Nr. 1, 2011 - BÄR | Biologiska Ämnesrådet

More documents

Recommendations

Info

Det gyllene riset Är tillbakahållningen av genteknisk forskning och tillämpning stridande mot de av FN uppsatta mänskliga rättigheterna? Maja Undin berättar om en genmodifierad gröda som skulle kunna rädda liv. Vitamin A och brist på det Drömmen om ett ris som innehåller β-karoten har funnits mycket länge eftersom de områden i världen som drabbas värst av VAD – brist på vitamin A – i stor utsträckning sammanfaller med de där ris är den huvudsakliga basfödan. Av de 250 miljoner barnen med VAD har de flesta en mildare form som ger symtom i form av ett sänkt immunförsvar. Det beror på att de vita blodkropparna inte bildas som de ska. Detta gör till exempel att barnen löper större risk att drabbas av malaria. När bristen blir allvarligare förlorar man mörkerseendet och mellan 250 000 och 500 000 barn blir helt blinda varje år. VAD är därför världens vanligaste orsak till behandlingsbar blindhet. För hälften av barnen som blir blinda är vitaminbristen så allvarlig att de dör inom ett år. Dessutom dödar VAD hos gravida kvinnor mängder av barn redan på fosterstadiet, eftersom vitamin A är en helt avgörande signalsubstans under fosterutvecklingen. En viktig antioxidant β-karoten som människan omvandlar till vitamin A, finns i de gröna delarna på alla växter. β-karoten är ett pigment som tar upp energi från solen. Detta effektiviserar fotosyntesen eftersom det vidgar det spektrum av ljus som växten kan utnyttja. β-karoten reagerar dessutom väldigt lätt med syre – det är en så kallad antioxidant. Detta skyddar växten eftersom det skulle vara dödligt om syret istället reagerade med någon av växtens vitalare molekyler. Länge har man sök efter ris med naturlig β-karoten i fröna för att kunna använda dessa i klassisk växtförädling men det har varit utan resultat. Fotosyntesen pågår ju främst i bladen och därför är det där som β-karoten finns i första hand. Detta är dock inte absolut sant eftersom β-karoten är ämnet som ger färgen till morötter och många andra grönsaker. Ris däremot är ett frö och skyddas från solen av sitt skal, därför har det ingen användning för β-karoten och generna för β-karotensyntes har stängts av i riskornet. 18 Början till ett nytt ris 1982 började forskarna Ingo Potrykus och Peter Beyer arbeta på varsitt håll med liknande projekt. Målet för båda två var att med hjälp av nya framväxande tekniker skapa ett genmodifierat ris som producerar β-karoten även i fröna. 1992 träffades forskarna och började arbeta gemensamt. Till deras stora glädje visade det sig att det enda som krävdes för att risförna Amerikanskt långkornig risplanta, Oryza sativa.* skulle börja producera β-karoten var två eller möjligen tre gener som kodade för lika många enzymer. Resten av generna i β-karotentillverkningen var fortfarande aktiva även i fröna. Detta var färdigt 1999 och ett par år senare kunde man skörda sitt första Gyllene ris. β-karoteninnehållet var lågt men man hade bevistat att det var möjligt att få även endospermet (dvs fröets närningsvävnad) att producera β-karoten. Foto: Keith Weller
Kan gentekniken bidra till att lösa näringsbristen?* Forskningen går vidare Uppmuntrade av resultatet fortsatte forskarna sitt arbete. Nästa generations “gyllene ris” fick namnet Gr1 – 2004 skördade man sitt första fältodlade Gr1. Riset visade sin innehålla 6 μg β-karoten per gram ris. Detta var 5 gånger så mycket som det första Gyllene riset men det var fortfarande så lite att man skulle bli tvungen att äta en orimligt stor mängd ris varje dag för att täcka sitt behov av vitamin A. Forskarna gav inte upp och redan 2005 var man färdig med vad man kallar andra generationens Gyllene ris (Gr2). Skördat Gr2 ris visade sig innehålla 31 μg β-karoten/g vilket är tillräckligt för att ett normalstort dagsintag av ris i kombination med de få andra vitamin A-källor människorna i de drabbade områdena har tillgång till ska täcka dagsbehovet! Nuläget och framtiden Det har gått 5 år sedan Gr2 blev färdigt men forskarna räknar med att det tar minst ett år till innan man kommit genom allt de kontroller som finns uppsatta runt nya GMO produkter. Förutom lång tid så har det kostat enorma summor pengar med alla kontrollsteg och miljontals människor har hunnit dö till följd av VAD. Nästa steg – som har påbörjats på försök med goda resultat i Indien och Filippinerna2 – blir att korsa Gr2 med lokala risvarianter så att dessa börjar