KAD-rapport - Karolinska Sjukhuset

2012-06-21 

Version 3 

Vad gör vi – När gör vi – Hur gör vi - Vem gör ? 

Inventering av urinkateterverksamhet 

En kartläggning av rutiner för och kunskaper om urinkatetrar vid 

Karolinska Universitetssjukhuset 

Ett samarbete mellan Urologiska kliniken 

och Innovationsplatsen 

Projektgrupp: 

Helena Thulin 

Med.dr, leg.ssk 

Urologiska kliniken 

Projektledare: 

Olof Akre 

Docent, urolog 

Urologiska kliniken 

Märta Lauritzen 

Uroterapeut, leg.ssk 

Urologiska kliniken

2 (35) 

Inledning 

Katetrar för att tömma ut urinen från urinblåsan är beskrivna sedan Hippocrates dagar. Först 

på 1900-talet uppfanns två-vägskatetern av latex som fixerades med en vattenfylld ballong i 

urinblåsan. Omedvetna om komplikationer sattes därefter urinkatetrar godtyckligt och i stor 

omfattning, främst inom dåtidens långvård. År 1980 klargjordes i en författning (SOSFS 

1980:86) att en medicinsk bedömning krävdes och att urininkontinens inte var en indikation. 

Man hade då konstaterat en ökad infektionsfrekvens i urinvägarna och ett ökat 

antibiotikabruk till följd av kvarliggande katetrar (KAD). 

Idag, trettio år senare, lever vi med i stort sett samma antibiotikautbud i en värld där 

effekten av antibiotika begränsas av en resistensutvecklingsproblematik 1-5 som kastar oss 

tillbaka till den tid när vi stod försvarslösa mot bakteriella infektioner. Det är inom vården 

som selektionstrycket på mikroorganismer är som störst och vårdrelaterade infektioner är 

därmed ett huvudproblem för multiresistensproblematiken. Bland de vårdrelaterade 

infektionerna är urinvägsinfektion den vanligaste 2 med en prevalens på 2,4 % bland 

patienter i sjukhusvård i Sverige 2008 6 . I Sveriges Kommuner och Landstings nationella 

satsning för ökad patientsäkerhet utgör vårdrelaterade urinvägsinfektioner ett fokusområde 

där cirka 90 procent anses vara kateterrelaterade 6 . Översatt till Karolinska 

Universitetssjukhuset innebär det mer än 2 400 kateterrelaterade urinvägsinfektioner per år. 

Förutom risken för sepsis och dödsfall kan också kateterbehandling innebära skador i urinrör 

och urinblåsa som kan vara bestående. 

Olika kateterbehandlingar 

Kateterbehandling av urinblåsan finns av tre typer. Den allra vanligaste är kvarliggande 

urinrörskateter (KAD), en tvåvägskateter som fixeras i blåsan med en vätskefylld ballong och 

kopplas till urinuppsamlingspåse eller kateterventil. Suprapubisk urinkateter är också 

kvarliggande men placeras i urinblåsan via ett litet snitt i huden strax ovanför blygdbenet. 

Vid intermittent kateterisering för man in en kateter via urinröret för tömning och tar ut den 

när blåsan är tom. Bägge de senare metoderna anses minska risken för infektion 2,4,5,7 . 

Intermittent kateterisering utförs helst av patienten själv och benämns ofta RIK (ren 

intermittent kateterisering). 

Urinvägsinfektion? 

Urin är normalt steril och ibland beskrivs själva förekomsten av bakterier som infektion, 

andra gånger används en viss koncentration, tex 10 3 eller 10 5 som mått. Då risken för 

resistensutveckling är stor bör inte bakteriuri behandlas utan symtom 1,4,5,8 . Sveda, smärta 

och trängningar i kombination med feber och positiv urinodling rekommenderas som 

underlag för antibiotikabehandling men vart och ett av dessa symtom kan också ha annan

3 (35) 

bakgrund. Med kvarliggande kateter ökar risken för bakterier i urinen med 5 – 10 procent 

per dag och efter tre veckor har minst 90 procent bakteriuri 2 vilket i sin tur riskerar leda till 

symtomgivande urinvägsinfektion. Tiden med kateter ska därför vara så kort som möjligt 5,9 . 

Andra faktorer 

I kateterbehandling ingår många faktorer där påverkan av patientens allmäntillstånd och 

andra sjukdomar ingår. Svårigheten att studera metoder och material som kan 

rekommenderas har visat sig stor 10-12 . Ansvarsfördelning, val av kateter, rutiner kring hur 

katetern sätts, hur behandlingen följs, när och varför katetern byts och avveckling av 

behandling är frågor som behöver ställas i relation till varandra. 

Kartläggning 

Hur vi behandlar med och använder urinkatetrar är alltså en nyckelfråga i att förebygga 

vårdrelaterade infektioner med alla deras negativa konsekvenser. Karolinska 

Universitetssjukhuset köpte 2011 fler än 27 000 urinkatetrar för kvarliggande bruk. Det säger 

sig självt att hanteringen av en så vanlig produkt är spridd på många händer och det är en 

stor utmaning att implementera goda rutiner kring handhavandet. Syftet med den här 

kartläggningen var att undersöka kunskapsläget och rutinerna kring katetrar och 

kateteranvändning vid Karolinska för att skapa förutsättningar för att utarbeta och sprida 

vårdprogram samt för att ge en grund för vidare analytiska studier.

4 (35) 

Metod 

Vi har genomfört en deskriptiv studie där vi med hjälp av frågeformulär till alla 

patientvårdande personalkategorier ställt frågor kring indikationer, handhavande, 

dokumentation och uppföljning av urinkatetrar. Avsikten var att bjuda in samtliga kliniker vid 

Karolinska Universitetssjukhuset (Huddinge och Solna) som kan antas hantera urinkatetrar 

regelbundet till studien. 

Frågeformulär 

Ett frågeformulär (bilaga 1) för att fånga synsätt, beteende och användning av urinkateter i 

vården vid Karolinska Universitetssjukhuset designades som en web-enkät i verktyget 

Websurvey (https://websurvey.textalk.se/se/). Underlag för frågeformuläret är de kvalitativa 

frågeställningar som Innovationsplatsens styrgrupp haft samt utifrån litteratursökningar och 

klinisk erfarenhet. Efter att det framtagna frågeformuläret fått styrgruppens godkännande 

testades det av personalen på Urologkliniken i Huddinge. Därefter gjordes små justeringar 

innan frågeformuläret ansågs vara färdigt. För personal som uppgav ”enbart administrativa 

arbetsuppgifter” och för dem som svarade att de inte använde urinkateter på sin enhet 

avslutades frågeformuläret efter de inledande frågorna. 

Datainsamling 

Inledningsvis presenterade vi projektet via Karolinska Universitetssjukhusets interna 

hemsida (http://inuti.karolinska.se/templates/page____157939.aspx) samt vid seminarium 

för 1:a linjechefer. Via e-post har verksamhetschefer, klinikchefer och enhetschefer fått 

information om hur den egna verksamheten ska bjudas in till undersökningen. De flesta 

deltagande verksamheterna har fått personliga besök eller kontakt av Märta Lauritzen eller 

Helena Thulin där ytterligare information om syftet med detta projekt har givits. 

Efter kontakt med 1:a linjechef har vi fått tillgång till den aktuella vårdenhetens e- 

postadresser. Frågeformulären har sänts via Web-survey till dem där vi fått aktuella e- 

postadresser. Om vi inte erhållit svar inom en vecka har påminnelse sänts via samma system. 

Ytterligare två påminnelser har sänts vid behov. Efter avslutad datainsamling har svaren som 

samlats via Web-survey exporterats till det statistiska mjukvaruprogrammet SPSS version 19 

(IBM SPSS Statitics) för vidare analys. 

Med hjälp av MediCarrier har vi fått listor för ett års leveranser av katetrar ur objektgruppen 

500 där urologi ingår. Materialet har bearbetats genom att kombinera artikelnummer i 

MediCarriers katalog med levererade artiklar.

5 (35) 

Resultat 

Om undersökningen 

Web-enkäten skickades till 4403 medarbetare vid Karolinska Universitetssjukhuset varav 

1846 (42 procent) medarbetare har besvarat den elektroniska enkäten (figur 1). Antalet 

besvarade enkäter från läkare, sjuksköterskor, barnmorskor respektive undersköterskor 

finns redovisade i figur 1. Av alla som besvarat enkäten arbetade 1602 inom slutenvård, 36 

inom dagvård, 254 inom öppenvård och 6 personer inom hemsjukvård. Medarbetare som 

uppgett att den egna arbetsenheten inte vårdar patienter med urinkateter eller de som har 

administrativa arbetsuppgifter har exkluderats från vidare analyser (figur 1). Antalet skickade 

och besvarade enkäter finns redovisade i bilaga 2. 

