Tidningen iKarlskrona nr 4 2012 - Karlskrona kommun

NUMMER 04 2012
Karlskrona
56° 9´41´´N 15° 35´21´´E
Nytt ljus över
Pottholmen
Melodifestivalen fixar festen
Smarta lösningar för
vatten- och avloppsrening
Sturkös meste amerikanare
Snöröjarna är alltid redo
Spara energi varje timme
Utveckling i Karlskrona AB
Ronnebygatan får ett lyft

Tidningen ”i Karlskrona”
ges ut av
Karlskrona kommun
för att ge information
om vad som sker inom
näringsliv och kommunal
verksamhet.
Finns som taltidning
på www.karlskrona.se
Utgivare:
Karlskrona kommun
371 83 Karlskrona
tel 0455-30 30 00
www.karlskrona.se
Ansvarig utgivare:
Ulla Nelson
Produktion:
Infab AB
Norra Smedjegatan 4
371 33 Karlskrona
www.infabab.se
Text:
Christer Carlbäck
Projektledare:
Ina Håkansson
Formgivning:
Ulrika Landbring
Redaktion:
Ulla Nelson
Tina-Mari Eriksson
Sara Persson
Bengt Lingman
Sofia Kummel
Anna Wallin
Heléne Söderström
Hans Juhlin
Ina Håkansson
Christer Carlbäck
Foto:
Andreas Blomlöf
där inget annat anges
Tryckeri:
Printfabriken
Upplaga:
32 700 ex
Copyright:
Karlskrona kommun
2012
Värdet sitter i värdskapet
Äntligen! Vi är igång med Pottholmen, vårt största exploateringsprojekt någonsin – som
gör Karlskrona ännu mer attraktivt att leva i. Vi satsar 10 miljoner
kronor på att skapa både förutsättningar för att locka nya
männis kor och företag till staden samt direkta jobb inom byggsektorn.
Den nya stadsentrén blir ett lyft för staden och kommer
att genomsyras av en välkomnande känsla.
Vi satsar även 16,5 miljoner kronor extra på underhållet av våra
skolor, gator och hamnar. Vi kan investera tack vare att vi har
lyckats förbättra vår ekonomiska situation, och nu satsar vi
strategiskt för att stärka Karlskrona på både kort och lång sikt.
Karlskrona ska även vara attraktivt för besökare och erbjuda
sysselsättning inom besöksnäring och evenemang. Därför satsar
vi ytterligare 15 miljoner kronor på ”Utveckling i Karlskrona AB”
som ska bjuda in företag att etablera sig och ge stöd åt dem som
vill få vår ”sommarstad” att sjuda av liv året runt. Vi välkomnar fler
initiativ liksom aktörer som vill vara med i utvecklingsarbetet.
Vi får till exempel i vinter åter stå värdar för Melodifestivalen.
Detta evenemang brukar tjusa en bred publik – och som kommun
måste vi i alla lägen vara en god värd för alla som bor här.
Själv växte jag upp till Carolas röst och genombrottet med
schlagerlåten Främling. Jag ser fram mot riktigt festliga dagar
i februari. Då hoppas jag att ingen ska behöva känna sig som en
främling, utan att alla, såväl kommuninvånare som tillresta från
till exempel Tingsryd, Kallinge och Olofström, ska bidra till och
njuta av en välkomnande folkfest.
10
Det blir glitter
och folkfest när
Karlskrona välkomnar
Melodifestivalen
för tredje gången.
innehåll
Camilla Brunsberg
Kommunstyrelsens ordförande
3
Omslagsbilden.
Stadsarkitekt
Hans Juhlin
och planarkitekt
Sandra Högberg
driver projektet
Pottholmen.
3 Grönt ljus för Pottholmen
6 Delar av USA ligger på Sturkö
7 Ronneby ligger i Karlskrona
Det våras för nagelvården
8 Röjer först för cykel och buss
9 I strålkastarljuset
10 Melodifestivalen är här igen
12 Timmätning för elkunder
13 I huvudet på: telefonisten
14 BAGA renar vatten och avlopp
16 Utveckling i Karlskrona AB
17 I hetluften: företagsklimatet
18 Ronnebygatan tar höjd
19 ”i Karlskrona” in brief

TExT: CHrISTEr CArLBäCK
FOTO: ANDrEAS BLOMLöF
Grönt ljus
för ny stadsdel i Karlskrona
En ny stadsmarina har påbörjats vid Skeppsbron. De sista oljecisternerna har
flyttats från Hattholmen. Och nu tar den nya entrén till världsarvsstaden form
även utmed järnvägen och den gamla bangården. Startskottet har gått för
Pottholmen – stadens nya välkomnande kvarter.
Efter några års gemensamt skissande kring Karlskronas gamla
bangårdsområde och dess brokiga omgivningar tar
Karlskrona kommun, fastighetsbolaget Kärnhem och
det statliga fastighetsbolaget Jernhusen nästa steg mot
ett förverkligande. Det handlar inte om vilken satsning
som helst, utan om att skapa en helt ny stadsdel.
Här kommer bostäder och kontor att samsas med
affärer och vattennära grönområden – och allting
ska genomsyras av långsiktig hållbarhet.
Centralstationen blir kvar som en knutpunkt
för kollektivtrafiken, men den får sällskap vid
stationstorget av ett World Trade Center,
ett kontorshotell för gränsöverskridande affärer.
– Själva idén bygger på att vi låter staden
växa närmare vattnet. Vi tar vara på det
fantastiska läget, säger Karlskronas stadsarkitekt
Hans Juhlin.
i Karlskrona nr 03 04 2012 | 3
Fortsättning på nästa sida

