Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

More documents

Recommendations

Info

Kortare handläggningstider Länsstyrelsernas handläggningstider ska kortas – Idag kan det ta upp till tio år från det att ett bygge börjar planeras till dess att spaden sätts i marken, och det är helt orimligt, säger bostadsminister Stefan Attefall. Länsstyrelserna får nu mer pengar och även tydliga krav att korta handläggningstiden för hantering av överklagade PBL-ärenden. TEXT: ULF SÖDERLUND GRUNDKARTA TILL DETALJPLAN • ••••••••••••••••• 2008-04-14 MOK 08-69 Reviderad 2010-11-02 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Geografisk Information SHBK • • •• •• • ••••••••••• AKR/MU Kartkonstruktion : AKR Kartstandard enligt HMK •••• • • • • ••• • •• • • • •• ••••••••••••••••••••• • •••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• ••• • • • • • • • • •• • • • • ••••••••••••••••••••••• • • •• • •• • •• ••• • • • • • • •• • • • • •• •• •• • • • • •• • •• •• • •• ••• •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •• ••• • •• •••• • • •• •• • •••• • • •• •• • •••••••••••••••••••••••••••••••• - Aktualitetsstandard : •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • • •• • ••••• •• •• • •• • ••• • •• • • •• • • •••• • • • • •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • • • •• •• • •• • • •• • •••• •• • •• • • •• • •• ••••••••••••••••••••••••••••••••••• Sweref 99 20 15 resp RH 2000 • • •• •• •• •• • ••• • ••••••••••••••••• • • •• • • •• • ••• • • •• •• • •• •• •• • • •• •• •• • • •• • • ••• • • • •• • •• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• Ursprung : • ••••••••••• •••••••••••••••••••••••••• • •• • •• •• • •• •• ••• • •• ••••••••••••••••••••••••• ••••••••••••• ••••••••••••••••••••••••••••••••• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• •••••••••••••••••••••••••• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• • ••••••••••••••••••••• • ••••••••••••••••••••••••••• Karta över pågående detaljplanearbete i Umeå där överklagan avvisades av länsstyrelsen. I dag varierar tiderna för att handlägga överklaganden enligt plan- och bygglagen kraftigt mellan olika länsstyrelser. Hos vissa länsstyrelser är den genomsnittliga tiden för att hantera överklagande av detaljplaner upp till 250 dagar. Den genomsnittliga handläggningstiden för överklagade bygglovärenden är 379 dagar hos den länsstyrelse som tar längst tid på sig. Detta är, enligt regeringen, alldeles för länge. Regeringen tillför nu länsstyrelserna 30 miljoner kronor extra per år under åren 2013–2016 samtidigt som man ger tydliga mål för länsstyrelsernas handläggningstider för överklagandeärenden av kommuns beslut enligt plan- och bygglagen. LÄNSSTYRELSERNAS PBL-ÄRENDEN De ärenden enligt plan- och bygglagen som länsstyrelserna handlägger och som påverkar bostadsbyggandet är: p planer – detaljplaner – områdesbestämmelser p lov – bygglov – marklov – rivningslov – förhandsbesked. I de flesta fallen krävs både detaljplan och bygglov för att få bygga bostadshus. Många gånger överklagas bostadsprojekt i både planprocessen och lovprocessen, vilket medför att det kan ta lång tid innan byggstart. MÅLEN FÖR ALLA LÄNSSTYRELSER Länsstyrelsernas handläggningstider ska nu bli både kortare och mer enhetliga. Regeringen ger nu länsstyrelserna gäller följande tider som riktlinjer för handläggning av: p planer: – 75 procent av ärendena ska vara avgjorda inom 3 månader – 90 procent av ärendena ska vara avgjorda inom 5 månader. p lov: – 75 procent av ärendena ska vara avgjorda inom 4 månader – 90 procent av ärendena ska vara avgjorda inom 6 månader. MARK- OCH MILJÖDOMSTOLARNA Även mark- och miljödomstolarna får mer pengar för att kunna korta sin handläggningstid. För åren 2013 och 2014 ökas anslaget med 10 miljoner kronor per år. ■ källa: Socialdepartementet, Pressmeddelande 2013-01-02 22 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013
