Soma - Karolinska Sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

RÖKNING: VIETNAM Asien och Afrika drabbas hårt av välfärdssjukdomar. 1 I takt med att medelklassen växer i de rikare delarna av Asien och Afrika får nya sjukdomar fäste. Det handlar inte minst om hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, övervikt, cancer och den typen av hälsoproblem som är direkt kopplade till västvärldens livsstil. Jämfört med infektionssjukdomar är dessa kroniska sjukdomar avsevärt dyrare att behandla, då de kräver både utredning och livslång medicinering. – Deras hälsosystem blir alltså dubbelt drabbade: Ett afrikanskt låginkomstland har i dag lika hög andel kroniska sjukdomar som vi, plus en många gånger större börda smittsamma sjukdomar. Så de har en enorm belastning men bara 10–15 dollar per person och år att lägga på hälsa. Så vart ska de här pengarna komma ifrån? Den utveckling som här i Norden pågick under flera hundra år har där gått på några decennier. Det sker så snabbt att hälsosystemen inte hinner anpassa sig, säger Anna Mia Ekström, docent i internationell hälsa. Med de nya kulturella influenserna från väst kommer dessutom nya vanor. Anna Thorson och Anna Mia Ekström berättar om hur dessa förändringar går att se med blotta ögat. Som i Vietnam där en ökad konsumtion av importvaror och snabbmat har skapat problem med övervikt. Eller som i Uganda där multinationella tobaksbolag med en skrämmande framgång jobbar stenhårt på att få folket att börja röka. – I Uganda kan man se medicinstudenter som går runt med reklamtröjor för tobak och cigaretter. I stora delar av Asien röker redan hälften av männen och får vi nu samma scenario i Afrika innebär det förstås extrema hälsokonsekvenser. När vi förbjuder rökning i västvärlden så flyttar tobaksbolagen sina kampanjer dit. Det är en riskfaktor som man borde kunna påverka med internationella lagar och förbud – men lobbyn är så stark, suckar Anna Mia Ekström. LÄKEMEDEL: EUROPA Varje patient får en personlig läkemedelscocktail. 2 Drömmen om en mirakelmedicin som förändrar hela sjukvården är naturligtvis evig. Men inte sedan antibiotika uppfanns har man kunnat tala om en regelrätt revolution inom läkemedelutvecklingen. I dag är det få som tror att plötsliga genombrott ska lösa alla gåtor i ett slag. Snarare handlar det om att förfina de befintliga behandlingarna i successiva steg. Och två nyckelord på den resan är skräddarsytt och målsökande. – Vad vi främst hoppas på i dag är personalized medicine och targeted therapy, säger Håkan Mellstedt, professor i onkologisk bioterapi. Det förra handlar om att skapa en molukulär eller cellulär profil av patienten och på basen av det avgöra vilken läkemedelskombination de svarar bäst på. Det senare går ut på att man hittar en viss struktur i cellen mot vilken man riktar sin behandling, istället för att slå brett. Dessa två områden kommer väldigt starkt i framtiden. Håkan Mellstedt nämner läkemedlet Glivec som ett typexempel. Det utvecklades i slutet av 90-talet för att behandla patienter med kronisk leukemi. Genom 22 SOMA O1.11
att påverka ett specifikt protein i leukemicellerna som gav cellen en tillväxtsignal, uppnådde Glivec fantastiska resultat på extremt kort tid. Många menade då att svaret på hela cancerfrågan fanns inom räckhåll men så var som bekant inte fallet. Däremot blev upptäckten ett första steg mot mer riktade och personligt anpassade läkemedel. – Nu fokuserar många företag sin forskning mot vissa strukturer, såsom en familj proteiner som heter tyrosinkinasreceptorer. Vi börjar även förstå mer och mer om cancerns mikromiljö, till exempel hur det bildas nya blodkärl i tumören mot vilka nu nya läkemedel utvecklas för att beröva cellen på syre. Så i framtiden tror jag vi kan ge läkemedel som är mer anpassade till individens tillstånd. Vi kommer att kunna säga: du har koloncancer av typen XY, därför ska du ha just den här kombinationen av mediciner, säger Håkan Mellstedt. KLIMAT & HÄLSA: BENGALISKA VIKEN Lokal riskanalys blir ett måste när klimatet förändras. 3 Inte många vetenskapliga frågor har det senaste decenniet nagelfarits med sådan iver som den så kallade klimatfrågan – både inom forskningens borgar och i den breda samhällsdebatten. En översikt av den här typen låter sig med andra ord knappast göras utan att man tar med de djupgående hälsoeffekter som ett förändrat klimat riskerar att få om vi inte i högre grad rustar samhället för de förändringarna. Enligt Elisabet Lindgren, forskare i klimathälsa och en av huvudförfattarna till FN:s klimatrapport, krävs ett brett tvärvetenskapligt samarbete som tar hänsyn till de stora lokala variationerna (i hur till exempel en epidemi slår). Två punkter, menar hon, är särskilt viktiga. – Dels att klimatet interagerar med andra faktorer – ekonomi, befolkningsutveckling, ingrepp i ekosystem – och gör det värre i områden där det redan är jobbigt. Det är en av de stora utmaningarna att få bukt med en sådan multifaktoriell problematik. Dels ska man komma ihåg