Redovisning av uppdrag om utegångsdjur - Jordbruksverket

Jordbruksverket 2007-08-31 Dnr 31-6580/07 4(26)
BAKGRUND
Den snabba internationaliseringen inom handel med jordbruksprodukter och
livsmedel har satt allt större ekonomisk press på det svenska lantbruket. För att
behålla konkurrenskraften på såväl den svenska som den internationella
marknaden tvingas lantbruksnäringen minska kostnaderna i alla led. Detta gäller
även produktionen av svenskt lamm- och nötkött.
En effekt av denna utveckling är att storleken på besättningarna ökar. Ett sätt att
minska kostnader för byggnader kan vara att hålla djuren som utegångsdjur,
d.v.s. djuren vistas ute även vintertid.
Det finns fler anledningar än de ekonomiska att hålla djur som utegångsdjur.
Hållningsformen ger djuren goda möjligheter att utföra sina naturliga beteenden.
Antalet sjukdomsfall kan minska, framför allt vad gäller luftvägslidanden. Hästar
med astmatiska besvär kan må avsevärt bättre som utegångsdjur. Vissa
djurhållare anser dessutom att utegångsdjur utvecklar en bättre härdighet.
Vid hållande av utegångsdjur finns ett krav i svensk djurskyddslagstiftning 1 på
att djuren ska ha tillgång till ligghall. Kravet infördes år 1989 med syftet att ge
de frigående djuren möjlighet att söka skydd från hård väderlek och blåst. Under
åren har formuleringen av föreskrifter rörande ligghall modifierats något, men
kravet kvarstår. Dock finns möjlighet att medge undantag från kravet 2 under
begränsad tid och under villkor.
Diskussionen om huruvida djuren har behov av denna typ av skydd har tidvis
varit häftig. I de fall djur hålls som utegångsdjur med motiveringen att deras
hälsa och härdighet förbättras, menar djurhållare ibland att en ligghall till och
med kan motverka detta syfte. Beslut har överklagats och prövats i rättsliga
instanser på olika nivå vid ett flertal tillfällen med varierande utfall.
I stora besättningar med hundratals moderdjur har djurhållare funnit det svårt att
konstruera ligghallar som kan bereda samtliga djur möjlighet att söka skydd. I
besättningar med framför allt nötkreatur och häst riskerar marken runt
ligghallarna att bli upptrampad, vilket kan vara en nackdel för både djur och
miljö. Både byggnaden och skötseln av den uppges medföra kostnader. Det
förekommer argument för att ligghallen förfular miljön och skadar känslig flora.
Inte sällan bedrivs storskalig verksamhet på marker med vidsträckta hedar och
lövskog – en typ av terräng som inte självklart har bedömts ge tillräckligt skydd
vid myndigheternas prövningar om undantag från kravet på ligghall.
Mot bakgrund av detta togs ett förslag till djuromsorgsprogram för
nötkreatursbesättningar med utegångsdjur fram av Sveriges Nötköttsproducenter,
tillsammans med Svenska Djurhälsovården, i juni år 2003 3 . Förslaget innebar att
besättningar med befintlig tidsbegränsad dispens som deltar i programmet skulle
kunna medges undantag från ligghallskravet på löpande basis grundat på
kontroller och rapportering till Jordbruksverket. Basen i omsorgsprogrammet
1 1 kap. 36 §, Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2007:5) och allmänna råd om djurhållning inom
lantbruket m.m.
2 1 kap. 38 §, Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2007:5) och allmänna råd om djurhållning inom
lantbruket m.m.
3 Jordbruksverkets dnr 34-3182/03, Djurskyddsmyndighetens dnr 20-115/04