4 | i Karlskrona nr 04 2012
1
2
Sju steg i Pottholme
Staden får växa
Stadsarkitekt Hans Juhlin konstaterar att Karlskrona är en
stad som ursprungligen är byggd för att man ska anlända
söderifrån, med båt. Idag kommer de flesta norrifrån och
infarten mot fastlandet behöver därför slipas till – på båda
sidor om järnvägen. Den gamla industri- och bangårdsmarken
ska användas för att förtäta staden och ge den en vacker
entré som möter upp barockstadsplanens huvudaxel.
Denna sträcker sig över Trossö i nord-sydlig riktning
längs Norra och Södra Kungsgatan via Stortorget och
Amiralitetsgatan och vidare ut i havet i söder.
– Vi förlänger centrum norrut, fyller ut ett mellanrum
och binder samman Trossö och Pantarholmen, säger Hans
Juhlin. Och vi gör det på ett både snyggt och effektivt sätt.
Bostäderna får utsikt
Pottholmen kommer att rymma cirka 500 nya bostäder. Det
planeras för såväl bostadsrätter som hyresrätter. även om
bostadsbolaget Kärnhem har varit med och utvecklat förslaget,
är fler aktörer välkomna. När nu projektet tar fart och
konkretiseras, talar det mesta för att det första som byggs är
kvarteren i sydväst med fin utsikt över Borgmästarefjärden.
3
4
5
Affärerna tar plats
Tro för all del inte att Pottholmen ska bli något sömnigt, renodlat
bostadskvarter i utkanten av centrum. Tvärtom. Stadsdelen
har ett uttalat mål om att hysa en blandad verksamhet.
Här ska det bli en mix av företag, kontor, caféer och affärer
med skyltfönster i gatuplan samt offentlig service i form av
ett kulturhus – och en karaktärsbyggnad som World Trade
Center. Det innebär ett världsomspännande kontorshotellskoncept
som stimulerar till ökat affärsutbyte över gränserna.
Den nya stadsdelen har därför alla möjligheter att bli attraktiv.
Vattnet ger liv och rörelse
Pottholmen – omgärdad av vackert glittrande östersjövatten
– vilket arkitekterna och stads plane rarna inte är sena att dra
nytta av och lyfta fram.
– Det kommer att skapas gott om ytor och stråk för
rekreation samt rejäla bryggdäck som lockar människor att
hålla till vid och träffas nära vattnet, säger Hans Juhlin.
Kollektivtrafiken i centrum
Centralstationen blir en knutpunkt för både bussar och tåg.
Det råder ingen tvekan om att kollektivtrafiken, liksom cyklister
och fotgängare, får prioritet.

SJØKRONAN KONTORSKONCEPT I KARLSKRONA
2012-09-14
Pottholmen ska bli en levande
stadsdel med bostäder, affärer
och parker.
ns utveckling
6
7
– Tanken är att de boende på Pottholmen inte ska behöva
vara beroende av någon bil, utan närheten till kollektivtrafiken
ska göra att man lätt når omvärlden, säger Hans Juhlin. Köpen -
hamn finns på bara ett par timmars avstånd. Vi förändrar
karaktären på infartsleden och gör om den till en stadsgata
med bra bilflöde men med lägre hastighet.
Stadsdelen blir klimatsmart
Det gröna tänket dominerar och genomsyrar även valet
av byggnadsmaterial och energisystem. Enligt planerna
vill man prova att bygga i trä, och mycket kraft läggs på
att få till kloka energilösningar. Närhet till det mesta och
kollektivtrafikläget ska ge minskade transporter.
Attraktionskraften ökar
Hela Pottholmen är inriktad på havsnära livsnjutning à la
Karlskrona. De inspirerande gröna lösningarna borgar för
ett långsiktigt hållbart och attraktivt samhälle. Samtidigt blir
holmen en föregångare och modell för ökad miljövänlighet
som lockar människor till att bo eller etablera sig i en miljö för
hög livskvalitet. Därför kommer de vattennära grönytorna, de
små parkerna och de offentliga rummen att bli framträdande.
– Brandstationen flyttas, men centralstationen, lokstallarna
och 34:an blir kvar, säger Hans Juhlin.
Skisser och förslag visar många
goda idéer för hur stadsdelen kan
förses med bryggor och trädäck
för vistelse intill havet.
i Karlskrona nr 04 2012 | 5
TExT: CHrISTEr CArLBäCK
FOTO: ANDrEAS BLOMLöF OCH
KArLSKrONA KOMMUN
ILLUSTrATION: JErNHUSEN/FOJAB
Framför Strandgården, som är ett anrikt aktivitetshus för
föreningar och daglig verksamhet och som ligger intill brandstationen,
vill projektgruppen skapa ett trevligt torg mot söder.
”Pottholmen har en
enorm potential”
Sandra Högberg, planarkitekt på Karlskrona kommun,
har arbetat med planprogrammet för Pottholmen. Hon gläds
åt att projektet nu går från planprogram till detaljplanearbete
med en större detaljeringsnivå och konkretisering inför
kommande byggstart.
– Den nya stadsdelen har en enorm potential och kommer
att tillföra Karlskrona oerhört mycket. Karlskrona får en ny
stadsdel nära centrum med närhet till vatten och kommunikationer.
Vi får en omgestaltad entré med ny bebyggelse, en
omvandling av infartsleden till stadsgata och bostäder med
magnifikt läge.
Efter riskanalys, konsekvensbeskrivningar, medborgardialog
och politiska beslut är planprogrammet för Pottholmen i mål.
– Nu går vi in i nästa fas med detaljplaner och fortsatt
medbor gar dialog. Vi räknar med byggstart för en första etapp
under 2014, säger Sandra Högberg.

6 | i Karlskrona nr 04 2012
Varför glider karavaner av USA-bilar utåt Ekenabben på Sturkö? Jo, där får de expert-
hjälp av entusiastbilmekanikern Johnny Eriksson – samt tillgång till ett gigantiskt lager
av reservdelar.
Stora delar av ligger på Sturkö
När General Motors 2004 skulle koncentrera sitt europeiska
lager till Holland var Johnny Eriksson med och lade
bud på alla de amerikanska reservdelar som fanns
kvar i Sverige. Det resulterade i att sex fullastade
långtradare med 4 700 olika artiklar ångade ut till
Johnnys Bil & Plåt på Sturkö! Det ledde i sin tur till
ökad försäljning, en butik på Blocket och besök av
rader av entusiaster, däribland Mustangklubben,
Camaroklubben och Corvetteklubben.
– Det var mäktigt när vi hade besök av 50 Corvetter,
säger Johnny Eriksson. Vi har allt från diagnostiska
verktyg för att kommunicera med datorerna i de nya
bilarna till prylar för gamla raggarbilar. Kundkretsen
sträcker sig från östergötland ner till Skåne.
Servar alla märken
Den rutinerade Fordmekanikern och automatlådespecialisten
startade sin verkstad på Sturkö 1985.
Då han själv alltid älskat amerikanska bilar, foku-
”Jag gillar V8-muller, men det är dyrt och föga miljövänligt. Jag bor
dessbättre nära verk staden och kör bara några hundra mil per år och
bil. Mest bogserar jag med firmabilen”.
Johnny Erikssons bilar:
Firmabil: en kraftfull
Chevrolet pickup
Privat: en ny Chevrolet Camaro,
en vacker Ford Mustang -65,
en elegant Chevrolet Impala -65,
renoverar en Ford Mustang -66.
serade han först på att serva lyxiga skåpbilar och
pickuper. Affärsaktiviteten varierade dock efter
bensinpris och importlagar.
– Jänkare är starka och bekväma, men de kan dra
två liter milen och de används mest om sommaren.
Därför har vi alltid varit en allbilsverkstad som servar
alla bilmärken.
Enormt intresse
Företaget har expanderat genom åren, exempelvis
genom att serva Chevroletambulanser och bygga
färdtjänstbussar. Verkstaden är även förvaringshall
för praktfulla exemplar.
– Det är gott och bra för oss att ha några amerikanska
bilar att totalrenovera under vinterhalvåret, säger
Johnny Eriksson. Intresset för jänkare växer ständigt
och de stora träffarna runt om i Sverige varje år lockar
tusentals och åter tusentals entusiaster.
Se Corvetteklubbens besök på Sturkö,
sök på ”Johnnys Bil & Plåt”.

