Folkhälsopolitisk rapport 2005 - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

10 folkhälsopolitisk rapport 2005 – sammanfattning kapitel 9: Ojämlikhet i hälsa – socioekonomiska och andra perspektiv Dagens svenska samhälle präglas i grunden av goda levnadsvillkor men oberoende av vilka mått man använder finner man systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare har sämre hälsa än tjänstemän och detta gäller både det allmänna hälsotillståndet och förekomsten av sjukdomar, besvär och funktionsnedsättningar. Det finns också tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes och inrikes födda samt mellan personer med olika sexuell läggning. Funktionshindrade har i många fall sämre hälsa jämfört med befolkningen i sin helhet men graden av ohälsa skiljer sig åt beroende på funktionshinder. När det gäller exponeringen för riskfaktorer för ohälsa finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper och mellan utrikes och inrikes födda. Det gäller exempelvis graden av sysselsättning där framförallt de som är födda utanför Europa har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Studenter med arbetarbakgrund är underrepresenterade vid universitet och högskolor. Det är också fler arbetare än tjänstemän som avstår från att söka läkarvård trots att de upplever sig ha behov av det. Kvinnor och män i arbetaryrken äter betydligt mindre frukt och grönsaker än tjänstemän och personer med utländsk bakgrund sitter betydligt mer stilla på fritiden jämfört med befolkningen i sin helhet. När det gäller övervikt är skillnaderna mellan olika yrkesgrupper relativt små bland män, men tydligare bland kvinnor. Mycket fler arbetare än tjänstemän röker dagligen. Alkoholkonsumtion har däremot jämnats ut mellan olika socioekonomiska grupper under den senaste tjugoårsperioden. Mycket tyder dock på att vissa grupper drabbas mer än andra av alkoholrelaterade problem. Exempelvis rapporterar låginkomsttagare oftare än höginkomsttagare alkoholrelaterade problem i form av t.ex. kroniska hälsoproblem och sociala relationsproblem. Under senare år har intresset ökat för hur lokalsamhällets sociala miljö påverkar hälsan. Aktuell forskning visar att ett grannskaps socioekonomiska situation kan, om den är ogynnsam, vara en riskfaktor för ohälsa utöver effekterna av individens egen sociala ställning. Denna kunskap är viktig för att förstå orsakerna bakom den ojämlika fördelningen av hälsa i samhället.
kapitel 10: Folkhälsopolitikens möjligheter – prioriterade förslag Av rapportens knappt 400 utvecklingsbehov och förslag lyfts i detta kapitel 42 förslag som är särskilt angelägna. De prioriterade förslagen gäller insatser för att åtgärda de särskilda hot mot folkhälsan som finns för närvarande, men också åtgärder för att öka folkhälsoarbetes kapacitet och kvalitet. De hälsohot som särskilt lyfts fram är nedsatt psykisk hälsa, höga ohälsotal i arbetslivet, luftföroreningar och riskmiljöer för skador, allvarliga smittsamma sjukdomar, övervikt och låg fysisk aktivitet, stigande alkoholkonsumtion, bruk av tobak som inte klarar etappmålen och könsrelaterat våld mot kvinnor. Dessutom finns det knappa resurser inom hälso- och sjukvården för att med förebyggande insatser möta olika hälsohot. De relativa skillnaderna i hälsa mellan olika sociala grupper är fortfarande stora, med andra ord återstår mycket att göra för att nå det övergripande folkhälsomålet. Hälsoskillnaderna bör åtgärdas genom generella insatser i första hand. Hälsokonsekvenser bör bedömas i ökad utsträckning, särskilt insatsernas effekter för olika socioekonomiska grupper och människor med olika kön och ursprung. Det successiva genomförandet av folkhälsopolitiken hos nationella myndigheter bör fortsätta. Samtidigt är det angeläget att den regionala nivån i folkhälsoarbetet utvecklas. Länsstyrelsen bör – under förutsättning att andra regionala organ inte tar ansvar för frågan – samordna arbetet med att ta fram regionala folkhälsomål m.m. Länsstyrelsen bör också rapportera till Statens folkhälsoinstitut hur folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet i länet utvecklas. folkhälsopolitisk rapport 2005 – sammanfattning 11 Kompetensutveckling är en viktig fråga för hur folkhälsoarbetet utvecklas lokalt och bör erbjudas kommunerna och landstingen. Det framhålls också att frågan om hälsa som ekonomisk tillväxtfaktor bör studeras ytterligare med särskild inriktning på ekonomisk tillväxt i ett regionalt perspektiv. På den globala arenan är det angeläget att FHI och andra svenska representanter bidrar till utveckling och förståelse av en politik som baseras på de bakomliggande bestämningsfaktorerna för hälsoutvecklingen. Det är också viktigt att folkhälsan och dess bestämningsfaktorer betonas starkare i FN:s millenniemål, så att behovet att minska de sociala och genusrelaterade skillnaderna i hälsa inom olika länder tydliggörs.
Page 1 and 2: Folkhälsopolitisk rapport 2005 Sam
Page 3 and 4: Förord För att förbättra folkh
Page 5 and 6: Förhållanden som påverkar hälso
Page 7 and 8: kapitel 4: Genomförande och uppfö
Page 9 and 10: kapitel 6: Ett genusperspektiv på
Page 11: kapitel 8: Ett äldreperspektiv på
Page 15 and 16: Smittsamma sjukdomar fortsatt allva
Page 17: Vill du läsa hela rapporten? Best

Folkhälsopolitisk rapport 2005 - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?