4403 enkäter sända med e-post 

1846 besvarade enkäter 

330 Läkare 

895 Sjuksköterska 

136 Barnmorska 

359 Undersköterska 

88 Administrativa arbetsuppgifter 

38 Annat 

1553 Vårdar patient med KAD 

296 Läkare 


120 Barnmorska 


(=studerad grupp) 

130 Exkluderade 

pga inte vård av 

patient med KAD 

24 Läkare 


15 Barnmorska 


37 Exkluderade 

pga svarat vet ej 

på vårdar patient 

med KAD 

10 Läkare 


1 Barnmorska 


126 exkluderas 

pga enbart 

administrativa 

arbetsuppgifter 

eller annat, 

Figur 1, Antal utsända enkäter och studiedeltagande.

6 (35) 

Ansvarsfördelning mellan vårdande personal 

Av dem som besvarat enkäten uppger majoriteten (86 procent) av läkare, sjuksköterskor och 

undersköterskor att beslut om initiering av kateterbehandlings tas av läkare alternativt enligt 

lokala riktlinjer. Av barnmorskor uppger 74 av 120 (62 procent) att det är läkare alternativt 

enligt lokala riktlinjer medan 38 procent uppger att det är den egna yrkesgruppen (tabell 1). 

Bland läkarna svarar 58 procent att det oftast är sjuksköterskor som sätter kateter och 35 

procent att det är undersköterskor. På samma fråga svarar 80 procent av undersköterskorna 

att det är den egna yrkesgruppen som oftast sätter kateter (tabell 1). 

Av läkarna anser 62 procent att beslut om kateterbehandling ska fortsätta eller avslutas är 

en uppgift för läkare. Av sjuksköterskorna svarar 48 procent att det är läkarens ansvar att 

besluta om byte eller avveckling och 42 procent anser att det är den egna yrkesgruppen 

(tabell 1). 

Tabell 1, n (%) 

Vilken yrkesgrupp beslutar att 

inleda KAD-behandling? 

Läkare 

Sjuksköterska/barnmorska 

Undersköterska 

Enligt lokala riktlinjer 

Vilken yrkesgrupp sätter oftast KAD? 

Inte aktuellt – sätter ingen KAD 

Läkare 



Den mest erfarna 

Vilken yrkesgrupp ansvarar för 

byte/avveckling av KAD? * 

Läkare 



Den som satte KAD:n 

Ingen speciell 

Vet ej 

*Möjlighet att uppge fler än ett svarsalternativ. 

Svarande yrkesgrupp (n) 

Läk (296) Ssk (820) Bm (120) Usk (317) Alla (1553) 

235 (79) 

16 (5) 

1 (0) 

44 (15) 

4 (1) 

6 (2) 

173 (58) 

103 (35) 

10 (3) 

182 (62) 

83 (28) 

5 (2) 

7 (2) 

12 (4) 

54 (18) 

576 (70) 

134 (16) 

6 (1) 

104 (13) 

8 (1) 

4 (0) 

373 (46) 

391 (48) 

44 (5) 

390 (48) 

341 (42) 

21 (3) 

14 (2) 

88 (11) 

137 (17) 

20 (17) 

46 (38) 

0 (0) 

54 (45) 

0 (0) 

0 (0) 

120 (100) 

0 (0) 

0 (0) 

28 (23) 

91 (76) 

0 (0) 

5 (4) 

6 (5) 

6 (5) 

242 (76) 

40 (13) 

3 (1) 

32 (10) 

0 (0) 

2 (1) 

32 (10) 

254 (80) 

29 (9) 

160 (50) 

127 (40) 

18 (6) 

9 (3) 

30 (10) 

37 (12) 

(n) 

1073 (69) 

236 (15) 

10 (1) 

234 (15) 

12 (1) 

12 (1) 

698 (45) 

748 (48) 

83 (5) 

760 (49) 

642 (41) 

44 (3) 

35 (2) 

136 (9) 

234 (15)

7 (35) 

Vägledande riktlinjer och rutiner 

Av alla svarande har 41 procent angett att arbetsenheten har lokala riktlinjer för katetervård 

medan 29 procent hänvisar till vårdhandboken (www.vardhandboken.se), 38 procent uppger 

att riktlinjerna följs (tabell 2). Majoriteten uppger att det inte är rutin att utföra urinodling på 

patienter med KAD utan symtom på urinvägsinfektion och de flesta uppger också att de inte 

har riktlinjer för antibiotikabehandling för patienter som har en KAD och saknar symtom på 

urinvägsinfektion, undantaget inför vissa operationer. 

Tabell 2 Riktlinjer 

Finns riktlinjer* 

Vet ej 

Ja, lokala på enheten 

Ja, enligt vårdhandboken 

Nej 

Annat¹ 

Följs riktlinjerna 

Vet ej 

Nej 

Ja, i viss mån 

Ja 

Urinodling enl. rutin vid KAD-beh. (ej MRSA)* 

Vet ej 

Nej 

Ja 

Ja inför operationer/undersökningar/behandlingar 

Riktlinjer för antibiotikaprofylax vid KAD* 

Nej 

Ja, alltid vid KAD-behandling 

Ja, i vissa fall med KAD-behandling 

Ja, inför vissa operationer / 

undersökningar / behandlingar 

Annan anledning² 



196 (66) 

69 (23) 

18 (6) 

13 (4) 

2 (1) 

225 (76) 

4 (1) 

27 (9) 

40 (14) 

83 (28) 

170 (57) 

29 (10) 

16 (5) 

193 (65) 

4 (1) 

17 (6) 

81 (27) 

13 (4) 

215 (26) 

330 (40) 

291 (36) 

53 (6) 

11 (1) 

264 (32) 

13 (2) 

240 (29) 

303 (37) 

121 (15) 

541 (66) 

87 (11) 

29 (4) 

591 (72) 

6 (1) 

38 (5) 

188 (23) 

19 (2) 

17 (14) 

95 (79) 

14 (12) 

2 (2) 

4 (3) 

18 (15) 

0 (0) 

23 (19) 

79 (66) 

13 (11) 

98 (82) 

5 (4) 

0 (0) 

56 (47) 

10 (8) 

16 (13) 

24 (20) 

16 (13) 

63 (20) 

140 (44) 

128 (40) 

14 (4) 

9 (3) 

71 (22) 

4 (1) 

74 (23) 

168 (53) 

44 (14) 

189 (60) 

56 (18) 

22 (7) 

196 (62) 

10 (3) 

24 (8) 

77 (24) 

19 (6) 

(n) 

491 (32) 

634 (41) 

451 (29) 

82 (5) 

26 (2) 

578 (37) 

21 (1) 

364 (23) 

590 (38) 

261 (17) 

998 (64) 

177 (11) 

67 (4) 

1036 (67) 

30 (2) 

95 (6) 

370 (24) 

*Möjlighet att uppge fler än ett svarsalternativ. 

¹ Av dem som svarat annat hänvisas bl.a. till riktlinjer på interna hemsidan Inuti samt Karolinskas riktlinjer. 

² Annan anledning uppges kateterborttagning, infektionskänsliga patienter, vissa operationer och behandlingar 

67 (4) 

Behandlingsval 

När kateterbehandling planeras för mer än ett dygn uppger nio av tio att KAD väljs i första 

hand (figur 2). Bland de som svarat ”annan behandling” noteras att behandlingsvalet är 

beroende på ingreppets art samt uppfattning hos den som fattar beslutet. Om behandlingen 

istället beräknas för mindre än ett dygn uppger hälften (54 procent) att intermittent 

kateterisering övervägs i första hand (figur 2). I fria textsvaret ”annan behandling” 

kommenteras att det inte förekommer KAD som planeras för mindre än ett dygn på 

vårdenheten, eller att planeringen görs individuellt för varje patient.

8 (35) 

Figur 2 

Procent 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Behandlingsval vid planerad kateterbehandling 

mer eller mindre än 24h 

Annan behandling 

Val vid> 24 h 

behandling 

Val vid< 24 h 

behandling 

Suprapubisk kateter 

(SPK) 

Intermittent 

tappning 

Kvarliggande 

urinrörskateter (KAD) 

Figur 2 illustrerar vilken urintömmande kateteralternativ som väljs när behandlingen är 

planerad för mer eller mindre än ett dygn. 

Katetersättning 

De allra flesta använder bedövningsgel i samband med införande av en KAD i patients 

urinrör, ingen noterbar skillnad rapporteras vid kateterisering av kvinnor eller män. Bland 

kommentarerna kan vi notera att några personer svarat att gel används men man vet inte 

vilken sort, att gel används om patienten är vaken men inte om patienten sover eller att man 

använder glidslem utan bedövningsfunktion. Vanligaste är att urinen töms kontinuerligt till 

en tömbar urinuppsamlingspåse. Ett fåtal uppger att urinen töms intermittent genom den 

kvarliggande katetern (blåsträning) under hela eller del av dygnet, 9 procent (tabell 3). 