… och Ronneby
ligger i Karlskrona!
Den uppmärksamme kartläsaren har säkert
lagt märke till att Karlskrona kommun felar
en aning i nordväst. Där, strax söder om
Skillings måla, ligger ju en insprängd
Ronnebyenklav!
Hur kommer det sig att en del av ronneby kommun ligger i
Karlskrona? rör det sig om gästfrihet eller om en styckning
grundad på gammalt groll? Thomas Persson, förste antikvarie
på Blekinge museum, har läst Westrups ”Eringsboda
socken i Medelstad härad”:
– I slutet av 1700-talet skulle man bygga ett kapell i
Erings boda, men det saknades pengar. Då prästen ofta
hade fått sova i Skillingsmåla under sina resor, hade de som
bodde där sluppit bidra. När det hade anlagts en ny väg till
kapellet behövde han inte längre sova hos dem, och då blev
de, liksom Bergsmålaborna, tillfrågade om att börja bidra
till kapellet. Samtliga svarade att de hellre ville hålla sig till
Tvings kyrka. De bröt sig ur gemenskapen och på så vis
blev St Lönnemåla och Skillingsboda geografiskt avskurna.
Enklaven i Tvings socken fick sin omfattning spikad vid
storskiftet 1814-19.
Idag bor 16 personer och några sommargäster i ronnebyenklavens
byar St Lönnemåla och Skillingsboda. Christl
Nilsson, som har 13 prisbelönta mjölkkor och 200 får på
Skillingsboda gård vid sjön St Skälen, berättar att hon har
0455 som riktnummer, men samtidigt har hon Eringsbodas
370 17 som postnummer – och hon betalar förstås skatt till
ronneby kommun.
– Vi har två postbilar och två sopbilar som kör förbi här
på grusvägen, säger hon. De från Karlskrona passerar bara
igenom, medan de från ronneby stannar till för att dela ut
vår post och hämta vårt avfall.
Skillingsmåla
Skillingsboda
St Skälen
St Lönnemåla
122
Tving
Eldorado för
nagelbitna
Glitter, fransk manikyr eller lackat à la
Mimmi Pigg? I Karlskrona våras det för
nagelvården.
Under senare tid har det dykt upp flera nagelsalonger
som erbjuder nageldesign, nagelförlängning,
manikyr och pedikyr. I affärshuset Kronan finns
Fashion Nails, som drivs av Hanna Dinh och hennes
två kollegor. Hon har även en salong i Uddevalla.
– De flesta vill ha nagelförlängning och då bygger
vi med gelé, berättar Hanna Dinh.
En annan kreativ nagelkonstnär är Linda Blomqvist
på NailMe. Bland hennes kunder märks framförallt
kvinnor mellan 20 och 60 år som vill ha regelbunden
översyn av naglarna. Men emellanåt får hon besök
av någon som ska på bal eller gifta sig och som vill
tipptoppa till sig.
– Jag tror att all stress och tidspress gör att vi blir
noggranna med hur vi ser ut, säger Linda Blomqvist.
Det skapar även ett behov av att bli ompysslad. Min
specialitet är mönstrade naglar, som häromdagen
när jag designade röda tippar à la Mimmi Pigg åt en
kund. Det röda kompletterades med vita prickar och
svart rosett.
Sophia Ahlins Sophorama hyr ut frilansande nagelterapeuter
och stylister, bland annat till hårvårdssalonger.
Terapeuterna jobbar med skonsamma
tekniker och kan även hjälpa nagelbitare. Ytterligare
en nagelvårdare är JaniNail’s på Hantverkaregatan.

8 | i Karlskrona nr 04 2012
– Det kan snöa i timmar
eller bli svarthalka
på ett ögonblick, trots
att det är plusgrader
i luften, säger Claes
Persson, enhetschef på
Tekniska förvaltningen i
Karlskrona. Det är inte
lätt att veta när vi ska dra igång, men när vi väl kör
följer vi prioriteringskartorna. Vi satsar på de viktiga
huvudlederna, och framförallt på bussvägarna och
cykelbanorna.
Anledningen är att service-, kollektiv- och cykeltrafiken
ska kunna fungera – oavsett väder. Tekniska
förvaltningen ansvarar för att salta, sanda och ploga
22 mil gator och 6,5 mil gång- och cykelbanor i centrala
Karlskrona med kringliggande stadsdelar samt
en del av rödeby. Trafikverket sköter E22, riks- och
länsvägar, medan olika vägföreningar sköter övriga
vägar i kommunen.
Entreprenörer i beredskap
När det gäller plogning av gatorna har kommunen ett
25-tal entreprenörer till hjälp. Flertalet av dem är till
vardags lantbrukare. De kallas i regel in när snödjupet
stiger mot tio centimeter.
– I vår egen organisations jour har vi ett tolv man
starkt team som vi känner oss mycket trygga med,
samt fem egna bilar. Men vi kan ha igång uppåt 50
personer med plogbilar och mindre snöröjningsmaskiner
när det är som mest, säger Claes Persson.
När snön faller börjar adrenalinet pumpa
hos snöröjarna, men de inväntar iskallt
rätt signal. Att salta, sanda och ploga i
södra Sverige kräver nämligen meteoro-
logisk fingertoppskänsla.
Riktiga snöröjare
har is i magen
Inför vintern sätter snöröjarna ut hundratals sandlådor,
servar maskiner och har genomgångar så att
alla vet precis vad de ska göra. Vid snö och halka
börjar de vid två på morgonen för att det ska vara
framkomligt och säkert i trafiken när kommuninvånarna
ska till sina jobb.
Sand på Trossö
Snöröjarna bedömer ständigt väder- och trafiksituationen
för att kunna sätta in rätt åtgärd på rätt plats
vid rätt tillfälle. Förra vintern var de ute och saltade
127 gånger! Det är också en hel vetenskap att välja
salt eller sand. Salt kräver fukt för att klibba fast vid
halka på ren asfalt, medan man använder torrsalt på
snöiga vägar. På Trossö använder kommunen sand,
för miljöns skull, men ibland kräver gatorna vid kajer
och hav salt.
Trimmar teamet
Kommunen ansvarar dock inte för några trottoarer,
utan det gör respektive fastighetsägare. På Tekniska
förvaltningen är man mån om att utöka samarbetet
med fastighetsägarna i staden.
– Vi vill göra allt lite bättre varje år och hoppas nu
slippa snövallar tack vare städtiderna som införts på
gatorna i centrum, säger Claes Persson. Lustigt nog
verkar vintern ändå alltid komma som en överraskning.
Det har hänt att jag tagit emot 150 samtal per dag!
Kartorna som Claes Persson och snöröjarna
jobbar efter finns att se på
www.karlskrona.se/vintervaghallning
TExT: CHrISTEr CArLBäCK
FOTO: ANDrEAS BLOMLöF

