växter som läkemedel och i folkliga arbetsmetoder i ångermanland
växter som läkemedel och i folkliga arbetsmetoder i ångermanland
växter som läkemedel och i folkliga arbetsmetoder i ångermanland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Anmärkningsvärt är, att de tre sista beteckningarna överallt<br />
uttalas med kort i. Den användes omkring sekelskiftet till<br />
medicin både för människor <strong>och</strong> djur. Bären skulle läggas<br />
i en flaska <strong>och</strong> brännvin slås över dem. Sedan detta fått stå<br />
<strong>och</strong> dra några dagar, fick man en blandning, <strong>som</strong> var bra<br />
att fukta bandage med, om man skulle binda om kontusioner<br />
eller kroppsdelar med värk i. Man kunde också hjälpa upp<br />
verkan med att ta in en matsked av lösningen, men försiktig<br />
fick man vara, ty verkningarna kunde bli mycket våldsamma<br />
(Nordingrå). Från Gideå meddelas, att bären av<br />
växten där plockas <strong>och</strong> skalas, varefter de stötas <strong>och</strong> ges åt<br />
grisar, <strong>som</strong> blivit förkylda. Verkan uppges vara utmärkt,<br />
men då måste bären vara plockade före Klaradagen (den 12/ 8 ),<br />
Till gamla läkedomsörter, <strong>som</strong> förekommit i många upplagor<br />
av vår farmakope, hör roten av Angelica (silvestris).<br />
Angelik-(angerik-)rot eller, <strong>som</strong> den också kallades av den<br />
äldre generationen, kvanne (Sidensjö, Nordingrå) har stadgat<br />
rykte i kreatursmedicinen, <strong>och</strong> särskilt då man slog<br />
skogsslåtler omkring källdrag, där det var gott om denna<br />
ståtliga växt, grävde man upp de långa pålrötterna <strong>och</strong><br />
gömde dem för vinterns behov. Samtidigt tog man gärna en<br />
annan rot, <strong>som</strong> också trivs på vattenhaltig botten, nämligen<br />
vänderoten (vendelrot), Valeriana officinalis, även den enbart<br />
för kreatursmedicinen. Hur dessa rötter sedan användes<br />
<strong>och</strong> mot vilka sjukdomar, har jag tyvärr icke kunnat<br />
få uppgift om, då meddelarna endast minnas, att deras föräldrar<br />
samlat rötterna men icke hur de sedan bereddes.<br />
Däremot känner man ännu på flera orter till bruket av blodroten,<br />
Potentilla Tarmentilla, <strong>som</strong> för övrigt fått sitt artnamn<br />
aven italiensk läkare just för sina förmenta egenskaper att<br />
lindra plågor (tarmenta). Dess tjocka, mörka rotstockar<br />
samlades under.· hög<strong>som</strong>maren <strong>och</strong> vara nyttiga till kurer<br />
både för människor <strong>och</strong> djur. Den trähårda roten revs på<br />
rivjärn eller stöttes i mortel, varpå detta pulver togs i brännvin<br />
(2 teskedar till ett spetsglas), om man ville bli kvitt för-<br />
44