Tabell 3 Kateterisering & urintömning 

Används bedövningsgel när KAD sätts på män * 

Vet ej 

Nej 

Ja, Instillagel® 

Ja, Xylocain® 

Ja, Cathgel® 

Används bedövningsgel när KAD sätts på kvinna 

Vet ej 

Nej 



Ja, Cathgel® 

Rekommenderas, öppen kontinuerlig 

eller intermittent tömning 

Vet ej 

Kateter öppen till tömbar urinpåse 

Kateter öppen till urinpåse 

Blåsan töms vid urinträngningar 

Blåsträning enligt tidsschema 

Blåsträning dagtid och kateter öppen 

till urinpåse nattetid 


Läk (276) * Ssk (803) * Bm (0) * Usk (312) * Alla (1391) * 

85 (31) 

0 (0) 

11 (4) 

168 (61) 

12 (4) 

14 (2) 

0 (0) 

17 (2) 

761 (95) 

11 (1) 

- 

- 

- 

- 

- 

6 (2) 

0 (0) 

6 (2) 

299 (96) 

1 (0) 

105 (8) 

0 (0) 

34 (2) 

1228 (88) 

24 (2) 


129 (44) 

5 (2) 

13 (4) 

137 (46) 

12 (4) 

117 (40) 

86 (29) 

35 (12) 

11 (4) 

15 (5) 

32 (11) 

* Kvinnokliniken och Förlossningskliniken är undantagna, (n) 

17 (2) 

6 (1) 

16 (2) 

769 (94) 

12 (2) 

254 (31) 

425 (52) 

73 (9) 

16 (2) 

15 (2) 

37 (4) 

1 (1) 

8 (7) 

50 (42) 

56 (47) 

5 (4) 

28 (23) 

68 (57) 

22 (18) 

0 (0) 

2 (2) 

0 (0) 

9 (3) 

7 (2) 

6 (2) 

294 (93) 

1 (0) 

67 (21) 

182 (57) 

31 (10) 

5 (2) 

11 (4) 

21 (7) 

(n) 

156 (10) 

26 (2) 

85 (6) 

1256 (81) 

30 (2) 

466 (30) 

761 (49) 

161 (10) 

32 (2) 

43 (3) 

90 (6)

9 (35) 

Renhetsgrad vid kateterisering 

Den vanligaste rekommenderade renhetsgraden vid Karolinska Universitetssjukhuset uppges 

vara en ”ren metod” som 66 procent i denna kartläggning har angett medan 26 procent 

uppger att en ”steril metod” används. På frågan om användning av färdigpackade set 

innehållande förbrukningsmaterial för kateterisering uppger 51 procent att rena (dvs. 

höggradigt rena) alternativt sterila kateteriseringsset används på den egna enheten 

samtidigt som 34 procent uppger att de inte använder ett färdigpackat set med material för 

kateterisering (tabell 4). 

Tabell 4 Katetersättning-renhetsgrad 

Vilken grad av renhet rekommenderas 

Vet ej 

Ren metod 

Steril metod 

Används färdigpackade "kateteriseringsset" 

Vet ej 

Nej 

Ja, rent kateteriseringsset 

Ja, sterilt kateteriseringsset 



93 (31) 

122 (41) 

81 (27) 

160 (54) 

17 (6) 

19 (6) 

100 (34) 

30 (4) 

582 (71) 

208 (25) 

64 (8) 

336 (41) 

90 (11) 

330 (40) 

0 (0) 

104 (87) 

16 (13) 

5 (4) 

37 (31) 

34 (28) 

44 (37) 

7 (2) 

213 (67) 

97 (31) 

9 (3) 

135 (43) 

47 (15) 

126 (40) 

(n) 

130 (8) 

1021 (66) 

402 (26) 

238 (15) 

525 (34) 

190 (12) 

600 (39)

10 (35) 

Val av kateter 

Av de 1236 läkare, sjuksköterskor och barnmorskor som svarat har 834 (67 procent) uppgett 

att de inte vet vilket katetermaterial som är förstahandsval på den egna enheten, av 317 

undersköterskor har samma svar getts av 111 medarbetare (35 procent) (figur 3). Av dem 

som svarat ”annan kateter” har Foleykateter, Rüsch-kateter och liknande uppgetts samt 

även tempkateter av silikon. En enighet råder om vilken grovlek på katetern som är 

förstahandsvalet bland sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor, 55 procent av 

läkarna har svarat att de inte vet (figur 4). 

Figur 3 

Procent inom respektive yrke 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Val av katetermaterial 

Vet ej Latex m. 

silikon 

Latex m. 

hydrogel 

Helsilikon 

Annan 

Läk 

Ssk 

Bm 

Usk 

Figur 4 

Procent inom respektive yrke 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Val av katetergrovlek 

Läk 

Ssk 

Bm 

Usk

11 (35) 

Kateterleveranser 

Till Karolinska Universitetssjukhuset levererades 27 381 tvåvägskatetrar för kvarliggande 

bruk från Medi-Carrier mellan september 2010 och september 2011. Det dominerande 

katetermaterialet var silikon-elastomerbeklädd latex (58 procent). Hälften så många var 

gjorda i helsilikon (29 procent) medan 2 100 katetrar bestod av hydrogelbelagd latex (8 

procent). De vanligaste grovlekarna var Charrière (Ch) 12 och Ch 14, 44 respektive 38 

procent. Katetrar vars längd anpassats för kvinnans urinrör finns i helsilikon och 

hydrogelbelagd latex, av Ch 12 och Ch 14 i de materialen beställdes sammanlagt 350 av 

drygt 8 000 (4 procent). Vid svårighet att föra in en kateter i urinröret används ibland en 

kateter med böjd spets, Tiemannspets, 1 202 sådana katetrar levererades under året. 

Specialkatetrar som hematurikatetrar (1582 stycken) och suprapubiska blåsdränage (857 

stycken) var fråntagna sammanställningen. Katetrar med temperaturmätare ingick inte och 

sannolikt förekom en del katetrar som inte levererades via Medi-Carrier. 

Figur 5 

Material hos 27 381 levererade katetrar för 

kvarliggande bruk 

Silikonelastomerbelag 

6% 2% 4% 1% 

29% 

58% 

d latex (Bardia) 

Helsilikonkateter 

(Aquaflate/Brillant 

Hydrogelbelagd latex 

(Sympacath) 

Hydrogelbelagd latex 

(Biocath) 

Tiemannkatetrar 

Ej återfunna 

artikelnummer

12 (35) 

Figur 6 

Katetermaterial, leverat från MediCarrier 

Psykiatri 

Röntgen 

Reumatologi 

Tranplantation 

Njurmedicin 

Kärlkirurgi 

Plastik 

Lung 

Öron/näs/hals 

Hematologi 

Medicin 

IVA/CIVA 

Kirurgi 

Infektion 

Hjärtsjv 

Geriatrik 

Barn 

Neurologi 

Onkologi 

Ortopedi 

Kvinnosjukv. 

Anestesi/operation 

Urologi 

Akutvård 

Silikonbeklädd latex 

Hydrogelbeklädd latex 

Silikon 

0 1000 2000 3000 4000 5000 

Antal katetrar i olika material som MediCarrier levererat till Karolinska Universitetssjukhuset.

13 (35) 

Dokumentation i patientjournalen 

Majoriteten (62 procent) av alla 1553 i undersökningen anser att det är sjuksköterskans 

ansvar att nysatt kateter dokumenteras i patientens journal (tabell 5). Var fjärde läkare (26 

procent) uppger att de inte vet vem som dokumenterar nysatt KAD i patientens journal, en 

läkare har antecknat ”hoppas det inte är jag” som kommentar. På Karolinska 

Universitetssjukhuset har fem olika journalsystem för dokumentation av urinkateter 

identifierats samt 21 olika termer och sökord i journalsystemet TakeCare (tabell 6). 

Tabell 5 

Vilken yrkesgrupp ansvarar att nysatt 

KAD dokumenteras i journalen? 