Ledin fyller arenan
strålkastarljuset
Som en försmak på sommaren kommer självaste
Tomas Ledin till Telenor Arena Karlskrona den
19-20 april med sin bejublade sång- och dansföreställning
”Ledin Showtime”.
– Det är roligt att han väljer Karlskrona bland
de elva platser i Sverige som turnén går till, säger
Michael Fransson på Utveckling i Karlskrona AB.
Showen lär vara oerhört bra. Den har gått för
fulla hus i Stockholm och Göteborg och sålt
200 000 biljetter!
Pingisfest i Karlskrona
Lyckeby BTK står som stolta värdar för
svenska mästerskapen i bordtennis för
seniorer 2013. Den yppersta eliten kommer
till Karlskrona den 1-3 mars för att göra
upp om SM-titlarna i herr singel, damsingel,
herrdubbel, damdubbel och mixed dubbel.
I samband med SM spelas även tävlingar
för yngre spelare, så det är bäddat för såväl
stjärnskådning som talangspaning.
Tullskolans smakfulla comeback
Att vara eller icke vara – eller att rent av bli en skola där
många vill vara? Tullskolan har gett svar på tal och förvandlats
från en nedsliten och utdömd gammal skolbyggnad till
en attraktiv, välplanerad och nyrenoverad elevmagnet.
Förskole- och skolsalarna är uppfräschade, matsalen ny,
och i köket huserar duktiga kockar som lagar mat från
grunden på färska råvaror.
– Vi är jätteglada och har haft en tillströmning av elever.
Vi har behörig, kompetent och erfaren personal, gott klimat
och normalstora klasser i F-5. Men vi vill gärna växa. Vi har
nära 125 barn, varav 80 har fritidsverksamhet. Sedan tillkommer
förskolan, säger rektor Johan Johansson.
Skolbyggnaden har en anrik historia som stadens gamla
sjukhus och därefter som grundskola.
Rätt miljö för elbilar
Foto: Andreas Blomlöf
Affärsverken fortsätter att satsa miljövänligt och sätter
upp ytterligare fem laddningsstolpar för elbilar. För att
göra det lättare att ”tanka” elbilar placeras en stolpe vid
kommun huset vid Aspöfärjan, en på östra Hamngatan, en
vid Militär hemmet och en vid Blekinge Tekniska Högskola
på Gräsvik. BTH är samarbetspartner till Affärs verken i
elbilsfrågor. Vidare placeras en stolpe på Bubbetorp för
Affärsverkens elfordon.
– Vi kikar även på fler möjliga ställen. Vi vill gärna bidra
till att göra det möjligt för fler att köra elbil, säger Anna Wallin,
marknads- och försäljningschef
på Affärsverken.
Foto: Affärsverken
i Karlskrona nr 04 2012 | 9

10 | i Karlskrona nr 04 2012
Michael Fransson
Mathias Wijk
Lena Ohlsson Sophia Ahlin
Tonartshöjning
i Karlskrona
Få städer har fått arrangera Melodifestivalen tre gånger. Och få
städer har lovordats så mycket för sitt festfixande som Karlskrona.
Nu laddar värdstaben om för att göra festen ännu bättre!

Karlskrona anordnade deltävlingar i Melodifestivalen 2006 och 2008,
och den 1-2 februari 2013 smäller det igen i Telenor Arena Karlskrona.
Utöver de stora städerna är det bara Leksand som har fått hysa den
moderna versionen av den stora schlagercirkusen tre gånger.
– SVT och LiveNation vet att vi kan det här, säger Michael Fransson
på Utveckling i Karlskrona AB. Men vi tänker inte gå på rutin, utan har
förstärkt staben med specialkompetens och tagit in friska idéer från
såväl Hyper Island som våra skolbarn.
Slår på trumman
Kommunens värdstab ska ge artisterna och schlagerorganisationen,
liksom publiken på plats och i tv-sofforna, bästa möjliga förutsättningar
att trivas. De ska också se till att Karlskrona syns och hörs i media
och att alla de kommuninvånare som inte har biljett får sin beskärda
del av glitterkakan. Därför förbereds arrangemanget av ett antal
fokusgrupper. Några tar hand om arena, teknik och logistik för uppåt
350 gäster, andra servar allt från press till sminkörer.
– Ofta vill journalisterna och fotograferna ha artisterna på speciella
ställen i staden. Då gäller det att vara tillmötesgående och fixa så att
Karlskrona syns, säger evenemangssamordnare Lena Ohlsson.
Engagemang i alla åldrar
En del jobbar med marknadsföring av det stora evenemanget i
Karlskrona, medan andra, som näringslivsutvecklare Mathias Wijk,
uppmuntrar näringsidkarna inom hotell och handel att dra sina strån
till stacken. Faktum är att handeln ökade med hela 17 procent senast
det begav sig.
– Vi vill gärna satsa extra mycket på aktiviteterna runtomkring,
säger Mathias Wijk.
Hemlighetsmakeriet är påtagligt, men sant är att kreativa
hjärnor lånats in från Hyper Island och att skolbarn har fått
kläcka idéer – som drömidén om ett godisbombande plan
från F 17 …
Melodifestivalspecialist
Värdstabens kanske vassaste äss i ärmen är Karlskronas
eget schlagerorakel, Sophia Ahlin. Hon har jobbat både för
schlagerfansens egen organisation och för Melodifestivalen
i ett antal år. Hon har bevittnat varenda deltävling sedan
2007 och ofta hörts i radio och synts i tv.
– Det är så roligt att alla inom Melodifestivalen talar så väl
om bemötandet här, säger Sophia Ahlin. Jag har sällan hört
så mycket positivt som om deltävlingarna i Karlskrona.
Sophia Ahlin har naturligtvis involverats i samtliga
fokusgrupper. Hon ser bland annat fram emot att få bjuda
in alla artisterna till Karlskrona kommuns traditionsenliga
välkomstfest.
– Det är i stort sett den enda stunden då de är tillgängliga och får
uppleva Karlskrona.
Det blir ett genrep på fredagskvällen och en uppvärmningsshow
på lördagen innan tävlingen direktsänds på lördagskvällen. Det
väntas närmare fyra miljoner tittare, och intresset lär vara större
än någonsin eftersom Sverige är regerande Europamästare och
arrangör av Eurovisionfinalen.
Karlskrona kommuns värdstab för Melodifestivalen består av Michael
Fransson, Mathias Wijk och Lena Ohlsson från Utveckling i Karlskrona
AB samt av det inhyrda oraklet Sophia Ahlin. Gruppen består utöver
personerna på bilden av Terje Pedersen från Utveckling i Karlskrona AB,
Thomas Johansson från kommunens kommunikationsavdelning och
eventföretagaren Gustav Leijon.
Foto: JAKO Bildform, Ola Åkeborn.
i Karlskrona nr 04 2012 | 11
Då var det Charlotte Perrelli – nu kommer nya stjärnor till Rosenholm.
Foto: JAKO Bildform, Ola Åkeborn.

