Nummer 1, 2007 - SWEA International

Text: Anna Jönsson Connell
Foton: Linas album
Vi har fått en hel del nya medlemmar i
SWEA Los Angeles på sistone, många av
dem yngre. En av dessa tjejer är talang-
fulla Lina Brunkell från Stockholm.
Flera av er känner säkert till hennes
mamma, Marie Bergman, som var med i
bandet Family Four på tidigt sjuttiotal.
Lina är själv jazzsångerska och har just
tagit sin BA-examen i antropologi.
Lina, Jazzsångerska
och Antropolog i Mammas Fotspår
Som svensk är man ofta berest och van att ta vara på sig
själv i alla lägen, speciellt om man kan språket. ”Jag
trodde nog att att jag kunde mer än jag kunde, att jag
visste mer än jag visste”, minns Lina från första tiden i
L.A. ”I efterhand är det både sorgligt och roligt hur man
gjorde bort sig de första åren”. Just det här med språk kan
vara förrädiskt; man tror att man behärskar ett språk om
man förstår orden, vilket bara är ytan. Det kan liknas det vid
en lök, alla lagren i ett språkligt uttryck, alla nyanser av hur
det används i olika sammanhang, kan omöjligt förstås i
början. När man sen går in på skilda yrken, fulla av
specialtermer och fackord, har man ännu mer att lära.
Man kommer till USA, ett jätteland som vi svenskar känner
igen så väl från film, musik och böcker. Omedvetet
översätter vi till svenska och vårat sätt att förhålla oss. ”Jag
trodde att det skulle vara så likt hemma, det är ju inte som
att komma från Afrika”,
säger Lina. ”Vi har trots
allt lika kulturer, så man
inser inte hur annorlunda
det är här förrän man varit
här ett tag”. Hon mötte sin
blivande man efter två och
ett halvt år i Ame rika, och
hade då hunnit göra bort
sig i relationer med diverse
pojkvänner. Man går in i
ett förhållande totalt naiv
och tror att det ska funka
precis som det gör hemma,
med samma oskrivna
regler, vilket det aldrig gör,
konstaterar Lina med ett
skratt.
Lina och Alan på Djurgårdsfärjan
Lina hade varit här sommaren 1999 som turist, sen åkte
hon hem för att förbereda flytt till Kalifornien. Efter att ha
kommit in på Orange Coast College i Costa Mesa följande
januari pluggade hon musik i ett år. Hon lärde känna folk
genom skolan, men utanför den skyddade miljön kunde det
vara svårt att träffa människor, speciellt amerikanska tjejer.
Lina var sångelev med tyngdpunkt på jazz, tog olika kurser
och sen blev det USC med ett ”Advanced Study Certificate
for Vocal Jazz Performance” som slutmål. Hon ville
koncentrera sig på musiken och fortsätta studierna när
huvudämnet var avklarat efter 1,5 år. Lina hade visserligen
studielån hemifrån, dessutom väldigt snälla föräldrar som
sköt till och ett litet arv som hjälpte, men sen kröp dollarn
upp till hela 11 kr.
Det blev för dyrt och
komplicerat att fortsätta
studierna på USC och
Lina lyckades få ett års
arbetstillstånd istället,
s.k. ”optional practical
training”. Hon tog
ströjobb i inspelningsstudios,
arbetade som
servitris, spelade in
demos med olika band
och sjöng jazz på olika
klubbar i Orange
County. Folk spelar live
ute mycket mer här än
hemma i Sverige, man