Läkare 



Den som satte KAD 

Vet ej 



20 (7) 

124 (42) 

9 (3) 

66 (22) 

77 (26) 

12 (2) 

576 (70) 

11 (1) 

194 (24) 

27 (3) 

0 (0) 

93 (78) 

0 (0) 

26 (22) 

1 (1) 

8 (2) 

173 (55) 

17 (5) 

114 (36) 

5 (2) 

(n) 

40 (3) 

966 (62) 

37 (2) 

400 (26) 

110 (7) 

Tabell 6 

Använda journalsystem 

TakeCare 

Narkosjournal av papper 

PDMS/Clinisoft 

Obstetrix 

Orbit 

Använda sökord/termer 

Aktivitet i akutliggare 

Aktiviteter 

Anestesianteckning 

Att göra-lista 

Daganteckning 

Ellimination 

In- och utfarter 

Infarter 

KAD 

KAD i mätvärden 

Omvårdnadsanteckning 

Omvårdnadsrapport 

Omvårdnadsrapport Elimination 

Omvårdnadsåtgärd 

Operationsberättelse 

Postop.planering 

Rapport omvårdnad 

Urin/avföring 

Urinförluster 

Urinkateter 

Åtgärd

14 (35) 

Behandlingsplanering och patientinformation 

Nästan hälften av alla svarande (45 procent) uppger att de oftast inte har blåsträning inför 

kateteravveckling. Att urinen kan tömmas efter en kateterdragning kontrolleras av mer än 

hälften av alla studiedeltagare med hjälp av en ”bladder scan”. En tredjedel (31 procent) av 

all vårdande personal i denna undersökning uppger att det görs en planering för KADbehandling 

inför utskrivning från sjukhuset. Hälften av alla svarande (48 procent) uppger att 

patienterna får muntlig information om sin kateterbehandling samt 9 procent anger att de 

får skriftlig information, 21 procent menar att patienten inte informeras alls (tabell 7). 

Tabell 7 Planering och patientinformation 

Blåsträning inför avveckling av KAD 

Vet ej 

Aldrig 

Vid mindre än hälften av gångerna 

Vid hälften av gångerna 

Vid mer än hälften av gångerna 

Alltid 

Kontrolleras blåstömningsförmågan 

efter att KAD avvecklats* 

Vet ej 

Nej 

Ja, med tappningskateter 

Ja, med bladderscan 

Ja, med patientens upplevelse 

Annat¹ 

Görs en planering för KAD-behandlingen inför 

utskrivning 

Vet ej 

Nej 

Ja² 

Informeras patienten om KAD-skötsel* 

Vet ej 

Nej 

Ja, muntligt 

Ja, skriftligt 

Ja, med film eller annan multimedia 

Annat³ 



137 (46) 

40 (14) 

68 (23) 

13 (4) 

21 (7) 

17 (6) 

78 (26) 

15 (5) 

6 (2) 

182 (62) 

35 (12) 

12 (4) 

105 (36) 

46 (15) 

145 (49) 

162 (55) 

20 (7) 

111 (38) 

22 (7) 

0 (0) 

7 (2) 

338 (41) 

177 (22) 

177 (22) 

55 (7) 

38 (5) 

35 (4) 

245 (30) 

47 (6) 

12 (2) 

481 (59) 

159 (19) 

35 (4) 

394 (48) 

179 (22) 

247 (30) 

187 (23) 

214 (26) 

381 (46) 

79 (10) 

3 (0) 

53 (6) 

45 (38) 

68 (57) 

5 (4) 

0 (0) 

1 (1) 

1 (1) 

17 (14) 

8 (7) 

39 (32) 

21 (18) 

57 (48) 

16 (13) 

39 (32) 

35 (29) 

46 (38) 

19 (16) 

17 (14) 

82 (68) 

5 (4) 

0 (0) 

7 (6) 

103 (32) 

74 (23) 

94 (30) 

12 (4) 

13 (4) 

21 (7) 

80 (25) 

22 (7) 

11 (4) 

197 (62) 

61 (19) 

12 (4) 

203 (64) 

65 (20) 

49 (15) 

62 (20) 

69 (22) 

175 (55) 

27 (8) 

2 (1) 

15 (5) 

*Fler än ett svarsalternativ var möjligt att uppge 

¹ Av dem som svarat annat har KAD dras på annan enhet, beroende på orsak till behandling uppgetts. 

Barnmorskor har även uppgett uteruspalpation som en åtgärd. 

²Av dem som svarat ja har exempelvis Vårdcentral, distriktssköterska, Urologen, ASIH, MVC uppgetts. 

³ Av dem som svarat annan har bl.a. kort KAD-tid, KAD dras av annan vårdenhet uppgetts. 

(n) 

623 (40) 

359 (23) 

344 (22) 

80 (5) 

73 (5) 

74 (5) 

420 (27) 

92 (6) 

68 (4) 

881 (57) 

312 (20) 

75 (5) 

741 (48) 

325 (21) 

487 (31) 

430 (28) 

320 (21) 

749 (48) 

133 (9) 

5 (0) 

82 (5)

15 (35) 

Kateterbyte 

Vanligaste orsaken till att ofta eller alltid byta en KAD med kortare intervall än vad 

tillverkaren rekommenderat är stopp i KAD eller läckage. Vid tecken till infektion såsom 

avlagringar på KAD, sveda och grumlig urin eller vid en behandlingskrävande 

urinvägsinfektion byts inte KAD i samma omfattning (figur 6). 

Figur 7 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

Orsaker till förtida KAD-byte 

Stopp i KAD Läckage Avlagringar 

på KAD 

Sveda 

Grumlig 

urin 

Vet ej Aldrig Sällan Ofta Alltid 

Antibiotika 

mot UVI

16 (35) 

Diskussion 

Resultaten i den här studien belyser på olika sätt att urinkatetervården är fördelad på många 

händer och att ingen har ett helhetsansvar. Ofta är det läkaren som ordinerar, 

sjuksköterskan tar emot ordinationen, undersköterskan som utför och sjuksköterskan 

dokumenterar åtgärden. I enlighet med Vårdhandbokens rekommendationer 13 uppger de 

allra flesta i vår kartläggning att det är ett medicinskt beslut att inleda kateterbehandling, 

antingen genom att det är läkarens beslut eller hänvisning till lokala riktlinjer. 

Fördelningen av ansvaret för urinkatetrar mellan yrkesgrupper tycks otydlig. Det 

förekommer att en yrkesgrupp inte vet vad en annan yrkesgrupp gör, exempelvis uppfattar 

läkargruppen det som om sjuksköterskor sätter fler katetrar än undersköterskor medan 

sjuksköterskor och undersköterskor inte delar den uppfattningen. Det verkar också oklart för 

många vilken yrkesgrupp som ansvarar för om behandlingen ska avslutas eller fortlöpa vilket 

stämmer med vår erfarenhet från vårt kliniska arbete. För att undvika urinvägsinfektion vid 

kateterbehandling bör behandlingstiden bör hållas så kort som möjligt 5,9 . Genom tydligare 

riktlinjer och ansvarsfördelning bör vi kunna minska förekomsten av kateterrelaterade 

urinvägsinfektioner. 

Svarsfrekvensen i vår undersökning var 42 procent vilket är lågt men i det här 

sammanhanget tillfredsställande. Vi hade inte som mål att ha en hög svarsfrekvens utan 

anser att vi fått en tolkningsbar deskription och en god överblick över kateterhanteringen vid 

Karolinska Universitetssjukhuset. Kommentarer om undersökningen har bl.a. beskrivit 

svårighet att svara på frågorna då man inte känt igen den egna verksamheten, exempelvis 

när det inte är den egna vårdenheten som sätter KAD.

17 (35) 

Riktlinjer och rutiner 

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 

(SOSFS 2011:9) 14 ska respektive vårdgivare anpassa ledningssystemet till verksamhetens 

inriktning och omfattning och utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra 

verksamhetens kvalitet. ”Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en 

aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten”. Råd, 

rekommendationer och riktlinjer utarbetas av olika instanser lokalt, nationellt och 

internationellt 5,7,15 . På Karolinska Universitetssjukhuset fanns gemensamt underlag för 

riktlinjer för urinkateterhantering mellan 2005 och 2009. I väntan på uppdatering länkas till 

Vårdhandboken där övergripande riktlinjer finns att tillgå. I vårt material hänvisas i flera fall 

till sjukhusets riktlinjer. Majoriteten av läkarna i vårt material visste inte om det fanns 

riktlinjer för kateterbehandling och hade inte tillgång till riktlinjer för insättande av 

antibiotika. Av övriga yrkesgrupper kände inte en tredjedel av sjuksköterskorna och en 

femtedel av undersköterskorna till om riktlinjer efterlevdes. Detta stämmer också med de 

intryck vi fått vid våra besök i verksamheterna. Vi kan konstatera utifrån våra resultat att 

Karolinska i nuläget saknar fungerande rutiner för urinkatetervård och en standardisering 

kring indikationer och hantering av urinkatetrar är nödvändig för att höja kvaliteten på 

vården i allmänhet men för att minska vårdrelaterade infektioner i synnerhet. Det skulle 

också underlätta informationsspridning. 