12 | i Karlskrona nr 03 04 2012
Tid är pengar
Lagändringen från i höstas gör det lätt för elkunder att
teckna avtal om timmätning. Syftet är att ge aktiva
elanvändare chansen att använda el vid tidpunkter
då elpriset är lågt. De kan på så vis se att med
vetenhet lönar sig – och på sikt ska reformen
resultera i miljövänligare vanor.
Det betyder dock inte att man ständigt måste
vara uppe och köra tvättmaskin om nätterna.
– Det viktigaste är att lära sig hur man kan spara
el och undvika dygnets högsta priser, säger Anna
Wallin, marknads- och försäljningschef på Affärsverken.
En villaägare kan spara både el och pengar,
men framför allt kan vi skona miljön. Det är nämligen
under pikarna som elproduktionen drygas ut med
fossila bränslen istället för förnyelsebara.
Kräver engagemang
Affärsverken vill underlätta för de kunder som vill
och kan ha mätning och debitering per timme.
Anna Wallin understryker dock att den som väljer
timdebitering måste vara aktiv själv för att det ska
löna sig. Det gäller att hålla koll på elpriset – och
på de dyraste timmarna. Det gör man enklast på
Nordpool på nätet, där det kommande dygnets
priser presenteras. Vill man inte engagera sig, kan
det vara säkrare att även fortsättningsvis betala ett
snitt på timpriserna.
Möjlighet att påverka
För att du som elkund hos Affärsverken ska kunna
välja timdebitering, måste du antingen ha ett avtal
om portföljförvaltning eller ett rörligt elpris samt
teckna ett tilläggsavtal. Om du sluter ett nytt avtal
som ny kund, erbjuder Affärsverken timdebitering
som tillval.
– Timmätningsreformen är ett steg i rätt riktning.
Elkunderna återtar i viss mån makten, då de kan påverka
både sin egen ekonomi och sin miljöpåverkan,
säger Anna Wallin.
Affärsverkens nya webbsida, som släpptes i
samma veva som lagen om timdebitering kom, har
en ny blogg om elmarknaden och en användarvänlig
tjänst för tecknande av elavtal online. Dessutom
ger den tydlig information om allt från öppettider
på återvinningscentralen i Bubbetorp till pågående
grävarbeten.
Energispartips från Affärsverken
på elmarknaden
När elkunderna fick välja timdebitering, stod Affärsverken redo. Elmätarna var
förberedda för timavläsning och den nya hemsidan bjuder nu på både blogg och
goda tips för elanvändare.
Hemelektronik – stäng av datorer och apparater med strömbrytaren
Matlagning – täck kastrullen med lock när du kokar mat eller vatten
Belysning – använd energieffektiva lampor, exempelvis lågenergilampor
Tvätt – tvätta inte förrän du fyller maskinen, tvätta med låg temperatur
Disk – använd modern diskmaskin, skölj i balja om du diskar för hand
Dusch – duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret
TExT: CHrISTEr CArLBäCK
FOTO: ANDrEAS BLOMLöF

huvudet på
Lisbeth Gustafsson är receptionist och telefonist inom
Karlskrona kommuns kundservice. Hon har lång
erfarenhet och kan hjälpa till med allt mellan himmel
och jord, även förrymda grisar.
Hur blev du receptionist och telefonist?
Egentligen gled jag in på ett bananskal. Jag flyttade till Karlskrona
för att utbilda mig till barnskötare och jobbade länge
inom barnomsorgen. Senare vidareutbildade jag mig på
KomVux. En dag annonserade kommunen om ett sommarvikariat
som telefonist, så jag sökte och fick jobbet.
Vad går ditt jobb ut på?
Vi sitter i kommunhuset och sköter reception, telefoni och
internpost. Vi tar hand om såväl interna som externa kunder.
De flesta har frågor kring barnomsorg, äldreomsorg och
bygglov, men det är också många ärenden till socialförvaltningen.
Framför allt handlar det om att hjälpa till på bästa
möjliga sätt. Vi har suttit på olika platser genom åren, som
i rådhuset och konserthusets foajé, och bland annat skött
telefonväxeln, sålt bussbiljetter och haft lördagsöppet. När
vi satt i konserthuset kallades vi för informationscentral och
sålde även teaterbiljetter. Vid kriser, som orkanen Gudrun,
har vi även haft jouröppet.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Det är att kunna hjälpa. Jag har god nytta av min erfarenhet,
som när en äldre herre från Göteborg ringde och ville tacka
en volontärkvinna från Karlskrona som hade hjälpt honom
när han kom som flykting till Sverige från Ungern för länge,
länge sedan. Jag visste vem hon var, och kunde lotsa honom
rätt. Jag blir fortfarande rörd när jag tänker på det. En annan
gång fick vi bistå en man vars gris hade rymt. Han hade
precis fyllt 50 år och fått den i födelsedagspresent.
Redo för ett nyårslöfte?
Många kan hjälpa dig med din friskvård.
– Kroppen är gjord för rörelse, säger Camilla
Holmström, friskvårdsansvarig på Friskis&Svettis
i Karlskrona/ronneby. När vi är aktiva ökar vår
koncentrationsförmåga. Vi blir kreativa, får bättre
självkänsla och lättare att hålla vikten. Träning är ett
lättillgängligt redskap för god hälsa. Vi hoppas att
trenden håller i sig, för motion är också glädje och
social gemenskap.
Lisbeth Gustafsson
Kundservicemedarbetare
Uppvuxen i Jämshög
Bor på Trossö
Skolad i barnomsorg och på KomVux
År inom kommunen 27
150 yrken finns att välja på i Karlskrona kommun.
6
8
personer arbetar med reception och telefoni,
i kommunhuset och
2
på kontoren i Kungsmarken.
Friskis&Svettis erbjuder gym, spinning, jympa, step,
aerobics och danspass. Man kan träna enskilt eller
i grupp samt få hjälp av instruktörer.
– Vi hjälper även motionärer som fått fysisk aktivitet
utskrivet på recept.
Andra exempel på aktörer är Gymmix Karlskrona,
Wellness Studio, Lok&Motion och Wellivate. Du kan
träna centralt, på rosenholm och utanför staden
– och har således alla förutsättningar att hålla ditt
nyårslöfte.
i Karlskrona nr 04 2012 | 13
Foto: Friskis&Svettis”

