en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv
en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv
en kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
När<br />
kommer<br />
boom<strong>en</strong>?<br />
En <strong>kartläggning</strong> <strong>av</strong> e-bok<strong>en</strong><br />
i <strong>Sverige</strong> <strong>ur</strong> <strong>ett</strong> <strong>biblioteksperspektiv</strong>
Innehållsförteckning<br />
Sammanfattning .................................................................................................................................4<br />
1. Inledning, bakgrund, syfte och metod .................................................................................. 4<br />
Inledning .............................................................................................................................................4<br />
Direktiv, organisation och metod......................................................................................................4<br />
2. Kartläggning.......................................................................................................................... 5<br />
Begreppet e-bok .............................................................................................................................................. 5<br />
E-bok............................................................................................................................................................... 6<br />
Utvidgad e-bok................................................................................................................................................ 6<br />
E-bok som <strong>en</strong> del i <strong>ett</strong> kombinerat material.................................................................................................... 7<br />
Teknisk utveckling .............................................................................................................................7<br />
Teknik-, medie- och apparatkonverg<strong>en</strong>s......................................................................................................... 7<br />
Bredband......................................................................................................................................................... 8<br />
Läsverktyg för e-böcker .................................................................................................................................. 8<br />
E-boksformat................................................................................................................................................... 8<br />
DRM (Digital Rights Managem<strong>en</strong>t) och vatt<strong>en</strong>stämplar................................................................................ 9<br />
Aktörer................................................................................................................................................9<br />
Forskningsbibliotek ........................................................................................................................................ 9<br />
Folkbibliotek ................................................................................................................................................. 10<br />
Förlag / Författare ....................................................................................................................................... 10<br />
Distributörer ................................................................................................................................................. 11<br />
Återförsäljare................................................................................................................................................ 11<br />
Digitalisering.....................................................................................................................................11<br />
Digitaliseringsinitiativ - nationellt och internationellt................................................................................. 11<br />
Op<strong>en</strong> access till vet<strong>en</strong>skapliga monografier................................................................................................. 13<br />
Affärsmodeller för bibliotek............................................................................................................14<br />
Förvärvsmodell<strong>en</strong>/OverDrive-modell<strong>en</strong>....................................................................................................... 14<br />
Pr<strong>en</strong>umerationsmodell<strong>en</strong> och Big Deals ...................................................................................................... 14<br />