Indikation och val av behandlingsform 

En kvarliggande kateter medför bakteriuri inom en viss tid, oavsett om den ligger via 

urinröret eller suprapubiskt. Därför rekommenderas andra åtgärder som att underlätta 

miktion, kontroll av blåstömning med bladderscan och intermittent kateterisering i första 

hand. En suprapubisk kvarliggande kateter eliminerar risk för skador i urinröret, underlättar 

normal livsföring vad gäller egen hygien, sexualliv mm, man kan också prova att kissa som 

vanligt. Med suprapubisk kateter tar det längre tid för tarmbakterier att nå urinvägarna men 

på sikt är det samma infektionsproblematik som med KAD. Intermittent kateterisering, helst 

utförd av individen själv, medför minst risk för infektioner om kateterbehandling inte går att 

undvika 2,6 . Vi noterar att man på Karolinska Universitetssjukhuset oftast väljer intermittent 

kateterisering när behovet av urindränering planeras för mindre än ett dygn, om beräknad 

katetertid är längre används vanligen KAD. Man kan spekulera i om ett omvänt förhållande 

skulle vara bättre. Kunskapen om självkateterisering är inte väl spridd utanför urologisfären 

och ett fåtal andra specialiteter. 

Katetermaterial 

Det har länge sagts att det inte går att hålla reda på alla katetrar och material. I vår 

kartläggning vet inte majoriteten av läkare, sjuksköterskor och barnmorskor vilket 

katetermaterial som används. Bland undersköterskor, som sätter de flesta katetrarna, har en 

tredjedel inte kunskap om materialet trots att materialutbudet har varit väsentligen 

oförändrat de senaste trettio åren (latex med silikonyta, latex med hydrogelyta samt

18 (35) 

helsilikon). Det beror det nog delvis på att intresset för urinkatetrar har varit lågt men det 

finns också en försvårande oklarhet i nomenklaturen. ”Latexkateter”, ”Foleykateter”, 

”Rüschkateter” eller ”Silikonkateter” är vanliga benämningar som inte säger mycket om 

katetertypen. Denna förvirring finns också i den vetenskapliga litteraturen 12 . En mer generisk 

nomenklatur skulle underlätta kommunikation och göra materialkunskapen mera tillgänglig. 

Olika ytbehandlingar på katetrar har utvecklats i syfte att minska risken för 

urinvägsinfektion, exempelvis antibiotika eller ädelmetall-legering 12,16,17 . Det finns idag 

evidens för att ädelmetallegeringsbelagda minskar risken för bakteriuri 12,17 . Nyligen 

publicerades en studie där incidensen av symtomgivande urinvägsinfektioner jämförts hos 

patienter som lottats till att få en kateter med ytbehandling med endera teflon, ädelmetall 

eller antibiotika (nitrofural). Någon tydlig effekt av någondera av de två ytbehandlingarna 

kunde inte påvisas. Dock var det endast en liten del av försökspersonerna som hade kvar 

katetern så länge att den biologiska effekten av beläggningen skulle hinna verka och det går 

därför inte att med dessa data helt avfärda att det finns en betydelsefull effekt 16 . Fler 

utvärderande studier är önskvärt för att visa vilken effekt materialets ytbehandling har i 

förhållande till symtomgivande urinvägsinfektion och antibiotikaförbrukning. 

En idealisk urinkateter är motståndskraftig mot bakterier, saknar bieffekter, är bekväm att 

bära, ger gott dränage, är lätt att hantera och kostnadseffektiv. I Cochranerapporter där man 

jämfört katetertyper vid kort tids- och långtidsanvändning har några tydliga 

rekommendationer inte kunnat göras 11,18 . Dock har de olika katetermaterialen olika 

egenskaper som är värda att känna till för en individualiserad vård. Vad gäller val av 

kateterns grovlek har kartläggningen visat stor överensstämmelse i vårt material och följer 

de rekommendationer för vuxna som finns i såväl Vårdhandboken som i European 

Association of Urology Nurses (EAUN) riktlinjer 7 . 

Renhetsgrad vid kateterisering 

Två av tre svarande uppger att en ren metod används vid kateterisering av urinblåsa. En 

tredjedel av alla svarande uppger också att det inte används färdiga set för kateterisering, 

varken höggradigt rent eller sterilt förpackat. Vid samtal med de olika arbetsenheterna på 

sjukhuset framkommer en sammanblandning av begreppen ”rent”, ”höggradigt rent” och 

”sterilt”. Under de senaste decennierna har synen på förfarandet vid kateterisering av 

urinblåsa förändrats från en procedur med strikt sterilt förfaringssätt och sterila material till 

ett synsätt där så kallade rena metoder kan användas. Begreppet ”rent” kan tolkas på olika 

sätt och blandas ihop med begreppet ”höggradigt rent” som innebär en renhetsgrad där 

materialet inte får innehålla mer än 1/1000 mikroorganismer, en steril produkt i sin tur får 

inte innehålla mer än 1/1 000 000 mikroorganismer. I de beskrivningar och riktlinjer som 

rekommenderar ”ren metod” framhålls att katetern ska bevaras steril samt att ”höggradigt 

rena” produkter kan användas 19,20 . En pedagogisk svårighet är att alla måste vara väl 

införstådda begreppen och hur kateterns renhetsgrad skall bevaras. 

I sjukhusmiljö utgår vi från att det är viktigast att skydda patienten från de bakterier som

19 (35) 

vårdaren bär med sig till patienten 21 . Därför kan en så ren hantering som möjligt vid 

katetersättning vara av värde trots att införandet av en urinkateter medför ett införande av 

mikrober från patientens hudyta. I vårdhandboken beskrivs i kapitlet ”Medicinteknisk 

produkt med specificerad mikrobiell renhet” att ”Sterilitet krävs för produkter som 

penetrerar hud eller slemhinna och vilka genomströmmas av vätskor till områden som 

normalt är sterila” 22 . Eftersom urinen normalt ska vara steril kan vi anta att katetern ska 

bevaras steril, detta överensstämmer också med de rekommendationer som European 

Association of Urology Nurses (EAUN) tagit fram i sina riktlinjer 7 . I Vårdhandboken kan vi 

också läsa att ”Så länge renheten hos katetern som används bevaras fungerar både steril och 

ren metod” 23 , detta innebär i praktiken att katetern, som är steril i sin förpackning även ska 

vara steril när den placeras i patientens urinrör. Detta kan uppnås genom en så kallad ren 

metod genom att en steril pincett, steril handske eller den innerförpackning som katetern 

levereras i används vid placering till urinröret. Vår uppfattning är att detta inte sker i 

normalfallet och man kan spekulera i om det påverkar incidensen av vårdrelaterade 

infektioner. 

Dokumentation 

I vår kartläggning noterar vi att det är sjuksköterskans ansvar att dokumentera en nysatt KAD 

i patientens journal. Vid analys av kartläggningen framkommer fem olika journalsystem där 

nysatt KAD kan dokumenteras. Varje arbetsenhet har förutom detta utformat sin egen 

”mall” för hur dokumentationen ska vara uppbyggd och vilka termer och begrepp som ska 

användas. Om vi tar ett exempel där en patient som kommer till sjukhuset via vår 

akutmottagning efter en fallolycka med misstänkt en höft-fraktur. På akutmottagningen 

noteras svårigheter att tömma blåsan, en KAD ordineras och dokumenteras som en aktivitet 

i akutliggaren. Patienten förflyttas till operationsavdelningen för behandling och senare via 

en uppvakningsavdelning till sin vårdavdelning, vid varje förflyttning rapporteras patienten 

över muntligt och skriftligt samt att varje övertagande enhet gör en ny notering i ett nytt 

journalblad om samma KAD. Det kan finnas många anteckningar om samma KAD innan en 

helt annan vårdenhet än den som satte dit KAD:n ansvarar för överrapportering till 

exempelvis primärvård eller kommunal vårdenhet. I journalen bör det klart framgå vem som 

ordinerat och vem som satt KAD samt på vilken indikation och hur planeringen är tänkt. 

Vidare önskas att kateterns grovlek, material, egennamn dokumenteras liksom patientens 

upplevelse samt eventuella avvikelser.

20 (35) 

Kateterbyte 

Den rekommendation som tillverkaren ger om kateterns liggetid gäller materialets 

hållbarhet, en vanlig hållbarhetstid är 12 veckor. Eftersom vi vårdar patienter och inte 

material rekommenderas att en första utvärdering av patient kontra material görs i samband 

med byte av kateter en månad efter behandlingsstart, därefter planering av bytesintervall 2 . 

Ibland byts katetern av andra orsaker 24 . I vår undersökning är det vanligast att extra 

kateterbyte görs vid stopp i katetern eller läckage. 

På material i en fuktig, osteril miljö bildas en hinna av biofilm där bakterier bäddas in. 

