uppdragsdialog och vi vägrades följaktligen denna i strid med vårt avtal. Detta
var beklagligt då uppdragsdialogen faktiskt gick i linje med LPP. Det blev kämpigt fackligt i
många delar, fram till idag, den klart intensivaste tiden i min fackliga gärning. Nu pågår arbetet
för fullt med att tillsammans med de lokala cheferna försöka skapa så bra villkor som möjligt
utifrån HÖK 05 och andra styrdokument och jag har under innevarande läsår kunnat skönja en
bättre vilja att gå oss till mötes, men än finns inget konkret på bordet och man får hela tiden
ligga på.
Hur har nedläggningen av Berga skola påverkat er på Ekholmen?
Det är ett av många beslut som tydligt visar att barn-och ungdomsnämndens politiker, mer som
regel än undantag, tar beslut utan att på ett professionellt sätt analysera de konsekvenser beslutet
innebär. LR på Ekholmsskolan krävde i ett tidigt skede att en riskanalys med handlingsplan
skulle tas fram. Efter mycket om och men påbörjades arbetet men några handlingsplaner värda
namnet blev aldrig klara och därför påtalade vi att beslutsunderlag enligt arbetsmiljölagen inte
fanns men politikerna tog ändå beslutet! Idag står vi där med fler elever än vi klarar av. Det är
trångt och stökigt i korridorer, mobbning och förstörelse är ett accelererande problem som nu
är akut. Personalen börjar känna uppgivenhet och vissa mår dåligt. Skolledningen har nu vak-

Facket och Skolan nr 1 -05
nat och vill inte ha fler elever än skolan är dimensionerad för, måhända lite väl sent. Nu hade vi
behövt de handlingsplaner som vi krävde men inte fick gehör för! Bra beslutsfattare kan inse när
tagna beslut är felaktiga och visar då prov på gott ledarskap genom att släppa prestigen och ändra
beslutet – vänta med att lägga ner Berga skola tills det är möjligt utan att elever och personal far
illa som nu är fallet. Av erfarenhet vet vi att vi har en mycket kunnig och erfaren personal och
det känns då oerhört frustrerande att våra beslutsfattare tar dåligt underbyggda beslut som inte
ger oss en ärlig chans att leva upp till skolans styrdokument – kan dessa beslut vara lagliga? Ekholmsskolan
var en trygg skola – nu är det en otrygg skola för allt för många!
Åke
Löneförhandlingarna per april
2005.
Kommunen sade sig ha för avsikt att snabbt
klara av dessa förhandlingar, men så blev det
inte alls. Vi har haft löneförhandlingar sedan
1996 och det har ofta skett stora förseningar
och varit en del strul – men aldrig tidigare på
den nivå, som har gällt för den nu aktuella förhandlingen.
Det har varit en kombination av
provokationer och klantigheter på en nivå, som
vi inte trodde var möjlig. Naturligtvis faller ansvaret
för detta tyngst på de personer högst upp
i hierarkin, som hanterar lönefrågor, men även
ett antal enskilda rektorer har hanterat förhandlingen
på ett dåligt sätt. Det måste dock sägas
att det också finns många exempel på rektorer,
som trots överhetens aktioner har hanterat förhandlingen
snyggt.
Det har t ex handlat om, att det tog månader att
förfärdiga lönelistorna, något som bör ta någon
vecka och som i sin huvuddel kunde ha gjorts i
augusti-september. Det saknas vissa namn på
listorna, de angivna ingångslönerna i förhandlingen
är inte alltid korrekta och vissa lönetilllägg
är borttagna. Tillsvidareanställda och tidsbegränsat
anställda blandas ”friskt” på listorna.
En av förklaringarna till den kraftiga förseningen
av förhandlingsarbetet är lönesamtalen, som
de centrala parterna olyckligtvis skrev in i HÖK
05. Dessa tar tid och kraft. För den enskilde
medlemmen har lönesamtalet i allmänhet en
marginell betydelse. Däremot kan chefen få
veta en hel del som han senare kan använda
mot den enskilde medlemmen – ja vi har t o m
4
hört om hur några rektorer försökt ”pumpa”
enskilda medlemmar på uppgifter om dessas
kolleger. I lönesamtalen på skolorna har ibland
- mot gällande förhandlingsregler - nämnts vilket
krontal chefen vill ge den enskilde eller så
har det utsagts att inför nästa förhandling skall
detta ske.
Skrivningen i det centrala avtalet HÖK om att
tillgodose de äldres lönesituation nonchaleras
av rektorerna när dessa lägger sina bud. Förhandlingar
ställs in utan hållbart skäl. En del av
det som arbetsgivarparten markerade väldigt
tydligt vid de kommuncentrala inledande förhandlingarna
drivs på motsatt sätt av vissa rektorer
– med dessa rektorers överhets goda minne
och ibland t o m uppbackning.
Vi kan räkna upp mycket mera än detta, men
skall inför det annalkande julstöket inte trötta
läsaren mera. Förvirringen är i vissa hänseenden
så total att den egentligen inte går att beskriva
och vi vill inte inför det viktiga julklappshandlandet
göra våra medlemmar mera
förvirrade än nödvändigt.
