Digitalisering - Kungliga biblioteket

Digitalisering
enligt Kungliga biblioteket

Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter
som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag
till en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång
och digitalt bevarande. Sådana strategier har tagits fram av flera
EU-länder. Det handlar om att ge medborgarna tillgång till
kulturarv och forskningsmaterial.
Denna skrift berättar i korthet om KB:s förslag. Rapporten finns i
sin helhet på kb.se.
KB:s svar i sammandrag
Alltmer av samhällets information kommer att utgöras av digitala dokument.
KB:s förhoppning är att pliktleveranslagstiftningen, upphovsrätten och skyddet
för den personliga integriteten ska anpassas till denna verklighet. Samtidigt
måste vi kraftsamla för att kunna bygga upp en teknisk plattform som på sikt
kan hantera allt digitalt material, såväl insamling som visning och bevarande.
Hittills är det bara en mycket liten del av KB:s tryckta samlingar och andra
pappersbaserade specialsamlingar som har digitaliserats. Däremot har en stor
mängd analogt audiovisuellt material förts över i digitalt format. Dessutom har
en omfattande insamling skett av ursprungsdigitalt material, som inte existerar
i annat format.
Men det räcker inte med bara digitalisering. Det krävs även metadata för att
göra materialet sökbart och en kraftfull teknisk plattform. När det gäller det
audiovisuella materialet finns en sådan plattform och likaså möjlighet att visa
materialet för forskare på plats i KB:s lokaler på Karlavägen. Däremot kan
materialet inte visas på internet för en bredare krets användare och det beror
framför allt på upphovsrättslagstiftningen.
Produktionen av metadata för nationalbibliografin, ett av KB:s traditionella
uppdrag, är ett resurskrävande manuellt arbete som på sikt måste rationaliseras.
Detta kan ske genom att metadata som redan finns externt återanvänds och
att ursprungsdigitalt material i stor utsträckning automatindexeras.
KB:s samverkan kring digitaliseringsfrågorna måste fördjupas, inte minst med
Riksarkivet, men även med andra centrala arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljövårdande
institutioner. Samtidigt ska vi utvidga dialogen om bevarandet
med externa audiovisuella institutioner. Offentlig-privat samverkan och nya
affärsmodeller ska också prövas.
2

KB har en klar ambition att ge elektronisk tillgång till samlingarna. Vi saknar
dock både en tydlighet i vårt uppdrag och de ekonomiska förutsättningarna. Vi
försöker komma till rätta med problemet, bland annat genom omprioriteringar
i verksamheten och genom att söka andra finansieringskällor.
3

Legala utmaningar
De upphovsrättsliga frågorna rör i första hand den elektroniska tillgången till
KB:s samlingar. Ett omfattande och användaranpassat tillgängliggörande är en
målsättning som kräver finansiering. KB är öppet för samverkan med privata
aktörer för kreativa affärsmodeller.
KB har sedan en tid tillbaka fört en dialog med Utbildningsdepartementet om
frågor rörande personlig integritet vid digitalt tillgängliggörande. En personlig
utredare undersöker för närvarande på uppdrag av KB frågor kring tillgängliggörandet
av KB:s material med avseende på Personuppgiftslagen (PUL).
Ett digitalt tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddade verk förutsätter en
effektiv rättighetsklarering. KB förespråkar generella avtalslicenser kompletterade
med specifika bestämmelser. Detta är också vad som föreslagits i ett nu
aktuellt delbetänkande till upphovsrättsutredningen.
Tekniska och ekonomiska
utmaningar
Vissa delar av KB:s samlingar
är utsatta för en fortgående
nedbrytning. Att digitalisera
detta material, tillgängliggöra
det och bevara det för
kommande generationer är
en målsättning som inte kan
förverkligas inom KB:s nuvarande
budgetramar.
Det långsiktiga digitala
bevarandet är ett stort och
komplext problemområde.
Forskning pågår, men definitiva
lösningar saknas. Samarbete
mellan myndigheter
kring storskaliga och kostnadseffektiva
arkivlösningar
är nödvändigt. Det pågår även
internationellt FoU-arbete
inom området.
5

