Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

More documents

Recommendations

Info

På jakt efter det perfekt målade rummet I ett medskuggat rum målas skuggade ytor mörkare och belysta ljusare. I ett motskuggat rum målas skuggade ytor ljusare och belysta mörkare. Rätt färgsättning spar energi Olika nyanser av målarfärg på rätt vägg kan minska hur mycket el som går åt för att lysa upp rummet tillräckligt. Ett forskningsprojekt har undersökt detta och går nu vidare i jakten på det perfekt målade rummet. TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: CECILIA HÄGGSTRÖM O m man målar ett reliefformat föremål så att det som ligger i skugga blir mörkare och det som är belyst blir ljusare, så upplevs hela föremålet totalt sett som belyst med ett starkare och klarare ljus, trots att belysningseffekten inte ökat. Detta användes som utgångshypotes i ett projekt på Konstfack i Stockholm för att se om liknande målning av ett rum skulle kunna minska elanvändningen för belysningen. Resultatet var dock överraskande. – Vi fann att det som gäller för en relief inte gäller i ett rum på motsvarande sätt. Däremot fann vi att om man färgsätter så att kontrasten mellan ljus och skugga minskar, så ökar istället elanvändningen jämfört med ett neutralt färgsatt rum, berättar Karin Fridell Anter, KTH-docent i arkitektur anställd av Konstfack. ANDRA VILLKOR I ETT RUM Hon har varit ledare för projektet som finansierats av Energimyndigheten och som nu redovisas i rapporten »Ljusförstärkande färgsättning av rum«. Medförfattare/forskare är Cecila Häggström, lektor och teknologie doktor vid högskolan i Jönköping på avdelningen för belysningsvetenskap. – Vi tror fortfarande på idén om att en förstärkning av kontrasterna minskar ljusbehovet, men tror att det är andra villkor som gäller i ett rum, än när man betraktar en vanlig relief, säger Cecilia Häggström. NY HYPOTES De ska nu i modellstudier ta fram en ny hypotes. Då kommer de att undersöka hur mycket mera kontrasterande färger som ytorna ska målas med innan skillnad i ljushet syns, eller om varje yta rentav ska ha flera olika nyanser. Med resultatet av dessa studier som grund hoppas de kunna skapa ett fortsättningsprojekt och få finansiären att ställa upp igen. MED- OCH MOTSKUGGNING CENTRALA BEGREPP Medskuggning och motskuggning är två centrala begrepp i teorin om hur vi uppfattar former. Studerar man en relief som är medskuggad ger den ett intryck av att vara belyst med starkare ljus än en som är neutralt målad, medan en motskuggad relief ger intryck av att vara belyst med svagare och mera diffust ljus. Med det som utgångspunkt togs hypoteser fram att upplevelsen av hur ljust det är i ett rum påverkas av hur ytorna är målade och indirekt påverkar det hur mycket effekt som belysningen behöver ge ifrån sig för att rummet ska uppfattas som tillräckligt ljust. – Jag blev besviken när effektbehovet inte minskade i det medskuggade rummet, men det var intressant att det så tydligt blev ett större effektbehov i det motskuggade rummet, säger Ceclia Häggström. De tror att en förändring av den natur- 20 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013