Figur 14. Länsstyrelsens genomsnittliga handläggningstid (dagar) för överklagade detaljplaner och områdesbestämmelser år 2011 Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Norrbotten Västerbotten Stockholm 80 92 BYGGTJÄNST PM • APRIL– JUNI 2013 29 34 43 50 55 68 84 74 74 76 74 103 99 134 144 211 221 68 0 50 100 150 200 250 Genomsnittlig genomströmningstid för överklagade beslut om DP och OB 250 Framtidens persontransport Figur 9. Länsstyrelsens genomsnittliga handläggningstid för överklagade lov, år 2011, antal dagar Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Götaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Norrbotten Västerbotten Stockholm 110 82 87,5 48 145 146 49 128 128 135 72 48 201 198 204 189 197 379 359 327 326 0 100 200 300 400 Genomsnittlig genomströmningstid för överklagade beslut om bygglov Boverkets statistik för hur långa handläggningstider varje länsstyrelse har för planer respektive lov. Tabellerna är hämtade ur Boverkets rapport »Plan- och bygglagen i praktiken 2011«. Ta tåget mot himlen Om man kombinerar en tunnelbana och en hiss så blir det ett helt nytt svenskt koncept för framtidens persontransport i skyskrapor. Meningen med idén är att få större ytor, samt att spara tid och energi. TEXT: TOMAS CARLSSON. FOTO: TYRÉNS D et är det svenska konsultföretaget Tyréns som presenterat sina tankar om framtidens hissar. Grundtanken kommer från tekniken med bergbanor där tågen drar varandra, ett på väg ner är motvikt till ett som är på väg upp. En vertikal tunnelbana skulle kunna fungera på samma sätt. FRIGÖR MER YTA Vertikala schakt i skyskrapans ytterdel blir då samtidigt en del av den bärande konstruktionen, vilket ytterligare sparar in på kostnaderna. De små sammankopplade hissvagnarna kan med vissa avstånd i höjdled gå in i horisontella schakt med stationer där av- och påstigning sker. Ska man till någon våning mellan dessa stationer kan man ta en traditionell hiss sista biten. – Passagerarna åker många våningar snabbt utan stopp och det behövs då inte alls lika många vanliga hissar, samtidigt som byggnaden får cirka 30 procent mer ytor som går att använda för uthyrning, säger Peter Severin, konstruktör hos Tyréns. STORA KUGGHJUL DRIVER Det är bland annat utvecklingen av hissteknik som gjort skyskrapor praktiskt möjliga. Världens högsta byggnad har 57 hissar och det kommer framtida ännu högre skyskrapor som kommer att ha över 100 hissar. Det tar således upp stora ytor på varje våningsplan och kräver också mycket energi för driften. Förutom att hisstågen balanseras mot varandra tänker sig konstruktörerna också att utnyttja bromsenergin. – Den kan överföras via generator direkt till andra hissars drift, samt till belysning och liknande, säger Peter Severin. Driften ska ske med jättestora kugghjul med kuggavstånd stora nog att en hissvagn går in emellan dem. Och när inget tåg passerar driver hjulet en vajer som sammankopplar hisstågen. G-KRAFTEN ETT PROBLEM Ett problem är att hitta ett sätt att hantera G-krafter och snabba tryckskillnader, för att inte få behöva ha spypåsar tillgängliga i hissar, som det finns på flygplan. Trycksatta kabiner förekommer redan i snabba hissar, I framtiden kan sammankopplade hissvagnar komma att gå i både vertikala och horisontella schakt. vilket löser det ena problemet. Men problemet med G-krafter och känslan av »fritt fall« är svårare att hantera, vilket Tyréns just nu jobbar med att finna lösningar för. ■ källa: Tyréns Extrema hissfakta p Världens snabbaste hiss är uppmätt till 60,6 km/h i skyskrapan Taipei 101, Taiwan. p Italien, USA och Kina har flest hissar i världen. p Världens nu högsta byggnad är Buri Khalifa (830 meter) i Dubai. p Hissen på utsidan av Globen i Stockholm räknas som en av världens mest spektakulära och extrema hissar. 23