Låntagarmodell<strong>en</strong>......................................................................................................................................... 15<br />
Utlåningsmodell<strong>en</strong>/Elib-modell<strong>en</strong> ................................................................................................................ 15<br />
Spotify-modell<strong>en</strong> ........................................................................................................................................... 15<br />
KB: lic<strong>en</strong>ser och op<strong>en</strong> access...........................................................................................................16<br />
KB:s arbete med lic<strong>en</strong>s<strong>av</strong>tal för e-res<strong>ur</strong>ser .................................................................................................. 16<br />
KB:s roll för op<strong>en</strong> access i <strong>Sverige</strong>............................................................................................................... 16<br />
Var är min e-bok? Användar<strong>en</strong>s perspektiv .................................................................................17<br />
Internationell utblick .......................................................................................................................18<br />
USA ............................................................................................................................................................... 18<br />
Storbritanni<strong>en</strong> ............................................................................................................................................... 19<br />
Danmark ....................................................................................................................................................... 19<br />
Finland.......................................................................................................................................................... 19<br />
Norge ............................................................................................................................................................ 20<br />
Island ............................................................................................................................................................ 20<br />
Nederländerna .............................................................................................................................................. 20<br />
3. Diskussion kring problem och lösningar ........................................................................... 21<br />
E-bok<strong>en</strong> behöver <strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong> ............................................................................................................21<br />
G<strong>en</strong>erella problem.............................................................................................................................21<br />
Specifika problem bland aktörerna ..................................................................................................22<br />
Aktörernas ståndpunkter står mot varandra....................................................................................22<br />
2
Lösningar, finns dom? ......................................................................................................................23<br />
H<strong>ur</strong> ska strukt<strong>ur</strong><strong>en</strong> byggas?..............................................................................................................23<br />
Vad är nästa steg? .............................................................................................................................24<br />
4. Avslutning............................................................................................................................ 25<br />
När kommer boom<strong>en</strong>?.......................................................................................................................25<br />
Läsar<strong>en</strong>s lösning? .............................................................................................................................25<br />
5. Käll- och litterat<strong>ur</strong>förteckning............................................................................................ 26<br />
3
Sammanfattning<br />
När kommer eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> e-boksboom<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>? Svaret kan vara att boom<strong>en</strong> redan är här om<br />
