Fysisk aktivitet på recept (FaR) - en vägledning för implementering

fysisk aktivitet på recept (far®) - en vägledning för implementering 17
Att främja fysisk aktivitet
– en del av frivilligorganisationernas arbete
Under de senaste åren har frivilligorganisationernas betydelse för folkhälsan lyfts fram
och de har blivit en aktiv part i arbetet, inte minst genom att fungera som aktivitetsarrangör
i FaR-arbetet. Idrottsrörelsen, exempelvis, har i dag cirka 20 000 föreningar och
3 miljoner medlemmar och är en för hälso- och sjukvården viktig samarbetspart i FaRarbetet.
En annan viktig aktör är FRISAM (friluftsorganisationer i samverkan) som är de
ideella friluftsorganisationernas samarbetsorgan. FRISAM har 19 organisationer varav
9–10 är mer aktiva i frågan kring FaR®. Dessutom finns en rad andra aktörer inom frivilligsektorn,
kommunal och privat verksamhet som arbetar professionellt med dessa frågor.
De värderingar och viljeinriktningar som dessa aktörer ger uttryck för i sina styrdokument
och verksamhetsplaner ligger i linje med de nationella folkhälsomålen, bland
annat för ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Det är därför angeläget att FaR-verksamheten
planeras och genomförs i nära samverkan med exempelvis frivilligorganisationerna.
Ett viktigt dokument som beskriver idrottens roll och viljeinriktning för arbetet
med FaR® publicerades 2006 [14]. Rapporten visar att det finns en positiv inställning
till att arbeta med FaR®, som även anses bidra stort till utvecklingen av föreningarnas
och distriktsförbundens verksamheter, framför allt med avseende på breddidrotten.
Det efterfrågas dock en bättre kvalitetssäkring av FaR-verksamheterna på olika nivåer
inom idrottsrörelsen, vilket i sin tur ställer större krav på förbättrade utbildningsinsatser
samt förbättrad intern informationsspridning och kommunikation i frågor som berör
FaR-arbetet.