Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

More documents

Recommendations

Info

TEMA: »Underhållsskulden för offentliga anläggningar« Budgetera för underhåll – nödvändigt för att slippa skuld Peter Springfeldt, kyrkogårdschef i Västervik och före detta kyrkogårdschef i Mjölby, ser till att kyrkogården kan hållas i gott skick genom en strukturerad budget. TEXT: ANNA RÖKAEUS. FOTO: GÖRAN SVENSSON Att inte bara ta med driftkostnader i budgeten utan även kostnadsberäkna bevarandeåtgärder – planerat underhåll – samt ha en separat del i budgeten för akut felavhjälpande underhåll – kostnader som man inte kan förutspå. Det är Peter Springfeldts knep för att klara underhållet. – Egentligen är det självklarheter, men problemet är väl att vissa struntar i detta. Mitt råd är att bygga upp en enkel struktur och samla alla kommande och förmodade kostnader, inklusive de för underhåll, i samma dokument. Det är det som är hemligheten om man vill slippa att stå handfallen inför underhållskostnader, säger Springfeldt. För honom är planeringsmallen hjärtat i verksamheten. – Allt finns med i den, och jag har den till exempel som stöd när jag gör budgetsimuleringar och skriver verksamhetsberättelser. Ytterst handlar det om att vi måste kunna kommunicera vad vi gör och till vad vi ska använda pengarna – kostnaderna för både drift och underhåll – till de förtroendevalda så att de kan besluta om en rimlig begravningsavgift som räcker till att hålla våra kyrkogårdar i bra skick. Strävan bör enligt Springfeldt vara en så jämn investeringstakt som möjligt. – Att det inte blir för stora variationer från år till år, eller från månad till månad, är inte minst viktigt för att få en så jämn arbetsbelastning som möjligt för personalen. Balans när det gäller kostnader och balans när det gäller arbetsuppgifter går hand i hand. Och att personalen trivs är förstås grundläggande för att verksamheten ska fungera bra, säger han. FRÅN »BRA-ATT-HA-PÄRMAR« TILL TYDLIG STRUKTUR När Peter Springfeldt började sin tjänst som kyrkogårdschef i Mjölby möttes han av tre pärmar märkta »bra att ha«. – Där hade man satt in papper utan ordning, och det var väl- Att ha med både planerat underhåll och akut felavhjälpande underhåll i budgeten är hemligheten för att hålla kyrkogården i fint skick. 46 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013
digt svårt att få någon överblick och se vad saker och ting kostade. Man hade inte heller haft någon framförhållning, utan problem hade fått lösas så gott det gick efterhand som de dök upp. Att det ser ut så tror jag absolut inte är något unikt för Mjölby. Tvärt om är det många som enbart sysslar med drift och sedan håller tummarna för att inget oförutsett ska hända, säger Springfeldt som betonar att det är väldigt svårt att hålla en budget och ha råd med allt som behöver göras om man uteslutit underhåll i budgeten. – Att strunta i att planera för olika kostnader är ett bra sätt om man vill jobba ineffektivt och dyrt. Och många jobbar nog med en för liten budget. Konsekvensen blir att man inte har kapacitet att genomföra vissa saker vilket så småningom kommer att märkas på kyrkogårdens skick, säger han. För att skapa överblick och framförhållning i kyrkogårdsverksamheten i Mjölby utarbetade Peter Springfeldt en budgetstruktur som inkluderade underhållskostnader och som var enkel att handskas med. Till sin hjälp hade han en ekonomisassistent, men han betonar vikten av att inte lämna allt i händerna på en ekonom. – Som verksamhetsansvarig gäller det att förstå vad det är man har ansvar över, och då måste man ha koll på ekonomin. Annars blir det ekonomer som varken förstår eller är ansvariga för verksamheten som kommer att styra över budgeten, säger han. Att göra en bra budget behöver inte alls vara komplicerat, och man behöver inte vara ekonomiutbildad, understryker