frågan gäller tillgång<strong>en</strong> till vet<strong>en</strong>skaplig litterat<strong>ur</strong> för forskare vid våra lärosät<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> om<br />
frågan <strong>av</strong>ser om <strong>en</strong> e-boksboom på bredare front är här blir svaret mer komplicerat.<br />
D<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong> är populär och fungerar bra i alla läger, och därför är ing<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong><br />
särskilt intresserad <strong>av</strong> att driva marknad<strong>en</strong> framåt i <strong>Sverige</strong>. Utredning<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar att det saknas<br />
strukt<strong>ur</strong>er för att e-bok<strong>en</strong>s roll ska utvecklas. Med strukt<strong>ur</strong>er m<strong>en</strong>ar utredning<strong>en</strong> bland annat<br />
<strong>en</strong> kritisk massa <strong>av</strong> titlar tillsammans med affärsmodeller och läsverktyg som ger <strong>en</strong>kel<br />
tillgänglighet till <strong>en</strong> för alla parter acceptabel kostnad. I strukt<strong>ur</strong><strong>en</strong> ingår också <strong>en</strong> ny roll för<br />
bibliotek<strong>en</strong>. Bibliotek<strong>en</strong> bör själva utforma d<strong>en</strong> roll<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> ser förmodlig<strong>en</strong> olika ut<br />
bero<strong>en</strong>de på bibliotekstyp. Aktörerna på e-boksområdet behöver ta gem<strong>en</strong>samma steg framåt<br />
om förhålland<strong>en</strong>a ska förändras. De gem<strong>en</strong>samma steg<strong>en</strong> bör ha som utgångspunkt att<br />
använda e-bok<strong>en</strong>s innebo<strong>en</strong>de pot<strong>en</strong>tial, inte att hantera d<strong>en</strong> som <strong>en</strong> tryckt bok.<br />
1. Inledning, bakgrund, syfte och metod <br />
Inledning<br />
Under vår<strong>en</strong> 2011 int<strong>en</strong>sifierades debatt<strong>en</strong> kring e-böcker och bibliotek. Diskussion<strong>en</strong><br />
omfattade både kommersiella och fria e-böcker. Debatt<strong>en</strong> kring e-böcker har <strong>ur</strong> Kungliga<br />
bibliotekets perspektiv främst <strong>en</strong> koppling till myndighet<strong>en</strong>s arbete med digitalisering, op<strong>en</strong><br />
access, Libris som nationell katalog samt med lic<strong>en</strong>sverksamhet<strong>en</strong>. Både Kungliga biblioteket<br />
och Sv<strong>en</strong>sk biblioteksför<strong>en</strong>ing har <strong>en</strong> löpande diskussion med olika branschorganisationer<br />
kring möjligheter och problem med e-bok<strong>en</strong>. För att komma vidare i diskussion<strong>en</strong> tillsatte<br />
Kungliga biblioteket och Sv<strong>en</strong>sk biblioteksför<strong>en</strong>ing i maj 2011 <strong>en</strong> e-boksutredning med syftet<br />
att få fram <strong>ett</strong> underlag som kan ligga till grund för ev<strong>en</strong>tuella insatser och ställningstagand<strong>en</strong><br />
i e-boksfrågan.<br />
Tonvikt<strong>en</strong> i utredning<strong>en</strong> ligger på att kartlägga förutsättningarna för e-bok<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> idag.<br />
För att kunna gå vidare behövs med största sannolikhet fördjupade studier inom <strong>ett</strong> antal<br />
områd<strong>en</strong>. Föreliggande utredning kan fungera som <strong>ett</strong> inspel till d<strong>en</strong> <strong>av</strong> Regering<strong>en</strong> tillsatta<br />
Litterat<strong>ur</strong>utredning<strong>en</strong>.<br />
Direktiv, organisation och metod<br />
Direktiv och organisation återfinns i bilaga 1. Utredning<strong>en</strong> har arbetat med intervjuer samt<br />
<strong>en</strong>käter. Stor vikt har lagts vid att få in information från olika aktörer som arbetar med e-<br />
böcker - författare, förlag, distributörer och bibliotek. Utredning<strong>en</strong> har utöver att aktivt söka<br />
information också utnyttjat <strong>ett</strong> omvärldsbevakningsverktyg för löpande<br />
informationsinhämtning. För närmare information om källor se <strong>av</strong>snittet käll- och<br />
litterat<strong>ur</strong>förteckning.<br />
4
<br />
2. Kartläggning <br />
Begreppet e-bok<br />
I <strong>en</strong> utredning som behandlar e-bok<strong>en</strong> blir e-boksbegreppet c<strong>en</strong>tralt. Redan i utredning<strong>en</strong>s<br />
initialskede stod dock klart att begreppet e-bok är svårfångat. Vi lever i <strong>en</strong> tid där d<strong>en</strong> digitala<br />
teknik<strong>en</strong> dominerar och där de flesta skrivna verk skapas i <strong>en</strong> digital miljö. Därtill pågår <strong>en</strong><br />
löpande digitalisering <strong>av</strong> analogt material såväl vid förlag som vid bibliotek. D<strong>en</strong> snabba<br />