14 | i Karlskrona nr 04 2012
Smarta lösningar
Tiden är ute för alla de enskilda avlopp som orsakar försurning i naturen. Det beror
på en tuffare miljölagstiftning och på att företag som BAGA Water Technology AB
kan lösa problemet.
för vatten- och avloppsrening
TExT: CHrISTEr CArLBäCK
FOTO: ANDrEAS BLOMLöF

– Våra reningsverk och minireningsverk har en slamavskiljarteknik
som tar hand om försurande ämnen som kväve och fosfor,
säger Kristina Sjögren, platschef för BAGA.
Det ständigt produktutvecklande miljöföretaget har sitt huvudkontor
i Torskors i Karlskrona, men verkar över hela Norden. Det
faktum att de två- och trekammarbrunnar som används i skärgården
och på landsbygden inte längre är godkända, har skapat stora
affärs möjligheter.
– Idag krävs något mer genomtänkt och miljövänligt. Våra slamavskiljare
är testade och godkända för nordiska förhållanden och
passar på alla ställen där det inte finns något kommunalt avloppsnät
eller där nätet ofta svämmar över, säger Kristina Sjögren.
Hjälper byar och öar
Ibland är det ett enskilt hushåll som måste installera ett minireningsverk
för sitt enskilda avlopp, men ofta rör det sig om upp till 50
hushåll, exempelvis en samfällighet, som går samman om ett
gemensamt reningsverk. BAGA fokuserar på produktutveckling,
försäljning och distribution och låter oftast entreprenörer stå för
projektering och installation. I vissa större projekt har emellertid
BAGA tagit ansvar även för projektering.
Långsiktigt tillväxtföretag
Företaget grundades av Bert Gustafsson 1992, fick sin nuvarande
konstellation 2004 och har redan hunnit erhålla en utmärkelse
som snabbväxande Gasellföretag. BAGA har 22 anställda, varav
15 i Karlskrona, och omsätter cirka 60 miljoner kronor. Kristina
Sjögren är ödmjuk, men nämner en fortsatt expansion som en
del av visionen.
– Vi har haft många uppdrag i skärgården på västkusten och
förhoppningsvis snart även i Blekinge. För kommande generationers
skull bör alla se över sina avlopp så att de svarar mot kraven på
mindre utsläpp av kväve och fosfor till sjöar och vattendrag. Vårt
mål är att allt renat vatten som går tillbaka till naturen ska hålla
badvattenkvalitet.
BAGA har lösningar för framtiden.
Illustration: BAGA
Kristina Sjögren, platschef för BAGA.
Produktutveckling mot försurningen.
Illustration: BAGA
Ett reningsverk kommer lastat.
i Karlskrona nr 04 2012 | 15
Foto: BABA

16 | i Karlskrona nr 04 2012
Karlskrona ska satsa ännu mer på näringsliv, ny teknik och besöks näring framöver.
Det lovar Bengt Lingman, vd för Karlskrona kommuns bolag ”Utveckling i Karlskrona AB”.
i Karlskrona AB med fokus på utveckling
Under det formella namnet Utveckling i Karlskrona AB
samlas nu krafter från AB Arena rosenholm Karls-
krona, näringslivsenheten och TelecomCity. Syftet
är att nå maximal utväxling.
– Vi är många som arbetar för att få fler företag
i Karlskrona, säger Bengt Lingman. Det är ett naturligt
steg för oss att samordna våra resurser. Vi vill
skapa en ännu bättre miljö för såväl teknik och
utveckling som för besöksnäring och evenemangsaktörer.
Bättre för alla
Bolaget kommer att jobba mycket med utvecklingsprojekt
som Pottholmen, som gynnar näringslivet,
samt med besöksnäringen. Bengt Lingman vill
”förädla produkten Karlskrona” för besökarna och
marknadsföra kommunen för turister och företagare
genom intressanta och spännande paketerbjudanden.
Men han är också mån om att alla satsningar ska
gagna kommuninvånarna.
– Vi ska göra Karlskrona attraktivt också för dem
som redan bor och verkar här.
Konkret samverkan
Vidare ska bolaget utveckla TelecomCity till en
science park. Det betyder att det stora nätverket,
som omfattar kommun, högskola och en mängd
företag, uppgraderas till en praktiskt inriktad utvecklingsmiljö
där man samarbetar för att ta fram
produkter och tjänster.
Rak väg till service
Kommunen har studerat olika varianter av näringslivssatsningar
runt om i landet och plockat russinen
ur kakorna. Bland nyheterna märks företags- och
evenemangslotsar som ska göra det lättare för aktörerna
att få snabb hjälp. Allt går ut på ökad dialog
och smidigare samarbete.
– Sammantaget handlar det om en högre servicenivå,
säger Bengt Lingman. Det känns jättebra att
vi kan koncentrera våra resurser på att utveckla
Karlskrona. Det kommer att ge fler arbetstillfällen,
fler besökare och fler evenemang – som Melodifestivalen
– och vi kommuninvånare kan känna stolthet
över vår fina kommun.
Företagslotsning i praktiken
Så här gick det till när kommunens medarbetare
lotsade miljöföretaget BAGA Water Technology
(se även sid 14) till större lokaler när de hade vuxit
ur sin kostym på Saltö.
Under ett av sina regelbundna företagsbesök
insåg näringslivsutvecklare Carl-Axel Ottosson
att BAGA behövde mer plats för att kunna växa
vidare i Karlskrona. Han lyssnade in deras önskemål
och matchade dem med all den information
han hade om lediga tomter och lokaler.
– Carl-Axel visade mig möjliga ställen att bygga
på och lokaler att hyra eller köpa, berättar Bert
Gustafsson, grundare av BAGA. När han fick
tips om att fackförbundet Kommunal skulle sälja
i Torskors tog han mig med dit.
Carl-Axel Ottosson agerade dörröppnare
aktörerna emellan – och snart var affären klar.
– Näringslivsenheten hjälpte oss verkligen att
hitta rätt, lovordar Bert Gustafsson.