Biofilmen ger ett bra fäste för bakterier, gynnar deras tillväxt och skyddar dem mot 

antibiotika 2,25 . Bakterierna i biofilmen kan även kommunicera med varandra för att bl.a. 

utbyta information om tillväxthastighet och tillgång till näring. 9,26 . Två av tre multiresistenta 

bakteristammar anses ha utvecklats från en kateterrelaterad urinvägsinfektion 2 eftersom 

bakterier inbäddade i biofilm kan överleva en antibiotikakur 27,28 . Det finns alltså goda skäl att 

tro att risken för resistensutveckling ökar när antibiotikabehandling ges utan samtidigt byte 

av kateter 28 . Det finns också dokumenterad nytta med att byta kateter inför behandling av 

urinvägsinfektion. Trautner och Darouiche beskriver i en rapport att både biofilmen och 

katetern i sig försvagar urinvägarnas naturliga försvarsmekanismer mot infektion 29 . Det är 

också visat att urinodling tagen genom en ”gammal” kateter har fler bakteriekulturer än när 

urinodling tas från en ”nybytt” kateter då urinprovet endast fångar ”frisimmande” 

bakterier 25,29 . 

Det finns ytterligare skäl att byta KAD inför en antibiotikabehandling av symtomgivande 

urinvägsinfektion, Raz och medarbetare fann i en randomiserad studie att patienter 

snabbare blev feberfria om katetern byttes i samband med insättande av antibiotika. Dagar 

med feber var i genomsnitt färre i gruppen som fick en ny kateter inför 

antibiotikabehandlingen än de som behöll den gamla, 2,9 respektive 4,6 dagar 30 .

21 (35) 

Elva procent i vår undersökning svarar att de ofta eller alltid byter KAD när antibiotika ges 

mot urinvägsinfektion, ingen av de undersökta enheterna förefaller ha denna åtgärd som en 

rutin. 

Vidare har Stickler i en reviewartikel framhållit biofilmens betydelse för bildandet av 

kateterkonkrement. När en KAD är på plats i urinvägarna en längre tid riskerar biofilmen att 

koloniseras av en mixad bakterieflora. Denna bakterieflora kan orsaka ett höjt pH-värde som 

i sin tur leder till konkrementbildning där ytterligare bakteriestammar kan växa. 

Konkrementen utgör ofta en orsak till stopp i KAD, skada på slemhinna i urinvägarna samt 

kan medföra svårighet att avlägsna katetern 26 . 

Urinprovtagning från patient med KAD 

Urinodling ska inte tas rutinmässigt på patienter med KAD som inte har symtom på 

urinvägsinfektion 3 . I överensstämmelse med dessa riktlinjer uppger de flesta i vår 

undersökning (64%) att de inte odlar utan klinisk misstanke om infektion. När en urinodling 

ska tas så rekommenderar vårt styrdokument Vårdhandboken att en urinodling tas via 

kateterslangen efter att denna varit avstängd med hjälp av en klämma i ½ till 1 timma innan 

provtagningen utförs. Katetern tvättas sedan med 70% sprit och urinen aspireras till en 

engångsspruta med hjälp av en kanyl 31 . I många andra länder finns en port/ventil på katetern 

som är avsedd för urinprovtagning men dessa katetrar är inte upphandlade av SLL. I 

riktlinjer framtagna av Infection Diseases Society of America rekommenderas att urinodling 

tas från från en nybytt KAD alternativt om patienten kan miktera så är ett så kallat kastat 

mittstråleprov att föredra 32 . Sammanfattningsvis finns det indikationer på att 

provtagningstekniken är avgörande för odlingssvaret 33,34 och därmed för diagnos och 

behandling. 

Avveckling av KAD 

Det är oftast inte nödvändigt att blåsträna, det vill säga att med hjälp av en ventil stänga av 

urinflödet intermittent, innan KAD tas bort. Finns ett beslut att kateterbehandlingen ska 

avvecklas bör KAD tas bort så snart det är görligt 6 . I de flesta fall är det så man gör visar 

denna kartläggning. Vid våra besök på sjukhusets vårdenheter och i vår kliniska vardag är 

blåsträning ändå en frågeställning som ofta kommer upp till diskussion och förtydligande 

riktlinjer skulle kunna vara en hjälp till beslut. 

Säkerställande av blåstömningsförmågan när behandling med KAD avslutas görs oftast med 

hjälp av ultraljudsmätning med ”Bladder scan” eller med en fråga till patienten. I de fall 

behandling inletts på grund av urinretention är kontroll av tömningsförmågan självklar. Även 

när KAD är en rutinåtgärd i samband med undersökning/operation är det önskvärt då både 

ingrepp, anestesi och smärta kan påverka blåstömningsförmågan.

22 (35) 

Endast en tredjedel av alla svarande uppger att en planering för fortsatt KAD-vård görs inför 

utskrivning. Vår tolkning av svaren stämmer med vår erfarenhet att tidsaspekt kan saknas för 

omprövning eller avveckling av kateterbehandling, det är också oklart vem som tar det 

medicinska ansvaret. Vi tycker att det här är en av de mest oroande signalerna i våra resultat 

då onödigt förlängd katetertid innebär en uppenbart ökad komplikationsrisk men också ett 

onödigt obehag för patienterna. I en studie av Saint och medarbetare visade det sig att 28 

procent av läkarna vid en medicinsk vårdenhet inte kände till om patienten hade en KAD 

eller ej 35 . Man kan spekulera i om det kan finnas ett samband mellan otydligheter vid 

ordinationen av KAD och att den inte satts vid den vårdenhet eller av den vårdpersonal som 

ansvarar för utskrivning av patienten. 

Vår erfarenhet är att det är vanligt att sjuksköterskor vid sjukhusklinik ansvarar för 

överföringen till distriktsköterskan om KAD för fortsatt omhändertagande, förskrivning av 

hjälpmedel osv. Då sjuksköterskan inte har det medicinska ansvaret kan i vissa fall 

uppföljning och avveckling av katetern missas i överraporteringen vilket medför en risk att 

KAD-behandlingen förlängs mer än nödvändigt. Vi kan också konstatera att urologiska 

kliniken årligen tar emot patienter med svåra urinvägsinfektioner där skälet till 

kateteravlastningen är oklar. En tydlig rutin för överrapportering mellan vårdenheter 

avseende såväl omvårdnadsansvar som medicinskt ansvar skulle kunna minska dessa 

oklarheter. 

Patientinformation 

Att endast var tionde patient får en skriftlig information är också oroväckande. Om 

informationen även skulle innehålla att behandlingen bör omprövas och om möjligt 

avvecklas skulle patientens delaktighet i vården kunna öka 36 . En urinkateterbehandling är 

måhända odramatisk för oss i vården men en stor och ibland stigmatiserande omställning för 

patienten.

23 (35) 

Åtgärdsplan för att uppnå "State-of-art” 

Vi finner sammanfattningsvis stora brister i kunskap och hantering av urinkatetrar vid 

Karolinska Universitetssjukhuset. Vi tror att vi inte är ensamma utan att fynden är 

representativa för sjukvården i allmänhet i Sverige och säkert många andra länder. 

Följande åtgärder skulle kunna innebära en minskning av vårdrelaterade infektioner och 

en ökad vårdkvalitet. 

• Att Karolinska Universitetssjukhuset skapar direktiv för ansvarsfördelning mellan de 

yrkesgrupper som vårdar patienter med KAD. Ansvaret bör tydliggöras för ordination 

på rätt indikation, för planering av utvärdering och avslut. Ansvaret bör även 

tydliggöras för val av katetermaterial och storlek, för korrekt omvårdnad och adekvat 

patientinformation. 

• Personalutbildning. Med tanke på konsekvenserna av vårdskador, på urinkatetrarnas 

dominerande roll för vårdrelaterade infektioner och på att så många är inblandade i 

urinkatetervården så finns det anledning att ge urinkateterutbildning en liknande 

status som den A-HLR-utbildning har. 

• Schema för mätning och åtgärd av resturin. 

• En generisk standardiserad märkning av de olika katetertyperna. 

• Att kliniker och enheter utformar lokal riktlinje som är specifik för den vård som 

bedrivs och som riktar sig till och implementeras av alla yrkesgrupper. 

• Sjukhusgemensam metod för kateterisering. 

• Utvecklande av en kateterjournal som inte är enhetsbunden. 

• Skriftlig patientinformation tillgänglig via internet och interaktiva smartphoneapplikationer 

på flera språk. 

Framtida frågeställningar/målsättningar 

• Utveckla nya och pröva redan befintliga katetermaterial som förebygger infektioner 

och antibiotikabruk? 

• När uppträder brytpunkten då nackdelar med KAD överväger fördelar med 

intermittent kateterisering? 

• Innebär intermittent tömning via kateterventil vid KAD (”blåsträning”) minskad 

alternativt ökad risk för symtomgivande urinvägsinfektion? 

