Stöd och hjälp till spelberoendes anhöriga - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

STÖD OCH HJÄLP TILL SPELBEROENDES ANHÖRIGA De anhörigas erfarenheter av att söka hjälp och av hjälpinsatser ....................... 24 Socialtjänst......................................................................................... 24 Psykiatri............................................................................................. 24 Primärvård.......................................................................................... 24 Kriminalvård ....................................................................................... 24 Stödlinjen........................................................................................... 25 Behandlingshem ................................................................................... 25 Enskilda samtalskontakter/psykoterapi ....................................................... 25 Självhjälpsgrupper ................................................................................ 25 Vad säger de som arbetar med spelberoende om de anhörigas erfarenheter av att söka hjälp och av hjälpinsatser? .................................................................... 25 Vilka önskemål om hjälp finns?.................................................................... 26 DEL 3 – REKOMMENDATIONER OM HJÄLP, STÖD OCH UTBILDNINGSINSATSER ............ 27 REFERENSER............................................................................................ 29 BILAGA 1 ................................................................................................ 31 Anhörigskola ........................................................................................... 31 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 4
STÖD OCH HJÄLP TILL SPELBEROENDES ANHÖRIGA Del 1 – Sammanfattning och bakgrund Sammanfattning och rekommendationer Syftet med denna rapport är att ge en bild av vilket behov anhöriga till spelberoende har av stöd och vård samt föreslå nödvändiga förbättringar. Rapporten har författats av Jakob Jonsson på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Den baseras på 15 kvalitativa strukturerade intervjuer med anhöriga till spelberoende, fyra intervjuer med anställda vid privata behandlingshem och i öppenvård med inriktning på spelberoende, samt intervjuer med dem som bemannar den nationella stödlinjen för spelberoende och anhöriga. Vidare har aktiva i några självhjälpsgrupper kontaktats och berättat om sina erfarenheter. • Anhöriga till spelberoende berättar att de fått stora problem med sin hälsa på grund av den spelberoendes handlande och de följder detta haft. De anhöriga rapporterar direkta kortsiktiga yttringar i form av krisreaktioner, oro, depressivitet och arbetsoförmåga. Vidare beskriver barn till spelberoende, och även partners i långvariga förhållanden, mer långsiktiga effekter som dålig självkänsla och svårigheter att känna tillit. • De anhöriga berättar att den spelberoendes beteende nästan alltid har förorsakat ekonomiska problem och att det sociala livet oftast har påverkats negativt. • Behovet av stöd till de anhöriga varierar, beroende på hur dåligt de mår. Bland de intervjuade finns exempel på personer som skulle behöva psykiatrisk behandling, men också exempel där kamratstöd sannolikt är tillräckligt. • Anhöriga i studien har ofta haft mycket svårt att få adekvat hjälp, både till den spelberoende och för egen del. Speciellt svårt tycks det vara att få lämplig behandling till spelberoende som är under 18 år, något som påverkar övriga familjemedlemmar negativt. • De anhöriga rapporterar överlag en positiv erfarenhet av den hjälp de fått från kamratstödsgrupper, behandlingshem och individuell psykoterapi. Däremot är de anhöriga ofta negativa till bemötandet från socialtjänst och psykiatri. De menar att man där inte har tillräckliga kunskaper om spelberoende. • De svårigheter anhöriga till spelberoende upplever har stora likheter med de problem som beskrivs av anhöriga till personer med andra former av missbruk. Det synes dock vara svårare att få rätt hjälp för problem relaterade till spelberoende än exempelvis till alkoholberoende. Kunskapen om spelberoende och hur man ska behandla det är också mer begränsad. En annan olikhet är att det vid ett alkoholberoende finns olika synliga tecken på missbruk och möjligheter att genom provtagning påvisa om en person har en hög alkoholförbrukning. Några liknande möjligheter finns inte för att se eller mäta om en person har spelat. • De behandlingshem och den öppenvård som ingår i undersökningen strävar efter att integrera de anhöriga i behandlingen och arbetar från ett så kallat 12-stegsperspektiv, ibland i kombination med ett familjeperspektiv. • Samtalen till den svenska hjälplinjen för spelberoende och dess anhöriga är jämförbara med internationella erfarenheter (Storbritannien och Nya Zeeland). I STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 5
Page 1 and 2: Stöd och hjälp till spelberoendes
Page 3: Innehåll STÖD OCH HJÄLP TILL SPE
Page 7 and 8: Bakgrund STÖD OCH HJÄLP TILL SPEL
Page 9 and 10: Sammanfattning av tidigare forsknin
Page 11 and 12: STÖD OCH HJÄLP TILL SPELBEROENDES
Page 19 and 20: ”Har jag något hus att komma hem
Page 25 and 26: Stödlinjen STÖD OCH HJÄLP TILL S
Page 29 and 30: Referenser STÖD OCH HJÄLP TILL SP
Page 31: Bilaga 1 STÖD OCH HJÄLP TILL SPEL

Stöd och hjälp till spelberoendes anhöriga - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?