Redovisning av uppdrag om utegångsdjur - Jordbruksverket
Redovisning av uppdrag om utegångsdjur - Jordbruksverket
Redovisning av uppdrag om utegångsdjur - Jordbruksverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Jordbruksverket</strong> 2007-08-31 Dnr 31-6580/07 10(26)<br />
Nötkreatur i en studie i norra Tyskland låg på marken i allt mindre utsträckning<br />
ju sämre vädret blev. Vid sämre väder sökte sig djuren istället i större <strong>om</strong>fattning<br />
till de ströade liggytorna. Författarna ansåg därför att nötkreatur, o<strong>av</strong>sett ras,<br />
borde ha tillgång till torra liggplatser med skydd för väder och vind (Wassmuth<br />
et al 1999).<br />
I en svensk studie <strong>av</strong> stutar vilka hölls s<strong>om</strong> <strong>utegångsdjur</strong> med tillgång till ligghall<br />
noterade forskarna att djuren lade sig i snön vid låga temperaturer. Författarna<br />
menar att snön då kan ha upplevts s<strong>om</strong> så torr att den utgjorde tillräckligt<br />
stimulus för djuren att lägga sig (Redbo et al. 1996).<br />
Ligghall<br />
Det råder delade meningar <strong>om</strong> huruvida djur utnyttjar ligghallar. Flera studier<br />
indikerar dock att djur utnyttjar en väl konstruerad ligghall i större utsträckning<br />
vid blöt nederbörd. I en svensk studie föreföll djuren använda ligghall mer<br />
beroende <strong>av</strong> nederbörd än <strong>av</strong> kyla. En väl ströad yta bidrog till användning <strong>av</strong><br />
ligghallen (Olarsbo 2005).<br />
Användande <strong>av</strong> ligghall uppges dock kunna vara ett inlärt beteende. I en studie<br />
<strong>av</strong> äldre kor s<strong>om</strong> tidigare hållits in<strong>om</strong>hus vintertid föreföll dessa ha lärt sig att en<br />
byggnad med ströbädd ger skydd. Korna i studien tog skydd i ligghall vid dåligt<br />
väder och nattetid (Lidfors et al 1994).<br />
Stutar <strong>av</strong> mjölkras observerades under dagtid i en svensk studie med utedrift med<br />
tillgång till ligghall. Forskarna såg aldrig djuren använda ligghallen. Förek<strong>om</strong>st<br />
<strong>av</strong> gödsel i ligghallen tolkades dock s<strong>om</strong> att stutarna använde ligghallen nattetid<br />
(Redbo et al. 1996).<br />
I en norsk studie <strong>av</strong> 40 islandshästar vilka hölls på en yta <strong>av</strong> totalt 0,8 ha<br />
utnyttjade hästarna ligghallen vid sträng kyla samt vid regn och blåst. Snöfall<br />
ökade inte utnyttjande <strong>av</strong> ligghallen. (Mejdell & Bøe 2005)<br />
Synpunkter utifrån svenska erfarenheter<br />
I en studie (Charlotte Hallén Sandgren, 2007) över en vintersäsong i tio svenska<br />
dikobesättningar intervjuades djurhållarna <strong>om</strong> vilka skötselrutiner och resurser<br />
de ansåg var viktigast för att uppnå god djurvälfärd. Besättningarna valdes ut till<br />
projektet bl.a. utifrån djurhållningsform och geografiskt läge, samt efter<br />
samtycke från djurägarna. Samtliga anses <strong>av</strong> projektledaren kännetecknas <strong>av</strong> god<br />
djurvälfärd.<br />
De viktigaste skötselrutinerna var enligt dessa djurägare<br />
• daglig tillsyn (4 st)<br />
• orädda och hanterbara djur (4 st)<br />
• foder och vatten till alla (4 st)<br />
• lusbehandling (2 st)<br />
• snabbt ta hand <strong>om</strong> sjuka eller skadade djur (3 st)<br />
• marksäkra t.ex. gen<strong>om</strong> att flytta foderplatser ofta (3 st)<br />
• torr liggplats (1 st)<br />
• blandade åldrar i gruppen för att utnyttja äldre djurs erfarenhet (1 st)<br />
De viktigaste resurserna ansåg djurägarna vara<br />
• lämpliga markförhållanden och tillräcklig yta (6 st)<br />
• skydd mot värme, blåst, horisontellt regn och insekter (4 st)