Nr. 1, 2011 - BÄR | Biologiska Ämnesrådet
Nr. 1, 2011 - BÄR | Biologiska Ämnesrådet
Nr. 1, 2011 - BÄR | Biologiska Ämnesrådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
kanske borde tänka efter lite innan man<br />
stoppar ner en vara i korgen. Om man då<br />
är intresserad av vad man äter och verkligen<br />
vill ha det som står på förpackningen<br />
istället för konstgjorda ingredienser. I<br />
boken kan man till exempel läsa om hur<br />
livsmedelsföretagen mixtrar hej vilt med<br />
smakförstärkare och tillsatser. Den kemist<br />
som kommer på den billigaste ersättaren<br />
för en dyr krydda som vanilj rankas högst<br />
och kommer tjäna åtskilligt med pengar<br />
på detta. Nu vill väl ingen att de kemisterna<br />
blir arbetslösa men känns det inte<br />
väldigt fel att köpa vaniljyoghurt som inte<br />
innehåller vanilj utan denna smak kommer<br />
ursprungligen ifrån rötad gran. Att<br />
det sedan finns ett litet milligram äkta<br />
vanilj i bidrar till att produkten får heta<br />
just vaniljyoghurt. Tillsatserna gör att<br />
produkten blir billigare än om den skulle<br />
ha innehållt riktiga råvaror, produkten får<br />
ofta längre hållbarhet och priset kan pressas<br />
ytterliggare nedåt, vilket lockar en stor<br />
köparkrets. Det finns ett antal tillsatser att<br />
välja mellan, från E100 till E1500. Vissa<br />
beskrivningar av dessa följs av en rad otrevliga<br />
bieffekter som kan inträffa om man<br />
får i sig dem.<br />
Ett annat kort som livsmedelsföretagen<br />
spelar på är det här med<br />
lightprodukter. Det slog igenom<br />
stort på grund av att människor dras till<br />
genvägar. Man kan fortfarande äta lika<br />
mycket eftersom det är samma vara men<br />
reducerad på en del av fettet och/eller<br />
sockret. Detta sker inte på en naturlig väg<br />
såklart utan för att få fram varans önskade<br />
egenskaper krävs en hel del mixtrande,<br />
bland annat med tillsatser av stabiliseringsmedel<br />
och/eller sötningsmedel. Känns<br />
det då inte bättre att äta mindre av en vara<br />
med naturliga ingredienser än en konstgjord<br />
produkt som kan innehålla skadliga<br />
ämnen?<br />
E<br />
621 är kanske världens mest använda<br />
tillsats. Den kallas även<br />
MSD, mononatriumglutamat och<br />
förekommer naturligt i många livsmedel,<br />
till exempel ostar som parmesan, valnötter<br />
och skinka för att nämna några. Den är en<br />
mycket effektiv smakförstärkare som även<br />
anses vara vårt femte smaksinne, umami.<br />
Livsmedelsföretagen frossar i denna tillsats<br />
och tillsätter den i nästan all halvfabrikat,<br />
där råvarorna helt enkel är så dåliga att de<br />
inte bidrar med någon egen smak själva.<br />
Men även i andra varor kan man hitta denna<br />
tillsats som många blandkryddor. Det<br />
har diskuterats mycket angående MSD om<br />
det även kan ha en skadlig effekt på oss<br />
som äter den, men man är oense om hur<br />
det ligger till.<br />
Ett ämne som ständigt dyker upp i<br />
debatter och artiklar är GMO. Genetiskt<br />
modifierad organism. Det<br />
innebär att man genom genteknik förändrar<br />
arvsmassan hos en organism så att<br />
den får en eller flera önskade egenskaper.<br />
Till exempel tomater som tål kyla bättre<br />
eller havre med större ax än tidigare. Man<br />
kan jämföra detta med traditionell förädling<br />
som människan sysslat med i flera<br />
tusen år, den här metoden går dock mycket<br />
snabbare. Säg att det gäller en växt och den<br />
planteras ut för att odlas storskaligt, ingen<br />
har någon aning om vad som händer om<br />
växten sprider sig. Växten kan konkurrera<br />
ut andra och faktiskt hota den biologiska<br />
mångfalden. Och vad händer sedan om ett<br />
företag tar patent på sin genmodifierade<br />
växt och den råkar sprida sig vidare med<br />
hjälp av vind till en annan bondes fält? Ska<br />
man då bli straffad om det visar sig att man<br />
olagligt odlar dessa patentlagda växter?<br />
Och hur låter det egentligen, ”äga en art”?<br />
Traditionell förädling har skett<br />
tillsammans med naturen och är<br />
inte samma hot som en genmodifierad<br />
växt som är skapad att klara extrema<br />
förhållanden. Såklart är det en stor ekonomisk<br />
vinst i att kunna odla grödor som är<br />
fria från skadedjur och mer härdade mot<br />
kyla, torka och så vidare. Men vinsterna<br />
kan också bli väldigt kortsiktiga. Till exempel<br />
kan man gå in i arvsmassan hos en gröda<br />
och ge den resistens mot ett bekämpningsmedel<br />
för ogräs, sedan sprutar man<br />
åkern full med bekämpningsmedlet och<br />
ogräset dör medan grödan lever vidare.<br />
Om man gör det ett antal gånger kan vissa<br />
ogräs själva börja utveckla en resistens, då<br />
måste man ta till ett annat gift och processen<br />
blir som en ond cirkel som dessutom<br />
kan bli dyr.<br />
Så frågan kan då ställas, är det verkligen<br />
värt att fortsätta satsa på genmodifiering<br />
av bland annat grödor<br />
när ingen vet hur konsekvenserna av det<br />
kommer att se ut? Att rubba ekosystemens<br />
otroligt fina balans brukar inte leda<br />
till något bra i slutändan och kan kosta<br />
dubbelt så mycket som att odla naturliga<br />
grödor, om man ska väga vinsten i pengar.<br />
Tyvärr fungerar ju världen så, men alla<br />
borde hålla med om att frågan om att bevara<br />
biologisk mångfald borde ses som en<br />
ekonomisk vinst – hur mycket skulle det<br />
kosta att handpollinera alla blommor om<br />
våra bin väljer bort genmodifierade växter?<br />
Det är nog ingen som kan föreställa<br />
sig det…<br />
/Ingela Källén<br />
17
Change language