Tyvärr har förhandlingsarbetet genom den rekordartade
mixen av inkompetens och provokationer
försenats med åtminstone två månader
och på grund av detta kommer ett antal av förhandlingarna
på enskilda skolor inte att kunna
genomföras så att någon del av löneökningen
kan utgå med decemberlönen. Detta är djupt
beklagligt.
Åke

Facket och Skolan nr 1 -05 5
Arbetslagsledare.
I dagarna har vi råkat få se ett dokument, som
helt mot de lagar som styr arbetslivet har tagits
fram ensidigt av Linköpings kommun helt bakom
ryggen på de fackliga organisationerna.
Dokumentet handlar om att kommunen skall
införa nya arbetsledande tjänster. Arbetslagsledarna
kommer att få ett tydligt mellanchefsuppdrag.
Uppdraget kommer att likriktas av
högsta centrala nivån inom Linköpings Kommunala
Skolor. Sannolikt handlar det om deltidstjänster,
dvs de personer som blir de nya
arbetslagsledarna kommer i normalfallet att
även ha ”vanlig” lärartjänst. Som vanligt är
man snabb med att identifiera vilka arbetsuppgifter
dessa ledare skall tänkas ha. Man är
mindre snabb med att definiera lön, arbetstid
och annat som är viktiga villkor för den enskilde
som skall ha uppdraget och inte minst för
dennes kolleger. Dessa frågor måste man reglera
i förhållande till de fackliga organisationerna.
Som kommunen nu uppträder – man
kör det mesta av vikt bakom ryggen på facken
– är det dock risk att ingen egentlig reglering
överhuvudtaget kommer att ske. Vi vill varna
våra medlemmar för att ”hoppa på” sådana
här uppdrag utan att ha villkoren reglerade
i förväg.
Så här ser LR på saken:
• Att vara arbetslagsledare innebär att man har
en arbetsledande tjänst. Om en sådan skall
ge högre lön skall detta ske med ”friska
pengar”. Det klassiska sättet att höja lönen är
via ett lönetillägg, som finns med så länge
man har uppdraget ifråga. Du som funderar
på att hoppa på ett sådant uppdrag måste
därför förhandla ditt lönetillägg innan du
accepterar uppdraget. Det är helt uteslutet att
nyheten skall finansieras genom att arbetslagsledarna
i de vanliga lönerevisionerna
belönas med kollegernas pengar.
• Arbetslagledararbetet kräver naturligtvis att
arbetstid ställs till förfogande. Tidsfinansieringen
får absolut inte ske genom att en del
av arbetslagsledarens tidigare arbetsuppgifter
läggs över på kollegerna.
• Den som anställs som arbetslagsledare skall
ha en tydlig skriftlig delegation. Med en
delegation följer alltid ett mandat att ta beslut
och resurser för att kunna genomföra
besluten.
• Den långa listan över tänkta arbetsuppgifter
skall göras upp med de fackliga organisationerna
och problem som har med lagar och
avtal att göra måste identifieras och hanteras.
• Den enligt Arbetsmiljölagen obligatoriska
s k riskanalysen måste ovillkorligen göras.
Det är oroande att kommunen ungefär samtidigt
säger upp de hittillsvarande lönekriterierna
och hotar med att nya, helt ensidiga, dylika
skall införas inför nästa löneförhandlingsomgång.
Man hotar bl a med så känsliga kriterier
som lojalitet – och då menar man naturligtvis
inte den lojalitet mot verksamhet och
elever som alla lärare känner utan den lojalitet
mot överheten som alla autokratier eftersträvar.
Att man inför dessa nya tjänster kan ses som
ett sätt för kommunen att stärka greppet om
skolorna, att få en mera konform skola. Införandet
är också ett erkännande av att det var ett
stort misstag när man avskaffade de biträdande
rektorerna. De nya tjänsterna påminner till innehållet
väldigt mycket om biträdande rektorstjänster.
En av de viktigaste uppgifterna för arbetslagsledarna
kommer alldeles säkert att vara att
köra med kollegerna på ett sätt så att det är lärarna
som delvis skall betala ”reformen”. Räkna
med att kommunen via nyordningen kommer
att öka arbetstrycket på lärarna. Naturligtvis
kommer det nya systemet ändå att förorsaka
kostnader, kostnader som skolan inte kommer
att få någon täckning för. Och då är vi
återigen där: resurser överföres från själva
verksamheten till administration. Denna utveckling
är - inte minst med tanke på alla de
internationella utvärderingar, som har gjorts på
senare år och som tydligt visar att Sverige halkar
efter när det gäller elevernas kunskaper –
mycket olycklig. Eleverna behöver en förstärkning
av undervisningen och inte en ytterligare
urholkning.
Åke

Facket och Skolan nr 1 -05
Närståendevård.
FACKtarutan presenterar denna gång en ”favorit i repris”. Vi tycker oss märka att en del medlemmar
skulle ha nytta av att känna till vilka regler, som gäller vid s k närståendevård.