att det inte primärt är klimatet som orsakar ohälsa, utan själva förändringarna och de effekter dessa orsakar. Här handlar det om beredskap, att lyckas omforma samhället så att vi klarar av nya klimatförhållanden. Det ser väldigt olika ut i olika länder, i olika ekosystem, beroende på hur sårbart området är för en sådan förändring, säger Elisabet Lindgren. Hon hänvisar till värmeböljan i Europa 2003 som ett ”wake up call” för Europas del. Där dog totalt omkring 35 000 människor – om man räknar bort de som normalt dör under en vanlig sommarperiod. Det handlade både om höga utomhustemperaturer som är skadliga i sig, men också om byggnader som inte var anpassade för höga ihållande temperaturer. Det var Europa. Hur ser den här beredskapen ut globalt sett? – Forskning om hälsoeffekter av klimatförändringar är ett förhållandevis nytt område. Hittills har flest studier fokuserat på Europa och USA eftersom det var här denna nya inriktning utvecklades. Men sedan några år har området nästan exploderat i främst Kina men även Indien. Just delar av Asien och Afrika kommer att bli värst drabbade av en klimatförändring, förutom de små önationerna. Problemet med forskning här är att få fram bra data. Det saknas ofta historik, kontinuitet och man kanske bara har siffror från en by. Så klimatforskning i framtiden fordrar ett ökat tvärvetenskapligt samarbete. Dessutom behövs mer fokus på lokala riskanalyser: hur samhälle, ekonomi och infrastruktur i kombination med klimatförändringar inverkar på hälsa. TROPISKA SJUK DOMAR: SYDEUROPA Denguefeber och Rift Valley når Europa. 4 2014 kommer nästa upplaga av FN:s klimatrapport, där fokus ligger på vad som kan hända under detta sekel. Elisabet Lindgren poängterar att det förstås är omöjligt att kvantifiera exakt hur det kommer att se ut om nästan fyrtio år, men att de stora trenderna i dag är tydliga. Hon menar att de framför allt är på fyra plan som klimatförändringarna kan få svåra konsekvenser för hälsan. * Dödsfall och andra konsekvenser av de extrema händelserna kommer att bli vanligare (stormar, översvämningar, värmeböljor, torka, etc.). * Spridningen av infektionssjukdomar, och då speciellt de som sprids med insekter och fästingar, dricksvatten, badvatten och i samband med mathantering. * En försämrad luftkvalitet med mer luftföroreningar och fler och kraftigare bränder, något som vi redan nu sett otäcka exempel på i bland annat Ryssland och Australien. * En förstärkning av ohälsa i låginkomstländerna på grund av klimatets påverkan på lokal jordbruksproduktion, vattentillgång, befolkningsförflyttningar, undernäring, diarrésjukdomar, samt de stora vektorburna sjukdomarna som malaria. Till de mest utsatta platserna, menar Elisabet Lindgren, hör Korallöarna, Bengaliska viken och andra låglänta tättbefolkade kustregioner runt om i världen, liksom katastrofbenägna områden och redan i dag ekonomiskt svaga områden. Men även i Europa väntar förändringar: – Ett ökat resande innebär snabb spridning av smittämnen och smittspridande arter över jordklotet. När klimatet ändras lokalt kan dessa överleva i nya områden. Vi kommer att få in nya sjukdomar i nya områden, till exempel tropiska sjukdomar som denguefeber och Rift Valley-feber i Europa. Vi kommer att få se mer malariamyggor i Sverige, men detta är fortfarande inget problem så länge vi har en välfungerande sjukvård. Det saknas malariasmittämnen och det skulle krävas oerhört mycket för att sjukdomen skulle få fäste hos befolkningen, det är inte ett troligt scenario. SOMA O1.11 23
Page 1 and 2: O1.11 59 kr MEDICIN I SAMTIDEN. ETT
Page 3 and 4: På spaning efter framtiden SOMA ä
Page 5 and 6: ”Vi plockade in fantastiska arkit
Page 7 and 8: Toy story I den moderna läkekonste
Page 9 and 10: apparaten är vävnadsdopplern som
Page 11 and 12: Vårt syfte: Att göra skillnad Jan
Page 13 and 14: Den konstgjorda människan Vi går
Page 15 and 16: SOMA O1.11 15
Page 17 and 18: ”Jag har glasögon eller linser o
Page 19 and 20: Terminator. ”Vi kan klippa och kl
Page 21: 13 SCREENING Norden: Ett enkelt blo
Page 25 and 26: PRISPRESS: KINA Läkemedel från As
Page 27 and 28: För det finns inte en kost eller l
Page 29 and 30: Enkelrum på CircleBath, april 2011
Page 31 and 32: ”Vi märker att patienterna är m
Page 33 and 34: att de är mer avslappnade, mer pos
Page 35 and 36: SOMA O1.11 35
Page 37 and 38: 1. Kosmetisk underarm för kvinna o
Page 39 and 40: 3. Lårbensprotes för höftamputer
Page 41 and 42: 5. Lårbensprotes för osseointegre
Page 43 and 44: 6. Split Hook med gängat fäste. V
Page 45 and 46: CLINISPACE Innovation in Learning
Page 47 and 48: Nya tider kräver befriande beslut
Page 49 and 50: Sjukt kända Kändisar som ger sjuk
Page 51 and 52: CANCER Idag kommer Ingrid att kunna
Page 53 and 54: Om vi ger, finns att få. www.geblo
Page 55 and 56: Det sista minnet jag har är att vi
Page 57 and 58: ”Om y t t re lagret gått sönder
Page 59 and 60: Nya tider kräver en befriande pate

Soma - Karolinska Sjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?