producera β-karoten. Detta gör man för att varje rissort är väl anpassad för att växa optimalt just där det odlas. Dessutom vill man att omställningen till det nya riset ska bli så liten som möjligt för både bönder och konsumenter. Forskar- gruppen har också sagt att deras mål är att inom några år ta fram Gr3 som förutom vitamin A också ska innehålla förhöjda halter av järn, zink och vitamin E. Under den tid som gått sedan Gr2 teoretiskt sett skulle ha kunnat börja rädda liv har mellan 10 och 15 miljoner barn dött av VAD för att riset sitter fast i otaliga kontroller och kontroller av kontrollerna. Har de dött i onödan? Visst måste man utföra kontroller på alla nya produkter innan de börjar användas men kan det verkligen rättfärdigas att kontrollerna är så rigorösa just runt GMO? En mänsklig rättighet? Foto: Scott Bauer Förutom att det tar lång tid är alla kontroller också mycket dyra för förtaget som vill få sin GMO godkänd. Det här riskerar eventuellt att höja priset på varan när den väl godkänts till bönderna och konsumenterna. Teamet bakom Gyllene riset har lovat att Gr2 ska ut till folket till ett lågt pris. De har också lovat – tillskillnad från många andra – att inte behandla riset på ett sätt som gör att bönderna måste köpa nytt utsäde varje år istället för att kunna ta lite av sin egen skörd till frö. Men inget projekt kan fortsätta utan pengar så dessa löften blir troligen svårare och svårare att hålla ju mer pengar som försvinner till kontroller. Frågan är till och med om inte den långa kontrolltiden strider mot de mänskliga rättigheterna. Artikel 27 i FNs Mänskliga Rättigheter lyder nämligen: “1. Envar har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner. *Bilderna är från det Amerikanska jordbruksdepartementets pressarkiv och har inget med artikeln i sig att göra. 2. Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen, som härröra från varje vetenskapligt, litterärt eller konstnärligt verk, till vilket han är upphovsman. ”Detta borde ge folket rätt till Gyllene riset samt forskarna rätt att ge det till dem. En organisk vitamintablett Drömlösningen på problemet med VAD och andra typer av malnutrition vore förstås att hjälpa de drabbade ut från sin fattigdom så att de hade råd att ge sig och sina barn en varierad kost som innehåller alla essentiella näringsämnena. Hur det ska gå till är en fråga som knappast kommer att lösas snabbt och lätt men som inte desto mindre måste lösas på sikt. Under tiden skulle Gyllene riset kunna rädda miljontals människoliv varje år. Idag delas stora mängder vitamin A ut som kosttillskott i form av tabletter. Fördelen med Gyllene riset framför kosttillskotten är att människorna skulle komma ur sitt biståndsberoende, i alla fall på den här punkten genom att odla sin egen vitamin A-källa. För det andra så innehåller kosttillskotten rent vitamin A och inte β-karoten. Det gör att tillskillnad från av riset så kan man få en farlig överdos av tabletterna. Tredje gången gillt Andra fördelar med riset är att om det korsas med lokala sorter kommer människorna inte att tvingas till stora omställningar vad gäller odlings- och matkultur. Förhoppningsvis accepteras den ovanliga gula färgen och naturligtvis att riset är just genmodifierat, relativt lätt. Förmodligen skulle det gå ännu lättare om EU visade lite större tillit till GMO. Två gånger har Nobelpriset i medicin gått till forskning kring vitamin A – 1937 till Paul Karrer och 1938 till Richard Kuhn – kanske blir det ett tredje den dag det Gyllene riset kommer ut till folket? Man kan önska att mat med genmodifierat innehåll inte skulle behövas men till den dag jordens pengar är lite mer jämnt fördelade är det väl det minsta västvärlden kan göra att följa de mänskliga rättigheterna och därmed göra Gyllene riset tillgängligt för Asiens bönder. 19
Page 1 and 2: Uppsala naturvetarstudenters tidnin
Page 3 and 4: Chefredaktör Johannes Pohl bladet@
Page 5 and 6: licens och kunde ta emot den först
Page 7 and 8: Ordförandespalter En ny höst, en
Page 9 and 10: ter. Men det fortsatte att stiga i
Page 11 and 12: gden och sedan jag införskaffat tv
Page 13 and 14: När världen står inför globala
Page 15 and 16: VEGETARISK Borsjtj - rysk rödbetss
Page 17: kanske borde tänka efter lite inna
Page 21 and 22: Vildsallad: Maskrosblad, våtarv, k
Page 23 and 24: Omslagsbild: Raphael Lacoste Omslag

Nr. 1, 2011 - BÄR | Biologiska Ämnesrådet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?