Det är framförallt lagen vi vill framhålla här, men som synes nedan kan även vårt avtal AB 05
var tillämpbart i sammanhanget.
LAG
Försäkringskassans broschyr Vård av närstående presenterar regelverket för att enligt lag få vara
ledig från sitt arbete och i stället för lön få ersättning från Försäkringskassan för att vårda en närstående.
Försäkringskassans Kundtjänst (tel 020-524 524) besvarar frågor omkring närståendevård.
Du har enligt lag rätt att vara ledig från ditt arbete för att vårda en närstående.
* Till närstående räknas anhöriga men också andra som står dig nära, t ex vänner och
grannar.
* Den sjuke ska vara så svårt sjuk att hälsotillståndet är så nedsatt, att det finns en risk
att den sjuke kan dö. Döden behöver inte vara nära förestående och den som vårdas kan anses
vara svårt sjuk i lagens mening, även om det finns hopp om förbättring.
* Du kan få närståendepenning (80% av den sjukpenninggrundande inkomsten) i högst 60
dagar sammanlagt för varje person som vårdas. Endast en närstående i taget har rätt till närståendepenning.
Flera kan dock turas om i vården och få ersättning för olika delar av dagen.
Nivåerna är hel, halv eller fjärdedels närståendepenning; ingen karensdag. (Lägg märke
till att de sextio dagarna är kopplade till den vårdade och inte till den/dem som vårdar).
* Du måste vårda den närstående i Sverige. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller på annan
institution.
* När du vill vara ledig från arbetet för att vårda en närstående, ska du underrätta din arbetsgivare
om detta så snart som möjligt.
* Du får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.
* Du måste göra en skriftlig ansökan hos Försäkringskassan om närståendepenning samt bifoga
ett särskilt läkarutlåtande.
* Den sjuke ska lämna sitt samtycke till vården. Om detta inte är möjligt på grund av sjukdomstillståndet,
ska detta framgå av läkarutlåtandet.
* Enligt Semesterlagen är närståendepenningen semesterlönegrundande med 45 dagar per år
(om du har en ferieanställning i kommunen "drabbar" dessa 45 dagars frånvaro alltså inte
ferielönen under den följande sommarferien, men väl de femton dagar som du ytterligare
enligt lagtexten kan ha möjlighet att ta ut).
(Forts. på sidan 7)
6

Facket och Skolan nr 1 -05 7
AVTAL
Om du har en anställning i kommun eller landsting gäller också följande enligt kollektivavtal:
* Om det finns synnerliga skäl, kan du vara ledig från ditt arbete utan löneavdrag sammanlagt
högst tio dagar per kalenderår.
* Synnerliga skäl anses vara nära anhörigs svårare sjukdom eller bortgång, begravning och
gravsättning av urna samt bouppteckning efter sådan anhörig.
* Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, registrerad partner, sambo, barn, föräldrar,
syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.
Om du har en anställning hos en annan arbetsgivare än kommun eller landsting, ska du kontakta
din arbetsgivare för att efterhöra vad som avtalats.
Kommunal skolekonomi.
När områdena på grundskolan infördes för
snart två år sedan påstods ett skäl vara, att man
skulle spara in pengar på administrationen. Det
var lätt att se, att detta var dimridåer och att
det skulle bli tvärtom. Så har också visat sig
bli fallet. Själva organisationen med områden
drar idag stora summor. Var tas då pengarna
att betala detta? De tas dels från verksamheten
– enkelt uttryckt får eleverna en sämre undervisning
än vad de annars skulle ha kunnat få –
dels från lärarna, genom att ett hårdare arbetstryck
blir följden.
I och med att s k kommunala friskolor skall
införas kommande nyår – se speciell artikel i
förra numret av FoS – hade kommunen tänkt
sig att den områdesadministration, som dessa
skolor skulle slippa att betala för i stället skulle
betalas av alla andra skolor. Efter det att LR
har fokuserat på frågan verkar det som om de
styrande har svängt och nu tänker sig finansiering
på annat sätt, oklart vilket. (Eller så handlar
det kanske om att dimridåer läggs ut, som
så många gånger tidigare.)
Kommunen har också i samband med budgetarbetet
för år 2006 lagt någon sorts overheadkostnadsbeting
på alla skolor. Enkelt uttryckt:
kommunen levererar pengar till skolorna och
så tar man tillbaka en del och klär detta i overheadkostnadstermer.
På så vis ser det ut som
om skolornas peng är oförändrad, men i praktiken
har den blivit lägre. På detta sätt har man i
åratal förfarit med skolornas hyror. Man har
debiterat skolorna överhyror och har därmed
plockat tillbaka en del av de pengar som den
intet ont anande betraktaren trodde var avsedda
för skolans bruk.
Även när det gäller denna overheadbeskattning
har vi fått intrycket att efter det att LR har
markerat i frågan så kan beslutet delvis ha ändrats.
Men allt är numera så diffust att man sällan
vet vad man ser och hör.
Om överföring av medel från verksamhet till
administration - se också om Arbetslagsledare.
Åke