Springfeldt. – Det är inte jag. Använd enkla verktyg som du själv kan uppdatera, såsom Excel. Man kan ta hjälp av en ekonom när man utarbetar strukturen, men som budgetansvarig måste man förstå vad det är som görs så att man sedan kan sköta det hela på egen hand. Målet är att budgetstrukturen ska bli så enkel att alla i verksamheten kan administrera och förstå. – Budgeten ska kunna fungera som ett stöd för alla i personalen och även kunna kommuniceras till företag, myndigheter, förtroendevalda och allmänhet. Begravningsavgiftsbetalarna har ju rätt att veta vad deras pengar används till, säger Springfeldt. BUDGET PÅ SPRINGFELDTS VIS Budgetstrukturen som Peter Springfeldt gjorde är uppdelad i fyra kostnadsställen: Fastigheter, gemensam administration, begravningsverksamhet och serviceverksamhet. Inom varje kostnadsställe skiljer han på driftkostnader, planerat underhåll och akut felavhjälpande underhåll. – Under driftkostnader hamnar det mest elementära, till exempel maskiner, förbrukningsmaterial och personalkostnader. I Mjölby satte jag sedan av ungefär 8 procent av den totala budgeten till underhållskostnader, säger Springfeldt som var noga med att skriva in varenda en av de kostnader som han visste skulle komma. – Ett visst antal kronor satte jag till exempel alltid av för växtmaterial som man alltid behöver byta och komplettera i en viss takt. Det är bättre att reservera en schabloniserad kostnad för varje år så att resurserna finns, än att vänta tills utgiften kommer. Underhåll av gravar och vård av kulturhistoria är andra poster som hela tiden återkommer. Vissa poster, till exempel kulturmiljö, kräver längre tidsperspektiv vid planeringen än andra. Målet är att underhållskontot blir ungefär lika stort varje år, säger han. Springfeldt ger också rådet att samla ihop små utgifter i en post. – Sådant som till exempel ny häcksax är annars lätt att glömma BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013 »Underhållsskulden för offentliga anläggningar« bort eller strunta i, men även små saker behöver komma med och få en prislapp i budgeten för att den ska bli så rättvisande som möjligt. Springfeldt betonar alltså vikten av att även reservera en del av varje års budget till akut felavhjälpande underhåll inom varje kostnadsställe. – Oförutsedda underhållskostnader dyker ju alltid upp och därför behöver man sätta av en Peter Springfeldt, kyrkogårdschef i Västervik. slant för sådana varje år, det kan till exempel vara ett bevattningssystem som plötsligt gått sönder och måste repareras. För till exempel fastigheterna i Mjölby reserverade jag ungefär tre procent av budgeten per år för akut felavhjälpande underhåll. Till sin hjälp när han budgeterade för underhållskostnader i Mjölby hade Springfeldt en rad dokument som han varit med och tagit fram och som gav en bild av vad som skulle göras på kyrkogården framöver. – Bevarandeplanen, som är en affärsplan över hur kyrkogården ska utvecklas och bevaras, samt Underhållsplanen, som svarar på frågorna vad, när, hur liksom vad det kostar, var centrala och viktiga dokument när jag gjorde budgeten, säger han. Ett annat dokument som var till stöd när han planerade för underhållet var Successionsplanen för träd, vilken beskriver när och var träd ska fällas och planteras, liksom en långsiktig investeringsplan för maskiner. Under Springfeldts tid i Mjölby blev både driftkostnader och underhållskostnader ungefär desamma varje år. – Var det en varm vinter så hade vi kanske kvar lite på driften, men annars såg det ganska lika ut, Med en strukturerad budget blir det ganska lätt att förutspå framtiden. Jag kunde simulera budgetresultatet ganska tidigt på året, berättar Springfeldt som nu är med och bygger upp ett nytt budgetsystem på sin nya arbetsplats. – Vi kommer att ha ett liknande upplägg här i Västervik som det vi hade i Mjölby, berättar han. ARBETSVOLYMMÄTNINGAR