tekniska utveckling<strong>en</strong> och mediekonverg<strong>en</strong>s<strong>en</strong> spär på definitionsproblematik<strong>en</strong>. I det<br />
följande redogörs för utredning<strong>en</strong>s diskussion kring begreppet e-bok och var utredning<strong>en</strong><br />
landade i frågan. Utredning<strong>en</strong> valde att kringgå problematik<strong>en</strong> vad som definierar <strong>en</strong> bok,<br />
alltså gränsdragningar mot andra skrivna verk. Med begreppet bok <strong>av</strong>ses i d<strong>en</strong>na utredning<br />
alla verk där framställar<strong>en</strong> eller distributör<strong>en</strong> definierat verket som <strong>en</strong> bok.<br />
En vanligt förekommande definition <strong>av</strong> e-boksbegreppet, dock med viss variation, beskriver<br />
e-bok<strong>en</strong> som <strong>en</strong> elektronisk version <strong>av</strong> <strong>en</strong> tryckt bok <strong>av</strong>sedd att läsas med hjälp <strong>av</strong> <strong>en</strong> dator,<br />
smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg. Inlästa ljudböcker samt så kallade<br />
talböcker vilka är <strong>av</strong>sedda för personer med läshinder innefattas inte.<br />
Digitala verk som tydligt faller inom ovanstå<strong>en</strong>de definition är huvudsaklig<strong>en</strong> de verk som<br />
förlag och aggregatorer b<strong>en</strong>ämner och distribuerar som e-böcker. Bibliotek<strong>en</strong>s digitala arkiv<br />
innehållande skannade eller fotograferade bilder <strong>av</strong> äldre böcker, digitala manuskript samt<br />
digitala tryckfiler täcks vanligtvis inte <strong>av</strong> d<strong>en</strong>na definition. Då e-boksutredning<strong>en</strong> har <strong>ett</strong> br<strong>ett</strong><br />
<strong>biblioteksperspektiv</strong> finns det dock skäl att inledningsvis beskriva de digitala<br />
bokrepres<strong>en</strong>tationer som vanligtvis inte omfattas <strong>av</strong> e-boksbegreppet.<br />
Bildfil<br />
En digitalisering <strong>av</strong> <strong>ett</strong> analogt verk sker via skanning eller fotografering. Resultatet <strong>av</strong> <strong>ett</strong><br />
skannat eller fotograferat verk består <strong>av</strong> bildfiler, exempelvis i formatet tiff. Bildfilerna är att<br />
likna vid <strong>ett</strong> fotografi och ger ing<strong>en</strong> möjlighet till textredigering. G<strong>en</strong>om OCR-läsning, <strong>en</strong><br />
process där text<strong>en</strong> extraheras <strong>ur</strong> <strong>en</strong> bildfil, kan <strong>en</strong> redigerbar text framställas.<br />
Process för konvertering från bok till digital bild<br />
Bok -> skanning/fotografering -> bildfil<br />
Textfil<br />
En digital bildfil kan OCR-läsas vilket omvandlar bild<strong>en</strong>s text till <strong>ett</strong> textdokum<strong>en</strong>t som<br />
därefter kan behandlas i till exempel <strong>ett</strong> ordbehandlingsprogram. En OCR-läsning från <strong>en</strong><br />
bildfil kräver dock vanligtvis <strong>en</strong> manuell efterbearbetning då konverteringsprogramm<strong>en</strong> inte<br />
klarar att översätta till exempel, udda textformat, fotografier, grafer etc.<br />
5
Process för konvertering från bok till textfil<br />
Bok -> skanning/fotografering -> bildfil -> ocr-läsning -> korrekt<strong>ur</strong> textfil<br />
Ett digitalt fött verk har initialt framställts i <strong>ett</strong> ordbehandlingsprogram. Författar<strong>en</strong>s slutliga<br />
digitala manuskript är <strong>ett</strong> exempel på <strong>en</strong> textfil. Funktionalitet<strong>en</strong> ligger i d<strong>en</strong> programvara<br />
som används för att göra dokum<strong>en</strong>tet läsbart, exempelvis funktionalitet<strong>en</strong> som erbjuds i<br />
Microsofts programvara Word. Ett bokförlags tryckfil är <strong>ett</strong> annat exempel på <strong>en</strong> digital<br />
förlaga i textformat.<br />
Böcker i digitala bild- och textformat har relevans i <strong>en</strong> diskussion kring e-böcker då de utgör<br />
pot<strong>en</strong>tiella e-böcker <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> definition som här följer. D<strong>en</strong> tekniska utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> e-<br />
bok<strong>en</strong> har gått snabbt, och för tydlighet<strong>en</strong>s skull finns anledning att differ<strong>en</strong>tiera olika typer<br />
<strong>av</strong> e-böcker. I d<strong>en</strong>na utredning definieras tre skilda e-boksbegrepp.<br />
E-bok<br />
Det som skiljer e-bok<strong>en</strong> från de filtyper som redovisats ovan är att de möjliggör <strong>en</strong><br />
funktionalitet som är jämförbar med eller som överträffar möjligheterna som <strong>en</strong> tryckt bok<br />