hetluften
”i Karlskronas” tyckarkvartett ger i detta nummer förslag
på hur vi ska uppmärksamma och fira EM i fotboll.
Hur är en företagsvänlig kommun?
Karlskrona kommun samlar resurserna
inom företagsservice
i Utveckling i Karlskrona AB och satsar ännu mer på
att attrahera och stimulera nyföretagande inom teknik,
turism och evenemang. ”i Karlskronas” debattsida ställde
en allmänt riktad fråga till några olika aktörer i det lokala
näringslivet för att få en bild av hur en företagsvänlig
kommun egentligen är.
Christer Michaelsson, som jobbar på
hotellens gemensamma incomingbyrå
Entré Karlskrona:
Det viktigaste är nog att kommunen har en
välfungerande mottagningsapparat så att nya
företagare känner sig välkomna. Denna mottagningsapparat
måste ha medarbetare som är
genuint intresserade och som lyssnar och bryr
sig. De ska kunna hjälpa företagarna framåt
bland alla lagar och förordningar. En kommun
måste vara lättillgänglig för dem som har för
avsikt att etablera företag, för annars kommer
det nog inga nya företag alls till kommunen.
Peter M Nilsson, region manager på Semcon
Caran AB i Karlskrona:
En företagsvänlig kommun är intresserad av de
företag som finns i kommunen och sätter sig in
i deras situation för att få kunskap om hur man
kan stötta dem. Ett bra sätt att uppnå detta är
att tjänstemän inom olika områden gör ett antal
besök per år hos företagen så att de kan hjälpa
till bättre vid olika handläggningar. Det är också
viktigt att vara aktiv med information och ha en
bra kommunikation med företagsledarna.
G
Gertrud Weiselblad, vd för Gertrud Solutions
och ordförande för Företagarna i Karlskrona:
Det gäller för kommunen att lyssna på företagarna
och se till att ha en bra näringslivsorganisation
som kan svara på frågor och hjälpa till
redan i startskedet. Jag hörde om en person
som ville starta ett nytt företag och som fick
sju olika kontaktpersoner för sju olika tillståndsärenden.
Det är knappast rimligt, utan snarare
bisarrt! regelverket är krångligt som det är, så
när man vill skapa något bra ska man främst
kunna lägga sin tid på verksamheten.
Berne Svensson, vd för Svennes
Verktygsmekaniska i Karlskrona:
Kommunen ska lyssna på företagarna.
Jag tycker att Karlskrona är ett bra exempel
och har bara positivt att säga om kommunen
och det mottagande som jag fick när jag, som
är från Torsås, köpte företag här. Carl-Axel
Ottosson på näringslivsenheten sökte upp mig
direkt och frågade hur kommunen kunde hjälpa
till. Carl-Axel är en bra och drivande kraft som
håller kontakt med oss år efter år. Han är en
riktig klippa!
i Karlskrona nr 04 2012 | 17
Christer Michaelsson
Peter M Nilsson
Gertrud Weiselblad
Berne Svensson

18 | i Karlskrona nr 04 2012
Ronnebygatan får
Många vill bo på Trossö och staden
kan förtätas, men det är ont om ledig
mark att bygga på. Karlskronahem vill
nu bygga på sitt hyreshus på Ronneby-
gatan 3 med två extra våningar.
Karlskronas stadsarkitekt, Hans Juhlin, ser gärna
att centrum utvecklas med fler bostäder. Ett första
steg i denna ”förtätning” av staden var kommunens
klartecken för inredda vindar på Trossö, det vill säga
fler små bostäder under takåsarna med läckra lägenhetsformer
och fina vyer. Det var då som Karlskronahem
fick idén om att gå ännu lite längre och bygga
två helt nya våningar med lägenheter ovanpå sitt
trevåningshus på ronnebygatan 3.
Bygger på höjden
Idén föll stadsarkitekten i smaken. Detaljplanen
ändrades till att medge fem våningar.
– Huset är ett ovanligt lågt hus utmed huvudgatan,
säger Hans Juhlin. ronnebygatan har normalt
sett fyra-fem våningar. Byggnaden är ett barn av sin
tid utan framstående arkitektur och anpassning till
gatans dignitet. En påbyggnad med två våningar till
totalt fem har godkänts av kommunen.
ett riktigt lyft
Renoverar hela huset
Karlskronahem kommer naturligtvis inte bara att
riva bort taket och bygga på två våningar. I planerna
ingår en väl genomtänkt tillbyggnad och att man
genomför en inventering för att se och åtgärda de
renoveringsbehov som föreligger på övriga huskroppen.
Avsikten är att bygga om gatufasaden
så att byggnaden får en ny tilltalande exteriör.
– Vi passar på att förbättra byggnaden på alla
sätt och vis, säger Ulf Klint, teknisk chef på Karlskronahem.
Vi ska framför allt lyssna till önskemålen
från dem som bor där.
Byggnaden på ronnebygatan 3 är tidstypisk från
åren kring 1970, med röd putsad fasad och utvändiga
plåtklädda loftgångar. Huset, som sällan rosats
för sin skönhet, ska nu få en rejäl make-over.
Tar vara på läget
Det finns inga ritningar klara än, men skisser och
visioner vittnar om en förändrad fasad, nya fönster
på gaveln mot havet, en loftgång med uteplats på
fjärde våningen och en stor takterrass på femte.
Eftersom huset växer på höjden ska det förses med
en obligatorisk hiss.
– Huset blir både finare och bättre och samtidigt
får vi möjlighet att erbjuda fler hyresrätter med havsnära
läge i centrum. Vi planerar att börja bygga 2013,
säger Ulf Klint.
TExT: CHrISTEr CArLBäCK
FOTO: ANDrEAS BLOMLöF
Före efter
Foto/illustration: Jaark/Projekbyggaren