Administrativa och organisatoriska utmaningar
Digitalisering är en process, som engagerar flera olika yrkeskategorier och
kompetenser, inom KB främst bibliotekarier, anställda inom området bevarande
samt IT. Ekonomisk och juridisk sakkunskap krävs också. Att hålla samman
”digitaliseringskedjan” och definiera roller och ansvar ställer stora administrativa
och organisatoriska krav, särskilt i ett övergångsskede.
En lag som reglerar insamling av digitalt material finns i flera länder och i
Sverige ligger för närvarande lagförslaget Leveransplikt för elektroniska dokument.
Går förslaget igenom, kommer KB få in mycket av det ursprungsdigitala
material som i dag går förlorat. Detta kräver uppbyggnad av en kraftfull teknisk
plattform som hanterar alla processer och flöden från insamling till digitalt
bevarande. Dessutom krävs administrativa lösningar för hantering av inflödet,
information till leverantörer, reklamationer och vitesförelägganden.
Positiva effekter på samhällsekonomin
Tillgång till stora volymer digitaliserat material innebär att forskning och
studier underlättas och att nya arbetssätt utvecklas. Kommersiella aktörer och
bibliotek kan hitta nya affärsmodeller som gynnar båda parter. Kreativa användare
och andra aktörer kan utveckla nya produkter och tjänster.
Tjänstedesign är ett marknadsorienterat begrepp som blivit vanligare även vid
biblioteken. Frågan kan ställas om de kommersiella aktörerna eller biblioteken
är mest lämpliga att hantera tillhandahållandet gentemot marknaden.
Användardriven utveckling
Katalogiseringen för den svenska nationalbibliografin har hittills varit en uppgift
för professionella bibliotekarier. I takt med utvecklingen och mediernas
övergång till digital form ökar möjligheten att få in redan existerande metadata.
Detta sker redan genom ett internationellt utbyte av katalogdata, men också
genom import från företag. Inom det audiovisuella området är sådan import
från företag redan av betydande omfång.
Kunskap om innehåll finns även utanför biblioteken, till exempel bland forskare
och samlare. Vid katalogisering av äldre samlingar, inte minst specialsamlingar,
kan vi i framtiden ta till vara extern kunskap genom att användare
ges möjlighet att via nätet berika och komplettera grundläggande metadata.
Användarnas betydelse kommer över huvud taget att öka framöver. Förändrade
beteenden, förväntningar och krav hos användarna kommer också att förändra
bibliotekens arbete och tjänster.
6

Den nya tekniken ger också stora möjligheter till innovativa lösningar för
grupper med särskilda behov. KB avser att fördjupa samarbetet med aktörer
som kan bidra med nytänkande inom området.
Koncentration på innehåll
Utvecklingen ställer kulturarvsinstitutionerna inför många nya frågor. Vilken
roll kommer vi att spela framöver? En tänkbar utveckling skulle kunna vara att
KB övergår från rollen som utförare till rollen som beställare av tjänster från
aktörer, som är specialiserade på ett storskaligt digitalt tillhandahållande och
bevarande. Därmed frigörs resurser och vi kan fokusera på förmedling av det
digitala materialets innehåll.
Samarbeten med offentliga aktörer
Samverkan med bibliotekssektorn är given redan i KB:s uppdrag och i vår så
kallade inflytandestruktur med en nationell referensgrupp och olika expertgrupper.
Därtill kommer Open Access-rörelsen med förlängning in i forskarvärlden.
KB samarbetar även med arkiv och museer, bland annat inom ramen för ABMcentrum.
Viktiga samarbetspartner är Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.
Inom det audiovisuella området är Svenska Filminstitutet och Sveriges
Television betydelsefulla.
Digitalisering utförs mest kostnadseffektivt i stor skala. KB samarbetar med
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna och Mediekonverteringscentrum vid
Riksarkivet.
Forsknings- och utvecklingssamarbete
KB har sedan 2009 en forskningsavdelning, som bland annat arbetar med
frågor relaterade till medier och tillgängliggörande. Samarbete pågår med
andra forskningsinstitutioner rörande digital tillgång. Forskningsanknytningen
är strategiskt viktig för oss.
Vi har även ett samarbetsavtal med Institutet för rättsinformatik (IRI) vid
Stockholms universitet. IRI:s forskningsområde gäller sambandet mellan
juridik och informationsteknik och samarbetet med KB gäller framför allt upphovsrätt,
PUL och digitalt tillhandahållande.
7