Eftersom resultaten inte blev de förväntade fortsätter arbetet. Cecilia Häggström och Svante Pettersson, ljusdesigner Philips AB Lighting, diskuterar nya metoder att måla ett rum. liga återgivningen av rummet när det är neutralt målat »stör« rumsuppfattningen. För att uppnå minskat ljusbehov behöver medskuggning göras på ett sätt så att hjärnan hänger med: – Det jag tror hade betydelse är att vi inte till fullo lyckades skapa en medskuggande målning som förstärkte kontrasterna på ett begripligt sätt för betraktaren, säger Karin Fridell Anter. KONKAV ELLER KONVEX SPELAR ROLL Eftersom tesen att ett medskuggat rum kräver mindre belysningsenergi varken blev bevisad eller motbevisad vill de nu arbeta fram nya metoder att måla ett rum. Uppenbarligen funkar inte samma teorier i en konkav form som ett rum på samma sätt som en konvex form i en relief. Motstående ytor påverkar varandra på ett oväntat sätt. FLER FRÅGESTÄLLNINGAR I rapporten har de också tagit fram fler frå- BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013 geställningar det behöver forskas vidare på för att öka förståelsen för rumsuppfattning i samband med färgsättning och belysning. En av dessa är att låta försökspersonerna vistas längre tid i rummet och utföra mera naturlig aktivitet, för att utröna hur olika ljussituationer inverkar på den visuella komforten och hur det påverkar både fysiskt och psykiskt. En annan är att undersöka om färgsättningen för personer med olika typer av syn- och uppfattningshandikapp ställer särskilda krav. – De rekommendationer som finns bygger nästan inte alls på relevant forskning. De flesta rekommendationerna ser ut att fungera som kamouflage istället, säger Cecilia Häggström. De menar att sådan forskning kan visa på alternativa lösningar som förbättrar tillgängligheten för personer med särskilda behov, det vill säga äldre, synsvaga eller kognitivt handikappade. – Det vi ser stämmer inte alltid med det vi kan mäta och det finns stora individuella skillnader i hur vi uppfattar rummet, en teori som behöver testas mera, säger Cecilia. STORT INTRESSE FÖR FORSKNINGEN Personer som jobbar med belysningsarkitektur och projekterar belysningsanläggningar ser forskningen som mycket intressant, trots att de entydiga resultaten ännu är ganska få. Så utfördes försöket Försöksrummet, med ett köksbord, ett skåp och en soffa, målades på tre olika sätt, neutralt, mot- och medskuggat. Det testades sedan med två olika belysningar, extremt riktat ljus och mera allmänt ljus. De 29 försökspersonerna fick sedan två uppgifter, dels att betrakta rummets ljushet genom att gå runt i det och med ett bärbart dimmerreglage ställa in ljuset och dels att sitta vid ett bord och lösa en grafisk uppgift och även där ställa in rummets ljushet till en tillfredsställande nivå. Alla inställningar noterades i en effektmätare, siffror som senare omvandlades till luxtal. Värdena för gruppen slogs inte samman och jämfördes mellan de olika belysningssce- På jakt efter det perfekt målade rummet Med- och motskuggning Medskuggning innebär att ytor som skuggas av det befintliga ljuset målas mörkare och ytor som är belysta målas ljusare. En förstärkning av kontrasterna och framhävning av formen, helt enkelt. Motskuggning å andra sidan innebär att skuggade ytor målas ljusare och belysta ytor målas mörkare. Detta döljer formen och samma teori används inom kamouflageteknik, vilket bygger på studier inom biologin där naturligt kamouflage uppstår. Begreppet medskuggning har utvecklats i dessa projekt för att kunna beskriva hur färg, form och ljus samverkar. – Det här kan utvecklas långt i praktisk tillämpning. Inte bara ur energisynpunkt utan även för att artikulera rum för att förstärka rumsupplevelsen. Det vore intressant att testa detta ännu mera då även färgen på väggarna »målas« med belysningen, säger Jonas Kjellander, prisbelönt belysningsarkitet hos Sweco Architects i Örebro. ■ källa: Rapporten: Ljusförstärkande färgsättning av rum narierna. Istället utvärderades varje individs ökning eller minskning av effekt för olika för samma situationer i de olika färgsättningarna. – Det var stora skillnader på hur varje individ ställde in ljuset för olika situationer, men om de kom tillbaka utan att vi ändrat något alls, så ställde de in det likadant som förra gången, berättar Karin. Forskarna har funderat över om det är skillnad på hur man ser på ett rum när det är första gången man ser det eller om det är ett bekant rum. Kommande tester kan därför innebära att försöksgruppen först får göra en försöksomgång för att bekanta sig med testet och rummet. 21
