Föräldrastöd i Sverige år 2002, 524 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE ÅR 2002 Tonår”. Nr 56, Steg för steg, har ett bestämt program med teman och för föräldrarna videofilmer. Nr 57 är en studiecirkel med samma namn som det använda materialet ”Växa tillsammans – Tonår”. Detta är en fortsättning på ”Växa tillsammans – Förskolan, Lågstadiet och Mellanstadiet”. Nr 60, Grundutbildning för nattvandrare, har studiecirkelmaterial med samma namn. Exempel på föräldrastödsinsatser i några andra nordeuropeiska länder Norge Information om föräldrastöd i Norge har erhållits från Solveig Selte på Barne- och familiedepartementet samt från Barne- og familiedepartementets hemsida (2003). I Norge startades i mitten av 1990-talet ett samarbetsprojekt mellan Barne- og familiedepartement och dåvarande Sosial- og helsedepartementet. Senare har Utdannings- och forskningsdepartementet deltagit i projektet som kallas Foreldreveiledningsprogrammet och vars syfte är att stärka föräldrar i föräldrarollen. Programmet riktar sig till föräldrar med barn i åldern 0-18 år. Mål som nämns är att etablera mötesplatser där föräldrar kan utbyta erfarenheter; ge vägledning till föräldrar om hur de kan hantera olika situationer som uppstår; bygga upp kompetens och vidareutveckla och etablera nya metoder och arbetssätt för professionella som arbetar med föräldravägledning; styrka samarbetet mellan olika instanser som arbetar med barn och unga i kommunerna. Aktuella mötesplatser kan vara daghem och skola, hälsostationer och även ställen dit föräldrar i behov av hjälp, ”barnevern” eller pedagogisk-psykologisk rådgivning, kommer. Föräldravägledningsprogrammet utgår från tanken att föräldrar är experter på sina barn. Denna tanke leder till att professionella inte ska ses som experter, utan som stöd till föräldrar att komma på rätt väg till att ta kontroll över sitt liv som förälder. Personal i kommuner, vid hälsostationer och daghem har utbildats i att leda föräldragrupper och stötta föräldrar. Ett pilotprojekt har genomförts på lärarutbildningen med utbildning i samspel lärare – elever och lärare – föräldrar. Detta kommer nu att bli ett inslag på lärarutbildningen. Programmet är rikstäckande. Det är fylkesmännens ansvar att föra programmet vidare till fylken. Kommunerna driver själva programmen, och det kan se lite olika ut på olika håll i landet, både hur man gör och i vilken omfattning man tillämpar programmet. I den första fasen fokuserade man på förskolebarn där hälsostationer och daghem är inkörsportar för arbetet. Senare har fokus satts på samspel mellan föräldrar och skolbarn, och mellan lärare och elever. Målen med skolsatsningen har varit att knyta föräldravägledningsprogrammet till både föräldrars och personals behov av råd och vägledning för utveckling av bra samarbete och dialog mellan hem och skola. Det finns inom programmet enskilt stöd, föräldragrupper, pappagrupper och grupper för föräldrar födda i andra länder. Programmet har i det sistnämnda fallet anpassats i viss mån. En person född i annat land har deltagit i anpassningen som innehåller en kulturell del. Hur skolan fungerar och vilka lagar som gäller tas här upp, men även basala saker, som vilka kläder som behövs i det norska klimatet. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 44
FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE ÅR 2002 I föräldravägledningsprogrammet har olika material för vägledning och information framtagits, dels till föräldrar och dels till dem som arbetar med barn och med barn/föräldrafrågor, såsom förskollärare, lärare, sjuksköterskor osv. Följande delar ingår med tillhörande material: 1. Det viktigste i barneoppdragelsen. Bok som handlar om empatiutveckling och hantering av aggression för personal på hälsostation, daghem, barnevernstjeneste och skola med mera. 2. Samspill foreldre og barn. Program för att stärka kontakt och samspel mellan föräldrar och barn i åldersgruppen 0−2 år som innehåller 1. Ringpärm ”Samspill foreldre og barn”. 2. Bok ”Tidlig samspill. Veileder for helsestasjonspersonell”. 3. Video ”Tidlig samspill – en eksempelsamling”. 3. ICDP – International Child Development Programmes. 1. Tre böcker för föräldrar: ”Du og jeg”, ”Sammen ut i verden” och ”Samspill, selvstendighet og samarbeid”. 2. Video för föräldrar om samvaro med barn 0−6 år, ”Når du og jeg er sammen”. 3. Bok för personal på helsestasjon, daghem och barneverntjeneste m.m., ”Ledet Samspill”. 4. Video ”Ledet samspill – program for helsestasjon”. Video ”Ledet samspill – program for barnehage”. Video ”Samspill foreldre – skolebarn”, för användning i föräldragrupper. Video ”Samspill i skolen” huvudsakligen för lärare i grundskolan. De två sistnämnda har en del sekvenser som är desamma, men videon för föräldrar har även material hämtat från situationer i hemmiljö. 5. Informationshäfte för föräldrar i grupp ”Åtte temaer for godt samspill”. ICDP används även i Sverige. I Örebro och Kumla heter kontaktpersonen Åsa Lindström (asa.lindstrom@sit.se). 4. Temahäften. 1. ”Adopsjonsfamilien. En veileder for adoptivforeldre.” 2. ”Mobbing blant barn og unge. En foreldreveiledning.” 3. Foreldre – til barns beste. Om barneoppdragelse før og nå.” 4. ”Små barns sorg. En veiledning for foreldre.” 5. Syke barn i familien. Informasjon og veiledning til foreldre.” 6. ”Barn og unges medieverden.” 7. ”Fedre og barn.” 8. ”Foreldreveiledning i et minoritetsperspektiv.” Danmark Bente Jensen, Utvecklingsenheten, Holbæk kommun, har lämnat uppgift om nedanstående. Ett exempel på stöd som är riktat till barnen, men indirekt även till föräldrar, är Projekt Ryggsäck – En god barndom (fritt översatt) i Holbæk kommun, Danmark. Varje barn ska ha en vuxen kontaktperson. Det är ofta en lärare, någon annan pedagog, en medhjälpare, socialrådgivare eller någon annan som barnet och familjen har en bra kontakt med. Kontaktpersonens uppgift är att se till att barnet får bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och lära. Blir det bekymmer av något slag så ska kontaktpersonen kontakta föräldrarna. Efter föräldrarnas samtycke inhämta hjälp från barnserviceavdelningen, och vid eventuellt möte kring barnet, deltar både föräldrar och kontaktperson. Det är kontaktpersonens uppgift att tillse att eventuella ytterligare kontakter och handlingsplaner följs upp. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT 45
Page 1 and 2: www.fhi.se Rapport nr 2003:08 För
Page 3 and 4: Innehåll FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE
Page 5 and 6: FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE ÅR 2002
Page 7 and 8: Sammanfattning FÖRÄLDRASTÖD I SV
Page 9 and 10: Barnfamiljers situation i dagens Sv
Page 11 and 12: Syfte med rapporten FÖRÄLDRASTÖD
Page 21 and 22: Nr och Namn 17. Familjerådslag 18.
Page 23 and 24: Stöd under hela uppväxten FÖRÄL
Page 29 and 30: Nr och Namn 32. Almens familjeförs
Page 31 and 32: Tabell 3. Stödinsatser till förä
Page 33 and 34: Strukturerad gruppverksamhet FÖRÄ
Page 37 and 38: Strukturerad gruppverksamhet FÖRÄ
Page 43: Strukturerad gruppverksamhet FÖRÄ
Page 55 and 56: Bilaga 1 Mall för intervju Utformn
Page 57 and 58: Bilaga 2 FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE
Page 89: FÖRÄLDRASTÖD I SVERIGE ÅR 2002

Föräldrastöd i Sverige år 2002, 524 kB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?