Open Access
Open Access-rörelsen är avgörande för
fri tillgång till aktuell vetenskaplig publicering.
I förlängningen är tillgången till
digital forskningsdata av stort intresse.
På europeisk nivå diskuteras för närvarande
frågan om forskningsdata i olika
projekt. KB bevakar denna utveckling.
LIBRIS måste utvecklas och anpassas för
att kunna motsvara användarnas krav på
tillgång till det digitala materialet. Tillgängliggörande
av elektroniska resurser
är en stor fråga för LIBRIS-biblioteken
och ett samarbete kring detta har hög
prioritet.
Offentlig privat samverkan
KB testar för närvarande möjligheter till offentlig privat samverkan. Via bra
affärsmodeller och avtal kan samarbeten med kommersiella aktörer etableras.
Vi samarbetar redan med företag som Bibliotekstjänst, Bokrondellen och
Schibsted. Avtal med förlag och tidningsutgivare om leverans av tryck-PDF:er
kan bli aktuellt. Inom det audiovisuella området har KB inlett en dialog med
Sveriges Television och Svenska Filminstitutet. I framtiden står TV4 på tur.
Frågan om offentlig privat samverkan har diskuterats livligt inom EU under
senare tid. Bibliotekens attityd har ofta varit vacklande eller avståndstagande.
Flera nationalbibliotek har dock inlett ett avtalsbaserat samarbete med företag
som Google och ProQuest om digitalisering av samlingarna. KB har ställt sig
bakom Conference of European National Librarians uppfattning om Googleavtalet.
Där sägs att EU-kommissionen bör ha följande punkter i åtanke när
ärendet behandlas:
• De legala och affärsmässiga möjligheterna att tillgängliggöra de verk
som Google skannat in bör underlättas på så sätt att de anpassas till
rättighetsinnehavarna och Europas medborgare.
• Det ekonomiska biståndet till europeiska digitaliseringsprojekt bör
stärkas.
• Upphovsrättslagarna bör anpassas på ett sätt som passar i kunskapssamhället.
8

KB anser att det är viktigt att ha en aktiv omvärldsbevakning och att vi ska vara
öppna för nya affärsmodeller.
Vidareutvecklat samarbete inom specifika områden
KB samarbetar med en rad aktörer lokalt, nationellt och internationellt. Nya
samarbeten initieras när de bedöms som strategiskt viktiga. KB önskar fördjupa
samarbetet kring digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande
med:
1. Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.
2. Centrala aktörer inom det audiovisuella området, bl.a. SFI och SVT.
3. De institutioner som i dag är medlemmar inom ABM-centrum.
KB, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet bör få ett tydligt sektorsansvar
för bibliotek, arkiv och kulturmiljövård vad gäller digitalisering, elektronisk
tillgång och digitalt bevarande. Riksantikvarieämbetet tillhandahåller genom
K-samsök även en plattform för museiinformation. Riksförbundet Sveriges
museer och de centrala museerna har nyligen fått uppdrag, som gäller förstärkt
samarbete inom museisektorn.
Ett sekretariat
I syfte att motverka dubbelarbete och nå ut med information krävs som komplement
till de tre sektorsansvariga myndigheterna en administrativ och
koordinerande nod med ansvar för:
• uppbyggnad och underhåll av en webbsida med presentationer av bl.a.
rekommenderade standarder, best practices och planerad digitalisering.
• utbildning inom ABM-området.
Sekretariatet bör även kunna hänvisa till särskild juridisk kompetens vid de
sektorsansvariga institutionerna.
9

Fyra viktiga faktorer
Avslutningsvis vill KB framhålla fyra faktorer som regeringen bör beakta om
utvecklingen inom området digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt
bevarande ska gå framåt på ett avgörande sätt. Det är också områden inom vilka
KB, Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet bör samarbeta:
1. Långsiktigt digitalt bevarande
Kostnaderna för det långsiktiga digitala bevarandet ökar exponentiellt
över tid och kan inte täckas av ordinarie anslag. Ansvaret är ytterst
varken den enskilda institutionens/myndighetens eller Kultur- respektive
Utbildningsdepartement utan Finansdepartementets. Samordning,
storskaliga lösningar och långsiktighet är nödvändigt.
2. Behovet av finansierad digitalisering
Tillfälliga arbetsmarknadspolitiskt styrda satsningar som Accessprogrammet
förutsätter att de mottagande institutionerna/myndigheterna
har en kunskapsmässig beredskap och på kort tid kan organisera
sin verksamhet. För kontinuitet och volym i digitaliseringen krävs
årlig anslagsförstärkning. Samtidigt behövs en dialog mellan departementen
och myndigheterna om förutsättningarna för offentlig-privat
samverkan.
3. Öppna lösningar
Kulturarvssektorns institutioner ska arbeta för så vitt som möjligt
öppen data, öppna licenser och öppna API:er samt tydlig licensiering
av skyddat material. Fri information och öppna maskingränssnitt gör
det möjligt för externa aktörer att bygga tjänster och lösningar på data
som skapats inom offentlig förvaltning. Gemensamma standarder som
banar väg för gemensamma tjänster ska vara en målsättning.
4. Centraliserad digitalisering
Kulturarvssektorn behöver gemensamma rationella lösningar för sin
digitalisering. Storskalighet blir alltmera aktuellt och gemensamma
infrastrukturella lösningar är nödvändiga. SUNET bör vara distributionskanal
för samtliga sektorer. Samordnad upphandling är kostnadsbesparande.
Verksamheter som Mediekonverteringscentrum i Fränsta
och Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna kan utökas och bli möjliga för
flera att utnyttja.
10

Produktion Kungliga biblioteket • Tryck Åtta45 2010 • Fotograf Jens Gustafsson