Page 1 and 2: Byggtjänst PM Aktuellt om teknik o
Page 3 and 4: » En väl genomförd satsning på
Page 5 and 6: 78 Trådlös lampstyrning EL & TELE
Page 7 and 8: Bantad revidering av BBR Boverkets
Page 9 and 10: FOTO: STEFAN BACKE Ett hundratal ra
Page 11 and 12: Villkor för leverans av digital in
Page 13 and 14: Kan man koppla mätaren direkt på
Page 15 and 16: CE-MÄRKNING INGEN GARANTI Han mena
Page 17 and 18: Synen på hur Mät- och ersättning
Page 19: funktioner som tillkommit i arbetsm
Page 23 and 24: Figur 14. Länsstyrelsens genomsnit
Page 25 and 26: Bättre arbetsmiljö med fler indik
Page 27 and 28: Inte helt lättläst, men fylld med
Page 29 and 30: ektör på Arbetsmiljöverket. Unde
Page 31 and 32: Eliminering av arbetsmiljörisker L
Page 33 and 34: 2000-talskontor i 60-talsförpackni
Page 35 and 36: FOTO: THORD SKÖLDEKRANS ser för a
Page 37 and 38: Starka färger märker ut kontorspl
Page 39 and 40: En tavla på ett smältande isberg
Page 41 and 42: FOTO: BEATE PYTZ Kontorsplanens bal
Page 43 and 44: FOTO: AMF grerats med styrsystemet
Page 45 and 46: läggas ner, och underhållet av ba
Page 47 and 48: digt svårt att få någon överbli
Page 49 and 50: - Man har redan slösat pengar i oc
Page 51 and 52: Landskapsarkitekten Agneta Persson,
Page 53 and 54: - Som sagt - det gäller att hela t
Page 55 and 56: Handbokens syfte är att ge praktis
Page 57 and 58: ners krav utöver kraven i BBR ska
Page 59 and 60: »Kommunernas kompetensbehov för b
Page 61 and 62: Dags att välja CE-märkta byggprod
Page 63 and 64: nad där produkten ska infogas komm
Page 65 and 66: BEDÖMNING I anvisningen beskrivs h
Page 67 and 68: SVAR: Att dra fram ventilationskana
Page 69 and 70: Ny vägledning hjälper dig att vä
Page 71 and 72:
Sotarintyg är ett gammalt begrepp
Page 73 and 74:
att mängden flourkolväten som pro
Page 75 and 76:
M eddelandebladet är ett förtydli
Page 77 and 78:
Mätningen som BBR avser kan enligt
Page 79 and 80:
Med appen går det att göra olika
Page 81 and 82:
BYGGTJÄNST PM • APRIL- JUNI 2013
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
för är Gnistängstunneln, säger
Page 89 and 90:
Markfrågorna bromsar bredbandsutby
Page 91 and 92:
Flera nya koder i AMA EL 12 AMA EL
Page 93 and 94:
Principen är att debiteringsmätar
Page 95 and 96:
Bara goda erfarenheter av nytt för
Page 97 and 98:
nader, anser Henrik Örneblad. - I
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
också en funktion som signalerar n
Page 103 and 104:
KTH och Sabo tycker att fler fastig
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Grönytefaktorn praktiskt verktyg i
Page 109 and 110:
MER BIOGAS SOM FORDONSGAS Produktio
Page 111 and 112:
Förbelastning av torv - kontroller
Page 113 and 114:
extra vatten, eller finmaterial, ti
Page 115 and 116:
Mobilt och nyckelfritt passersystem
Page 117 and 118:
Uppdaterade regler för byggsektorn
Page 119 and 120:
Det är kring de här husen i Sveda
Page 121 and 122:
Tillväxt utan subventioner vesteri
Page 123 and 124:
Nozhan Radnahad filmar ett inslag f
Page 125 and 126:
Aningen svårläst, men fylld med n
Page 127 and 128:
Catherina Fored, Förbundsdirektör
show all

Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?