• Har provtagningsteknik betydelse för identifierad bakterieflora vid urinprovtagning?

24 (35) 

Referenser 

1. McConnell J. Giving identity to the faceless threat of antibiotic resistance. 

Lancet Infect Dis 2004;4:325. 

2. Burman L. Att förebygga vårdrelaterade 

infektioner - Ett kunskapsunderlag. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner: 

Socialstyrelsen; 2006. 

3. EAU Guidelines Urological infections. European Association of Urology, 2011. 

http://www.uroweb.org/gls/pdf/17_Urological%20infections_LR%20II.pdf. 

4. Stockholms läns landsting. (Accessed 2012-06-08, at 

http://www.janusinfo.se/v/Behandlingsriktlinjer/Strama/Urinvagsinfektioner1/V 

ardprogram-for-urinvagsinfektioner-i-oppen-vard//?id=13216.) 

5. Tenke P, Kovacs B, Bjerklund Johansen TE, Matsumoto T, Tambyah PA, Naber 

KG. European and Asian guidelines on management and prevention of catheterassociated 

urinary tract infections. Int J Antimicrob Agents 2008;31 Suppl 

1:S68-78. 

6. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner — Åtgärder för att förebygga In: Sveriges 

Kommuner och Landsting, ed.2011. 

7. EAUN. Catheterisation Indwelling catheters in adults - Urethral and 

Suprapubic. European Association of Urology Nurses; 2012. 

8. UVI - Nedre urinvägsinfektion hos kvinnor. 

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Behandlings-- 

rekommendationer/Behandlingsrekommendation---listan/UVI---Nedreurinvagsinfektion-hos-kvinnor/ 

9. Schönebeck J. Blåskatetern och dess bruk: Astra Tech AB; 2011. 

10. Gould CV, Umscheid CA, Agarwal RK, Kuntz G, Pegues DA. Guideline for 

prevention of catheter-associated urinary tract infections 2009. Infect Control 

Hosp Epidemiol 2010;31:319-26. 

11. Jahn P, Preuss M, Kernig A, Seifert-Huhmer A, Langer G. Types of indwelling 

urinary catheters for long-term bladder drainage in adults. Cochrane Database 

Syst Rev 2007:CD004997. 

12. Person E, Akre O, Aspevall O, Lauritzen M, Zethraeus N. Minskar antalet 

urinvägsinfektioner vid korttidsbruk av urinkatetrar belagda med silverlegering: 

Metodrådet SLL-Gotland, Health Technology Assessment (HTA); 2010. 

13. Vårdhandboken. Kateterisering av urinblåsa, Översikt. 

http://www.vardhandboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/Oversikt/ 

14. SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011. 

15. Kvarliggande urinkateter omvårdnad. VISS - Stockholms Läns Landsting. 

http://www.viss.nu/Handlaggning/Omvardnadsprogram/Kvarliggandeurinkateter/.) 

16. Pickard R, Lam T, Maclennan G, et al. Antimicrobial catheters for reduction of 

symptomatic urinary tract infection in adults requiring short-term 

catheterisation in hospital: a multicentre randomised controlled trial. Lancet 

2012.

25 (35) 

17. Stenzelius K, Persson S, Olsson UB, Stjärneblad M. Noble metal alloy-coated 

latex versus silicone Foley catheter in short-term catheterization: a randomized 

controlled study. Scand J Urol Nephrol 2011;45:258-64. 

18. Schumm K, Lam TB. Types of urethral catheters for management of short-term 

voiding problems in hospitalized adults: a short version Cochrane review. 

Neurourol Urodyn 2008;27:738-46. 

19. Hygienrutiner inom kommunal vård. Västmanlands län, 2007. 

http://www2.vasteras.se/sns/Lists/Riktlinjer%20och%20program/Attachments/5/ 

Hygienrutiner%20inom%20kommunal%20v%C3%A5rd%20- 

%20uppdat%202008-11-25.pdf.) 

20. Kateterisering av urinblåsa. Västra Götalandsregionen, Södra Älvsborgs 

Lasarett, 2010. 

http://sas.vgregion.se/upload/S%C3%84S/A%20Lokala%20anvisningar/Riktlinj 

er/Kateterisering_av_urinblasa.pdf.) 

21. Moore KN, Fader M, Getliffe K. Long-term bladder management by intermittent 

catheterisation in adults and children. Cochrane Database Syst Rev 

2007:CD006008. 

22. Vårdhandboken. Renhetsgrader - Medicintekniska produkter med specificerad 

mikrobiell renhet. http://www.vardhandboken.se/Texter/Meedicintekniskaprodukter-med-specificerad-mikrobiell-renhet/Renhetsgrader/ 

23. Vårdhandboken. Principer vid kateterisering. 

http://www.vardhandboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/Principer-vidkateterisering/ 

24. Hedelin H, Norlen L. [Indwelling bladder catheter--not without complications]. 

Läkartidningen 1985;82:4015-7. 

25. Djeribi R, Bouchloukh W, Jouenne T, Menaa B. Characterization of bacterial 

biofilms formed on urinary catheters. Am J Infect Control 2012. 

26. Stickler DJ. Bacterial biofilms in patients with indwelling urinary catheters. Nat 

Clin Pract Urol 2008;5:598-608. 

27. Chuard C, Vaudaux PE, Proctor RA, Lew DP. Decreased susceptibility to 

antibiotic killing of a stable small colony variant of Staphylococcus aureus in 

fluid phase and on fibronectin-coated surfaces. J Antimicrob Chemother 

1997;39:603-8. 

28. Lindsay D, von Holy A. Bacterial biofilms within the clinical setting: what 

healthcare professionals should know. J Hosp Infect 2006;64:313-25. 

29. Trautner BW, Darouiche RO. Role of biofilm in catheter-associated urinary 

tract infection. Am J Infect Control 2004;32:177-83. 

30. Raz R, Schiller D, Nicolle LE. Chronic indwelling catheter replacement before 

antimicrobial therapy for symptomatic urinary tract infection. J Urol 

2000;164:1254-8. 

31. Vårdhandboken. Urinprovtagning. 

http://www.vardhandboken.se/Texter/Kateterisering-avurinblasa/Urinprovtagning/ 

32. Hooton TM, Bradley SF, Cardenas DD, et al. Diagnosis, prevention, and 

treatment of catheter-associated urinary tract infection in adults: 2009 

International Clinical Practice Guidelines from the Infectious Diseases Society

26 (35) 

of America. Clin Infect Dis 2010;50:625-63. 

33. Bergqvist D, Bronnestam R, Hedelin H, Stahl A. The relevance of urinary 

sampling methods in patients with indwelling Foley catheters. Br J Urol 

1980;52:92-5. 

34. Grahn D, Norman DC, White ML, Cantrell M, Yoshikawa TT. Validity of 

urinary catheter specimen for diagnosis of urinary tract infection in the elderly. 

Arch Intern Med 1985;145:1858-60. 

35. Saint S, Wiese J, Amory JK, et al. Are physicians aware of which of their 

patients have indwelling urinary catheters? Am J Med 2000;109:476-80. 

36. Wilde MH. Understanding urinary catheter problems from the patient's point of 

view. Home Healthc Nurse 2002;20:449-55.

Bilaga 1, Kopia av enkät skickad vi Websurvey 

https://websurvey.textalk.se/se/ 

27 (35) 

Kartläggning av behandling med urinkateter vid Karolinska 

Universitetssjuhuset 

Urologiska kliniken och Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset vill undersöka rutiner och bruk av 

kvarliggande urinkatetrar (KAD) vid sjukhuset. Dina erfarenheter är viktiga varför vi ber dig besvara följande frågor. Ditt 

deltagande registreras men svaren på frågorna är anonyma och kan inte spåras till dig. Din medverkan är naturligtvis 

frivillig. 

= Frågan är obligatorisk 

= Du kommer att få olika följdfrågor beroende på hur du svarar 

1. Vilken yrkesfunktion har du 

Läkare 

Sjuksköterska 

Barnmorska 


Enbart administrativa arbetsuppgifter 

Annan yrkesfunktion 

2. Arbetar din arbetsplats främst inom 

Öppenvård 

Dagsjukvård 

Hemsjukvård 

Slutenvård 

3. Vilken klinik/verksamhet arbetar du på inom 

Karolinska 

--Välj-- 

Om du inte arbetar på Karolinska eller om du inte hittar din klinik/verksamhet - skriv tillhörighet på nästa fråga. Ett 

svarsalternativ. 

4. Var arbetar du 

Uppge internadress alternativt vilken vårdcentral 

Denna enkät innehåller flera grupper. 

Ja 

5. Förekommer vård av patient med kvarliggande urinkateter (KAD) vid din arbetsenhet 

Nej 

Vet ej

28 (35) 

Denna enkät innehåller flera grupper. 