GER BILD ÖVER KAPACITETEN För att ha framförhållning när det gäller underhåll använder sig Peter Springfeldt, som komplement till budgeten, även av arbetsvolymmätningar. – Det är inte alla förvaltningar som gör arbetsvolymmätningar men jag tycker att det är viktigt för planeringen av verksamheten. Man måste ju veta om man har tillräckligt med personal samt om personalen har rätt utbildning för att klara av det som behöver göras. En arbetsvolymmätning är ett bra verktyg när man ska bedöma om man klarar av underhållet med den egna personalstyrkan eller om man måste köpa in tjänsterna från konsulter. Inom kyrkan gör vi arbetsvolymmätningar ungefär vart femte år, säger han. ■ 47
Page 1 and 2: Byggtjänst PM Aktuellt om teknik o
Page 3 and 4: » En väl genomförd satsning på
Page 5 and 6: 78 Trådlös lampstyrning EL & TELE
Page 7 and 8: Bantad revidering av BBR Boverkets
Page 9 and 10: FOTO: STEFAN BACKE Ett hundratal ra
Page 11 and 12: Villkor för leverans av digital in
Page 13 and 14: Kan man koppla mätaren direkt på
Page 15 and 16: CE-MÄRKNING INGEN GARANTI Han mena
Page 17 and 18: Synen på hur Mät- och ersättning
Page 19 and 20: funktioner som tillkommit i arbetsm
Page 21 and 22: Eftersom resultaten inte blev de f
Page 23 and 24: Figur 14. Länsstyrelsens genomsnit
Page 25 and 26: Bättre arbetsmiljö med fler indik
Page 27 and 28: Inte helt lättläst, men fylld med
Page 29 and 30: ektör på Arbetsmiljöverket. Unde
Page 31 and 32: Eliminering av arbetsmiljörisker L
Page 33 and 34: 2000-talskontor i 60-talsförpackni
Page 35 and 36: FOTO: THORD SKÖLDEKRANS ser för a
Page 37 and 38: Starka färger märker ut kontorspl
Page 39 and 40: En tavla på ett smältande isberg
Page 41 and 42: FOTO: BEATE PYTZ Kontorsplanens bal
Page 43 and 44: FOTO: AMF grerats med styrsystemet
Page 45: läggas ner, och underhållet av ba
Page 49 and 50: - Man har redan slösat pengar i oc
Page 51 and 52: Landskapsarkitekten Agneta Persson,
Page 53 and 54: - Som sagt - det gäller att hela t
Page 55 and 56: Handbokens syfte är att ge praktis
Page 57 and 58: ners krav utöver kraven i BBR ska
Page 59 and 60: »Kommunernas kompetensbehov för b
Page 61 and 62: Dags att välja CE-märkta byggprod
Page 63 and 64: nad där produkten ska infogas komm
Page 65 and 66: BEDÖMNING I anvisningen beskrivs h
Page 67 and 68: SVAR: Att dra fram ventilationskana
Page 69 and 70: Ny vägledning hjälper dig att vä
Page 71 and 72: Sotarintyg är ett gammalt begrepp
Page 73 and 74: att mängden flourkolväten som pro
Page 75 and 76: M eddelandebladet är ett förtydli
Page 77 and 78: Mätningen som BBR avser kan enligt
Page 79 and 80: Med appen går det att göra olika
Page 81 and 82: BYGGTJÄNST PM • APRIL- JUNI 2013
Page 87 and 88: för är Gnistängstunneln, säger
Page 89 and 90: Markfrågorna bromsar bredbandsutby
Page 91 and 92: Flera nya koder i AMA EL 12 AMA EL
Page 93 and 94: Principen är att debiteringsmätar
Page 95 and 96: Bara goda erfarenheter av nytt för
Page 97 and 98:
nader, anser Henrik Örneblad. - I
Page 99 and 100:
BYGGTJÄNST PM • APRIL- JUNI 2013
Page 101 and 102:
också en funktion som signalerar n
Page 103 and 104:
KTH och Sabo tycker att fler fastig
Page 105 and 106:
BYGGTJÄNST PM • APRIL- JUNI 2013
Page 107 and 108:
Grönytefaktorn praktiskt verktyg i
Page 109 and 110:
MER BIOGAS SOM FORDONSGAS Produktio
Page 111 and 112:
Förbelastning av torv - kontroller
Page 113 and 114:
extra vatten, eller finmaterial, ti
Page 115 and 116:
Mobilt och nyckelfritt passersystem
Page 117 and 118:
Uppdaterade regler för byggsektorn
Page 119 and 120:
Det är kring de här husen i Sveda
Page 121 and 122:
Tillväxt utan subventioner vesteri
Page 123 and 124:
Nozhan Radnahad filmar ett inslag f
Page 125 and 126:
Aningen svårläst, men fylld med n
Page 127 and 128:
Catherina Fored, Förbundsdirektör
show all

Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?