växter som läkemedel och i folkliga arbetsmetoder i ångermanland

men; överallt är det roten, som är läkemedlet. I Böhmen
skördas också Levisticum och levererar feberstillande medel.
Namnet Levisticum antages för övrigt av somliga vara
en förvrängning av ligusticum, avlett av Liguria, varför
växtens bruk möjligen har sitt ursprung där. Beträffande
åtskilliga av de nämnda växterna kan man också konstatera
likartad användning och därför våga det antagandet, att vår
allmogeläkekonst icke varit ett famlande på måfå, utan att
den åtminstone i vissa delar varit ett kulturgods, som tillförts
oss på samma vägar som vår övriga materiella kultur.
* *
*
Om jag sedan övergår till att redogöra för växternas användning
i folklig hushållning i övrigt, vill jag först som
en allmän anmärkning framhålla, att jag naturligtvis icke fattar
»växter» i betydelsen »örter» utan som produkter ur växtriket
över huvud taget. För sådana av de mest skilda slag
hade man givetvis användning före industrialismens genombrott,
då en så övervägande del av alla livets behov fylldes
genom eget arbete och hantverksfärdighet.
Vem kan sålunda i våra dagar göra sig en föreställning
om den mångfaldiga användning n ä ve r n hade på en bondgård?
Visserligen blev det mot slutet av iSOO-talet allt mindre
vanligt att belägga taken på bostadshus med näver, men
lador, sjöbodar, fäbodar och liknande byggnader fingo alltjämt
ofta nävertak, som vorooutslitliga och täta. Och revs
en sådan gammal lada, plockade man fortfarande ihop näverflaken
från taket för alt lägga dem på ett nytt, ty ännu efter
hundra år var nävern slät och hel. Näver lades också i
jorden över sten eller trävirke i täckdiken, eftersom den motstod
röta i så hög grad. Och kom skomakaren till gården
för att sätta skor på husbondfolk och tjänare, måste man
vara snål på de hudar, gården kunnat garva fÖl' året, och
därför tog man näver till innerboltnar i arbetsskodonen.
Tillverkningen av skor helt och hållet av näver för sommar-
4 49