– in brief
notiser
Hopp om nya aktiviteter
i före detta bowlinghall
Karlskronahem har haft öppen visning av den
före detta bowlinghallen på Borgmästaregatan
och marknadsför även den stora, centralt
belägna lokalen på andra sätt. Men det är först
när någon intressent växlar upp från förfrågan
till förhandling som en renovering kan bli aktuell.
– Ingenting är klart än, men det vore roligt
om det kunde bli en verksamhet som bidrar
till att skapa liv och rörelse i området, säger
Ann Winbom, marknads- och bobutikschef
på Karlskronahem.
Köp parkeringskort på Internet
Karlskrona kommun erbjuder nu Trossökortet på www.karlskrona.se/parkering. Det är ett praktiskt 31-dagarskort för
parkering i de blå och gröna zonerna i centrum och kostar 100 kronor. Du kan betala med Visakort, Visa Electron,
Maestro eller Mastercard. Parkeringstillståndet knyts till din bils registeringsnummer, så du behöver inte ha någon
biljett i bilen. Du kan betala för upp till tolv månader samtidigt och för valfritt antal bilar. Trossökortet går,
liksom tidigare, även att köpa i utvalda p-automater på Skeppsbrokajen, Skeppsbrotorget, östra Hamngatan
vid Aspöfärjan, östra Hamn gatan/ölandsgatan, Chapmansplan och Borgmästaregatan/Amiralitetsgatan.
This magazine from the Municipality of Karlskrona reflects on
the operations and businesses in the region.
“We are making Karlskrona more attractive – with a new city
entrance and playing host to new businesses and events like the
Eurovision Song Contest”, says Camilla Brunsberg Chairman of
the Municipal Executive Board.
i Karlskrona nr 04 2012 | 19
Andréns – ett bageri med traditioner
Det är inte bara en havsnära skärgårdsidyll. Det
doftar och smakar precis som det ska också.
I Andréns Bageri i ryamarviken, där morgonsolen
stiger upp över östra Sturkö, är det nu
Mia Andrén, ingift i bagar släkten, som bakar
det klassiska grova brödet, de obligatoriska
rågskorporna och de mersmakande så kallade
”rutorna” med kardemumma och mandel.
Bageriet har varit igång i fyra generationer och
verksamheten huserar alltjämt i det gemytliga
gamla hus där alltihop en gång började, närmare
bestämt 1893. Fast stenugnen är ny för i år.
– Vi har ett grundsortiment som förblir detsamma, men vi förnyar oss
också, exempelvis med ciabatta, säger bageriägare Mia Andrén. Det är
inne med bröd och surdegar nu. Vi har en trogen ortsbefolkning och stugägare
som handlar bröd hos oss på lördagarna, året om. Sommartid är
det intensivt. Då har vi i stort sett öppet dagligen för turisterna.
Karlskrona is once again – for the third time – honoured to play
host to one of the national selection events for the Eurovision Song
Contest.
Lisbet Gustafsson, receptionist/Switchboard Operator at the
Customer Service Desk in the Municipality of Karlskrona, provides
helpful advice and assistance.
The construction of Pottholmen, a new and much anticipated A number of weight lifting and fitness centres are ready to help
residential area has begun. The old railway yard is to be transformed you focus on and improve your fitness and wellbeing.
into a new city district offering residential and office buildings,
shops and waterfront green areas.
BAGA Water Technology in Torskors offers smart solutions for
water and wastewater treatment.
The sizeable stock of American car parts offered by Johnnys
Bil & Plåt draws many car enthusiasts to the island of Sturkö.
As part of its commitment to invest in local businesses,
technology and the tourism industry, the Municipality of Karlskrona
16 Ronneby residents live in a genuine ronneby enclave in gathers strength and support from the merging of AB Arena
the northwest of Karlskrona municipality.
rosenholm Karlskrona, the Department of Trade and Industry
Karlskrona City has a number of new nail salons offering a
range of nail designs, extensions and manicures.
Karlskrona and TelecomCity into the new corporate entity
‘Utveckling i Karlskrona AB’.
The Public Works Administration’s Snow Clearing Unit gives
priority to main roads, public transport and bicycle routes.
Many people would like to live on the island of Trossö and as
a result, Karlskronahem are planning the development of highrise
residential homes at ronnebygatan 3.
Upcoming events in Karlskrona include Tomas Ledin Live and
the Swedish Championships for seniors in Table Tennis.
Andréns Bageri on the island of Sturkö is a fourth generation
family run bakery of traditional wholemeal breads.
The school, Tullskolan, was rundown and condemned before
undergoing a complete renovation including a brand new dining
area and kitchen.
Karlskronahem is hoping to rent out the former bowling alley
and breathe some new life into the premises.
Affärsverken is putting up more electric vehicle charging
stations. Also, in order to help energy aware customers with a
Trossökortet (the Trossö Card) is now available to buy for 31 days
of parking in blue and green zones at www.karlskrona.se/parkering.
preference for hourly electricity meters, Affärsverken has launched Old bottles and labels reminiscent of the lager and root beers
a new website and blog providing good energy saving advice. once brewed by Tyska Bryggaregården.

Pilsner från
Karlskrona
Blekinge museum har vackra
buteljer och etiketter som minner
om den inte alltför avlägsna tid då
man kunde avnjuta en bergskällarsval
pilsner eller svagdricka från
Tyska Bryggaregården. Karlskrona
hade bara fyllt tonåring som stad
när tyske Philip Hindric Kraan 1693
började brygga öl på Wämö. Under
1800-talet trimmades produktionen
med inriktning på bayerskt öl.
I slutet av det seklet bryggdes 26 000
hektoliter öl och 1 500 hektoliter
svagdricka, vilket var synnerligen
mycket för ett landsortsbryggeri.
Det hann svälja bryggeriet i
Lyckeby, Nättraby bryggeri och
Karlshamns bryggeri innan det
själv sögs upp av den blivande
Prippskoncernen. Törstsläckaraktiviteten
pågick i nära 300 år,
men lades ner 1972.
Källa: ”Bryggerier i Sverige”
av Staffan Nilsson
Tyck till om
”i Karlskrona”
Gå in på:
www.karlskrona.se/ikarlskrona
eller förmedla dina
synpunkter och idéer
till Karlskrona kommun
på Facebook.