Redovisning av uppdrag om utegångsdjur - Jordbruksverket

Jordbruksverket 2007-08-31 Dnr 31-6580/07 6(26)
Djurskyddsmyndigheten fanns representerad i projektgruppen för projektet
”Välfärdsprogram för dikor som hålls under olika betingelser vintertid”.
Projektgruppen har haft två sammankomster under perioden – den 22 december
2006 samt den 21 maj 2007.
GÄLLANDE REGELVERK
Svensk lagstiftning och gemenskapslagstiftning som direkt berör djurhållning
med utegångsdjur handlar framför allt om djurskydd och miljö. Gällande
regelverk återfinns i bilaga 1.
VÄLFÄRDSPARAMETRAR OCH RELATERAT DJURSKYDD
Organiserade system med hållande av utegångsdjur introducerades i Sverige
under 50-talet. De modeller som tillämpades hade sitt ursprung i USA och
Kanada, men det visade sig att skillnader i klimat blev orsak till problem.
Fastlandsklimatet i USA och Kanada ger stränga vintrar och varma somrar.
Södra och mellersta Sverige däremot har ofta mildare vintrar med fuktig
väderlek. Under 60-talet påbörjades därför svensk forskning för att anpassa
metoderna till svenska förhållanden.
Under lång tid har forskare och djurhållare hävdat att den forskning rörande
utegångsdjur som bedrivs i t.ex. USA inte är tillämpbar i Sverige. Istället har mer
svenska forskningsresultat efterfrågats. Trenden förefaller idag ha vänt, och
forskare hämtar åter rön från den amerikanska kontinenten. I den fortsatta
diskussionen forskare, djurhållare och myndigheter emellan om
välfärdsparametrar för utegångsdjur är det viktigt att komma ihåg att
klimatskillnaden mellan Nordamerika och södra/mellersta Sverige består.
Kort sammanfattning av forskning rörande utegångsdjur
Jordbruksverket ser ett behov av en mer utförlig granskning och värdering av de
forskningsuppgifter som finns rörande hållande av utegångsdjur, eftersom
forskningsrön inom flera sakområden talar emot varandra. Verket har emellertid
vid en genomgång av vetenskapliga artiklar relevanta för hållande av utegångsdjur
kunnat läsa ut följande.
Det forskningsmaterial som finns tillgängligt rör i stor utsträckning nötkreatur,
medan får och häst är underrepresenterade.
Päls
Pälsen utgör djurets yttre isolering och första skydd mot kallt klimat. Djur
som ges möjlighet att vistas ute och vänja sig vid det kallare klimatet på
hösten får en tjockare päls (Webster 1974). Djur i god kondition med väl
anpassad hårrem tolererar enligt studier torr kyla väl. Kanadensiska studier i
köldlaboratorium visade att -20°C inte medförde mätbara problem för vuxna
nötkreatur (Kennedy et al 2005)
Pälskvalitén kan enligt uppgift påverkas av foderstaten, där lägre
energiinnehåll förefaller ge en tjockare päls (Gilbert & Bailey 1991). Feta
djur som producerar inre värme genom metabolism anses fälla mer av sin
sommarpäls, och får därmed en tunnare vinterpäls än magrare djur i