6. När ni ska inleda en kateterbehandling som beräknas pågå MER än ett dygn, vilken 

behandling väljs i första hand 

Ett svarsalternativ 

Inte aktuellt - vi kateteriserar aldrig 

Kvarliggande urinkateter via urinröret (KAD) 

Intermittent tappning (inte en kvarliggande kateter) 

Suprapubisk kateter (SPK) 

Annan 

7. När ni ska inleda en kateterbehandling som beräknas pågå MINDRE än ett dygn, vilken 

behandling väljs i första hand 

Ett svarsalternativ 

Inte aktuellt - vi kateteriserar aldrig 

Kvarliggande urinkateter via urinröret (KAD) 

Intermittent tappning (inte en kvarliggande kateter) 

Suprapubisk kateter (SPK) 

Annan 

8. Hur många KAD har du satt den senaste veckan 

9. Hur ofta sätts vanligtvis en KAD av följande orsaker 

Gör en uppskattning av hela arbetsenheten. Med en arbetsenhet avser vi den arbetsgrupp som har en gemensam chef, 

exempelvis avdelning, mottagning eller liknande. 

Resturin eller urinstopp 

Aldrig 

Någon 

gång i 

månaden 

1-3 

gånger 

i 

veckan 

4-7 

gånger 

i 

veckan 

Flera 

gånger 

varje 

dag 

Operation eller annan åtgärd (behandling) 

Urinläckage 

Kroniska smärtor eller rörelsehinder 

Medvetslöshet 

10. Sätter ni KAD enligt rutin vid... 

Vi avser om det ingår i förberedelser eller eftervård vid undersökning/behandling/operation

29 (35) 

Ja 

Nej 

I samband med vissa undersökningar 

I samband med vissa behandlingar 

I samband med vissa operationer 

11. Ange gärna vilken typ av undersökning, behandling och 

operation 

Exempelvis protesinläggningar alternativt långa operaitoner och liknande 

12. Hur ofta sätts KAD som planeras vara kvar i minst en vecka 

Uppskatta antalet vid arbetsenhet. Ett svarsalternativ. 

Aldrig 

Någon gång i månaden 

1-3 gånger i veckan 

4-7 gånger i veckan 

Flera gånger varje dag 

13. Vem är det vanligtvis som beslutar om att inleda en KAD-behandling 

Ett svarsalternativ. 

Läkare 

Sjuksköterska / barnmorska 


Enligt lokala riktlinjer 

Annan 

14. Dokumenteras följande i patientjournalen 

Nej Ja Vet ej 

Orsak till KAD-behandling (indikation) 

Kateterns namn 

Kateterns material 

Kateterns grovlek (charrière) 

Kuff(ballong)-volym (mängd vatten eller glycerin) 

Tidpunkt om KAD-byte 

Planerad behandlingstid

30 (35) 

15. Uppge gärna namnet på journalmallen i TakeCare där en 

ny KAD dokumenteras 

Journalmall är benämningen på dokumentmallen 

16. Vilka sökord används på er arbetsenhet för dokumentation av nysatt KAD i TakeCare 

Nej 

Ja 

Vet 

ej 

Kateter 

Urinkateter 

KAD 

Elimination 

Speciell omvårdnad 

17. Vem ansvarar för att nysatt KAD dokumenteras i patientens journal 

Inte vem som ordinerat utan den som dokumenterat att KAD är satt. Ett svarsalternativ. 

Vet ej 

Läkare 



Den som satt KAD 

Annan 

18. Vem ansvarar för planering av när nysatt KAD ska bytas eller avvecklas 

Flera svarsalternativ kan markeras. 

Vet ej 

Läkare 



Den som satte KAD 

Ingen speciellt utsedd 

Annan

31 (35) 

19. Vilken personalkategori sätter oftast KAD på din enhet 


Inte aktuellt, vi sätter aldrig KAD på enheten 

Läkare 



Den mest erfarna oavsett personalkategori 

Annan 

20. Har ni riktlinjer om KAD nedskrivna 


Vet ej 

Nej 

Ja, lokala på vår enhet 

Ja, från vårdhandboken 

Annan 

21. Följs riktlinjerna 


Vet ej 

Nej 

Ja, i viss mån 

Ja 

22. Vilken grad av renhet vid KAD-sättning rekommenderas på er arbetsenhet 

Vilken metod vid KAD-sättning rekommenderas på er arbetsenhet? Ett svarsalternativ. 

Vet ej 

Ren metod 

Steril metod 

23. Används färdigpackade "kateteriseringsset" 


Vet ej 

Nej 

Ja, sterilt kateteriseringsset

32 (35) 

Ja, rent kateteriseringsset 

24. Används bedövningsgel i urinröret när KAD sätts på män 

Om ni använder flera typer - ange det vanligaste. Ett svarsalternativ. 

Vet ej 

Nej 



Ja, Cathgel® 

Annan 

25. Används bedövningsgel i urinröret när KAD sätts på kvinnor 

Om ni använder flera typer - ange det vanligaste. Ett svarsalternativ. 

Vet ej 

Nej 



Ja, Cathgel® 

Annan 

26. Skriv gärna en kommentar om ert val av bedövningsgel 

27. Vilket KAD-material är förstahandsval 


Vet ej 

Latex beklädd med silikon-elastomere 

Latex beklädd med hydrogel 

Helsilikon 

Annan 

28. Vilken KAD-storlek är förstahandsval på er arbetsenhet

33 (35) 

Ch = charrière, kateterns omkrets i millimeter. Ett svarsalternativ. 

Vet ej 

6 Ch 

8 Ch 

10 Ch 

12 Ch 

14 Ch 

16 Ch 

18 Ch 

Annan 

29. Tas urinodling rutinmässigt när patienter har KAD 

Gäller inte MRSA-screening. Flera svarsalternativ kan markeras. 

Vet ej 

Nej 

Ja, vid KAD-behandling 

Ja, inför operation / undersökning / behandling 

Ja, vid ... 

30. Har din enhet riktlinjer för förebyggande antibiotikabehandling 

Förebyggande antibiotika ges utan tecken på infektion. Flera svarsalternativ kan markeras. 

Nej 

Ja, alltid vid KAD-behandling 

Ja, i vissa fall med KAD-behandling 

Ja, inför vissa operationer / undersökningar / behandlingar 

Ja vid ... 

31. Ange gärna inför vilka operationer / undersökningar / behandlingar antibiotika ges 

förebyggande 

32. Vilket antibiotika ges oftast som förebyggande behandling 

Inte aktuellt - ingen får förebyggande antibiotika 

Vet ej

34 (35) 

Nitrofurantoin – ex Furadantin® 

Cefotaxim- ex. Claforan® 

Ciprofloxacin -ex Ciproxin® 

Cefuroxin – ex Zinacef® 

Ampicillin – ex Doktacillin® 

Gentamicin – ex Gensomycin® 

Sveda 

Antibiotika ... 

33. På vilka indikationer byts KAD tidigare än planerat 

Vet 

ej 

Aldrig Sällan Ofta Alltid 

Läckage 

Grumlig urin 

Avlagringar på katetern 

Stopp i katetern 

Antibiotikabehandling mot urinvägsinfektion 

34. Informeras patienten om KAD-skötsel 


Vet ej 

Nej 

Ja, muntligt 

Ja, skriftligt 

Ja, med film eller annan multimedia 

Annan 

35. Vilket rekommenderas i första hand, öppen KAD eller blåsträning 

Öppen KAD = kontinuerlig avrinning till urinuppsamlingspåse 

Blåsträning = intermittent tömning med kateterklämma eller ventil. 


Vet ej 

Kateter öppen till tömbar urinpåse 

Kateter öppen till urinpåse som byts när den blir full

35 (35) 

Blåsträning, blåsan töms vid urinträngningar 

Blåsträning enligt tidsschema 

Blåsträning dagtid och kateter öppen till urinpåse nattetid 

36. Kontrolleras blåstömningsförmågan efter att KAD avvecklats 


Vet ej 

Nej 

Ja, med tappningskateter 

Ja, med bladderscan 

Ja, med patientens upplevelse 

Ja, ... 

37. Blåsträning inför avveckling av KAD 


Vet ej 

Aldrig 

Vid mindre än hälften av gångerna 

Vid hälften av gångerna 

Vid mer än hälften av gångerna 

Alltid 

38. Görs en planering för KAD-behandlingen när patienter skrivs ut 

Övertagande av kontroller, uppföljning och eventuell avveckling av KAD. Ett svarsalternativ. 

Vet ej 

Nej 

Ja, till ... 

39. Finns det något i produktsortimentet eller någon egenskap hos en produkt som du saknar?

KAD-rapport - Karolinska Sjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?