Redovisning av uppdrag om utegångsdjur - Jordbruksverket

Jordbruksverket 2007-08-31 Dnr 31-6580/07 20(26)
Myndighetskontakt
Ansvaret för ett kontrollprogram, inklusive utformning, fastställande av kostnad,
dokumentering, uppdatering etc., ligger på den organisation som är huvudman. I
likhet med bestämmelserna för fjäderfänäringen ska kontrollprogrammet
godkännas av Jordbruksverket för att kunna kopplas till föreskrift om
djurhållning. Rapportering till Jordbruksverket sker genom huvudmannen. Till
skillnad från ett dispensförfarande behöver den enskilde djurhållaren därmed inte
ta kontakt med verket i detta ärende.
Kommunens roll som lokal tillsynsmyndighet kvarstår i oförändrad form även
för till kontrollprogram anslutna besättningar. Om protokoll från besök inom
kontrollprogrammet kan användas som en del av underlaget för riskbaserad
tillsyn 6 kan det utifrån resultatet vara tänkbart med differentierade intervall
mellan djurskyddskontrollerna.
En konsekvens av ett kontrollprogram kan därmed vara mindre kontakt med
myndigheter. Kommunens tillsyn enligt miljöbalken påverkas dock inte av ett
kontrollprogram, utan bedrivs parallellt.
DISKUSSION
Klimatskydd
Av de välfärdsparametrar som kan definieras är behovet av skydd mot väder och
vind det som diskuteras livligast. Majoriteten av dem som deltar i diskussionen
anser att någon form av skydd (från hög vegetation till byggnad) är befogat
under svenska förhållanden. Intressanta tankar om alternativa byggnadslösningar
för ligghallar med enkla takkonstruktioner i vindskyddat läge framförs i
rapporten ”Utedrift med köttdjur – effekter på mark, skog och djurmiljö” (Karl-
Ivar Kumm och medarbetare, 2007). Den öppna lösningen uppges förbättra
åtkomligheten för ranglåga djur, vilket innebär ett bättre skydd för hela flocken
jämfört med en ligghall med tre väggar. På individnivå är det ofta de ranglåga
djuren som har störst behov av skydd, bl.a. eftersom de kan ha svårare att
komma åt fodret och därmed kan få sämre hull. Jordbruksverket anser att det är
viktigt att en fortsatt diskussion förs angående vad som anses vara ett acceptabelt
skydd.
En jämförelse av bestämmelser rörande klimatskydd till utegångsdjur ur
europeiskt perspektiv visar att uttryckligt krav på ligghall finns även på Åland 7 , i
Norge 8 , Danmark 9 och Österrike 10 . Möjligheter till undantag finns i Norge om
klimat- och geografiska förhållanden inte medför onödigt lidande eller fara.
Terräng och vegetation ska dessutom ge djuren tillräckligt skydd mot väder och
vind. I Danmark är hästraserna Islandshäst och Shetlandsponny, nötkreatur av
raserna Highland Cattle, Aberdeen Angus, Galloway och Hereford samt alla
fårraser undantagna. Krav på tillräckligt skydd mot väder och vind utan
6 5 kap. 4 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2007:2) och allmänna råd om offentlig
djurskyddskontroll
7 21 § femte stycket Djurskyddsförordningen (1998:96)
8 § 4 Loven om dyrevern
9 Justisministeriets cirkulär CIS nr 9770 af 20/12/2001
10 § 19 Tierschutzgesetz (BGBl. I Nr. 118/2004) och 1. Tierhaltungsverordnung (BGBl. II Nr. 485/2004) bil. 1
punkt 2.8 för hästar. Liknande bestämmelser i bil. 2 punkt 4.3 för nötkreatur, bil 3 punkt 2.8 för får.