Page 1 and 2: Byggtjänst PM Aktuellt om teknik o
Page 3 and 4: » En väl genomförd satsning på
Page 5 and 6: 78 Trådlös lampstyrning EL & TELE
Page 7 and 8: Bantad revidering av BBR Boverkets
Page 9 and 10: FOTO: STEFAN BACKE Ett hundratal ra
Page 11 and 12: Villkor för leverans av digital in
Page 13 and 14: Kan man koppla mätaren direkt på
Page 15 and 16: CE-MÄRKNING INGEN GARANTI Han mena
Page 17 and 18: Synen på hur Mät- och ersättning
Page 19 and 20: funktioner som tillkommit i arbetsm
Page 21: Eftersom resultaten inte blev de f
Page 25 and 26: Bättre arbetsmiljö med fler indik
Page 27 and 28: Inte helt lättläst, men fylld med
Page 29 and 30: ektör på Arbetsmiljöverket. Unde
Page 31 and 32: Eliminering av arbetsmiljörisker L
Page 33 and 34: 2000-talskontor i 60-talsförpackni
Page 35 and 36: FOTO: THORD SKÖLDEKRANS ser för a
Page 37 and 38: Starka färger märker ut kontorspl
Page 39 and 40: En tavla på ett smältande isberg
Page 41 and 42: FOTO: BEATE PYTZ Kontorsplanens bal
Page 43 and 44: FOTO: AMF grerats med styrsystemet
Page 45 and 46: läggas ner, och underhållet av ba
Page 47 and 48: digt svårt att få någon överbli
Page 49 and 50: - Man har redan slösat pengar i oc
Page 51 and 52: Landskapsarkitekten Agneta Persson,
Page 53 and 54: - Som sagt - det gäller att hela t
Page 55 and 56: Handbokens syfte är att ge praktis
Page 57 and 58: ners krav utöver kraven i BBR ska
Page 59 and 60: »Kommunernas kompetensbehov för b
Page 61 and 62: Dags att välja CE-märkta byggprod
Page 63 and 64: nad där produkten ska infogas komm
Page 65 and 66: BEDÖMNING I anvisningen beskrivs h
Page 67 and 68: SVAR: Att dra fram ventilationskana
Page 69 and 70: Ny vägledning hjälper dig att vä
Page 71 and 72: Sotarintyg är ett gammalt begrepp
Page 73 and 74:
att mängden flourkolväten som pro
Page 75 and 76:
M eddelandebladet är ett förtydli
Page 77 and 78:
Mätningen som BBR avser kan enligt
Page 79 and 80:
Med appen går det att göra olika
Page 81 and 82:
BYGGTJÄNST PM • APRIL- JUNI 2013
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
för är Gnistängstunneln, säger
Page 89 and 90:
Markfrågorna bromsar bredbandsutby
Page 91 and 92:
Flera nya koder i AMA EL 12 AMA EL
Page 93 and 94:
Principen är att debiteringsmätar
Page 95 and 96:
Bara goda erfarenheter av nytt för
Page 97 and 98:
nader, anser Henrik Örneblad. - I
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
också en funktion som signalerar n
Page 103 and 104:
KTH och Sabo tycker att fler fastig
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Grönytefaktorn praktiskt verktyg i
Page 109 and 110:
MER BIOGAS SOM FORDONSGAS Produktio
Page 111 and 112:
Förbelastning av torv - kontroller
Page 113 and 114:
extra vatten, eller finmaterial, ti
Page 115 and 116:
Mobilt och nyckelfritt passersystem
Page 117 and 118:
Uppdaterade regler för byggsektorn
Page 119 and 120:
Det är kring de här husen i Sveda
Page 121 and 122:
Tillväxt utan subventioner vesteri
Page 123 and 124:
Nozhan Radnahad filmar ett inslag f
Page 125 and 126:
Aningen svårläst, men fylld med n
Page 127 and 128:
Catherina Fored, Förbundsdirektör
show all

Ladda ner - Omvärldsbevakning - Svensk Byggtjänst

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?