kan erbjuda. En e-bok definieras här som <strong>en</strong> textfil, som kan innehålla bilder och grafer, som<br />
gjorts om till <strong>ett</strong> publiceringsformat för att underlätta läsning på datorer och/eller läsplattor<br />
och smartphones. Funktionaliteter som <strong>en</strong> e-bok kan erbjuda är till exempel möjlighet att,<br />
bläddra, göra markeringar/understrykningar, lägga in bokmärk<strong>en</strong> och skriva komm<strong>en</strong>tarer.<br />
Dessa funktioner är bero<strong>en</strong>de <strong>av</strong> vilka läsarprogram och läsplattor som används. En<br />
kommersiell e-bok är ofta försedd med någon typ <strong>av</strong> kopieringsskydd som till exempel DRM.<br />
Att skapa <strong>en</strong> e-bok från <strong>en</strong> digital förlaga kräver betydligt mindre res<strong>ur</strong>ser än e-<br />
boksproduktion utifrån <strong>en</strong> pappersbaserad förlaga. Processerna illustreras nedan:<br />
1. Process för konvertering till e-bok - pappersförlaga<br />
Bok -> skanning -> bildfil -> ocr-läsning -> korrekt<strong>ur</strong> -> textfil -> konvertering till publiceringsformat<br />
2. Process för konvertering till e-bok - digital förlaga<br />
Textfil -> konvertering till publiceringsformat<br />
Utvidgad e-bok<br />
En utvidgad e-bok erbjuder <strong>ett</strong> innehåll som går utöver e-bok<strong>en</strong>s på så vis att ljud- och/eller<br />
videofiler är inbäddade i verket. Ett exempel på <strong>en</strong> utvidgad skönlitterär e-bok är<br />
appversion<strong>en</strong> (app är <strong>en</strong> förkortning för applikation och används i dagligt tal för<br />
tillämpningsprogram anpassade för så kallade smartphones) <strong>av</strong> Jack Kerouacs On the Road<br />
som utvecklats för iPhones (<strong>en</strong> typ <strong>av</strong> smartphone). När app<strong>en</strong> öppnas kan användar<strong>en</strong> välja<br />
att läsa i bok<strong>en</strong>, se på kartor eller titta på fotografier. Det sv<strong>en</strong>ska företaget Publit som arbetar<br />
med att skapa e-böcker har märkt att förlag<strong>en</strong> allt oftare kommer med önskemål om att bädda<br />
in medier och/eller integrera sina e-böcker med webbtjänster som exempelvis Spotify eller<br />
Google maps. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska utgivning<strong>en</strong> <strong>av</strong> utvidgade e-böcker i appform är fortfarande lit<strong>en</strong>.<br />
6
E-boksformatet ePub3 som inom kort förväntas bli d<strong>en</strong> dominerande tekniska standard<strong>en</strong> har<br />
tagit höjd för integration <strong>av</strong> ljud och video. ePub3 formatet är också kompatibelt med<br />
formatet Daisy4 som används vid produktion <strong>av</strong> talböcker. Utveckling <strong>av</strong> d<strong>en</strong> utvidgade e-<br />
bok<strong>en</strong> närmar sig det som i d<strong>en</strong> analoga värld<strong>en</strong> brukar b<strong>en</strong>ämnas kombinerat material det vill<br />
säga böcker som levereras med ljud- och/eller videoinspelningar som bilagor.<br />
E-bok som <strong>en</strong> del i <strong>ett</strong> kombinerat material<br />
En e-bok, eller utvidgad e-bok kan också ingå som <strong>en</strong> del i <strong>ett</strong> kombinerat läromedel där e-<br />
bok<strong>en</strong> tillsammans med fysiskt studiematerial och interaktivt nätbaserat studiematerial bildar<br />
<strong>en</strong> helhet. Det sv<strong>en</strong>ska förlaget Stud<strong>en</strong>tlitterat<strong>ur</strong> ser <strong>en</strong> pot<strong>en</strong>tial i utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> d<strong>en</strong>na typ<br />
<strong>av</strong> lärande e-miljöer. Här upplöses e-boksbegreppet i betydels<strong>en</strong> <strong>en</strong> från andra medier<br />
<strong>av</strong>gränsad <strong>en</strong>het.<br />
Teknisk utveckling<br />
Avsnittet beskriver inledningsvis det konvergerande medielandskapet vari e-bok<strong>en</strong> tillkommit<br />
och fortsätter att utvecklas, därefter redovisas d<strong>en</strong> tekniska utveckling<strong>en</strong> specifikt kopplad till<br />
e-bok<strong>en</strong>.<br />
Teknik-, medie- och apparatkonverg<strong>en</strong>s<br />
Teknikkonverg<strong>en</strong>s innebär att skilda medietyper som text, ljud och bild skapas utifrån samma<br />
teknik. Idag produceras alla medietyper i huvudsak utifrån digital teknik. O<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> vilk<strong>en</strong><br />
mediaform som framställs är slutprodukt<strong>en</strong> filbaserad. Digitala filer kan lagras på <strong>en</strong> fysisk<br />
bärare eller överföras via streamingteknik.<br />
Mediekonverg<strong>en</strong>s<strong>en</strong> innebär också att produktion <strong>av</strong> text, bild, ljud och video kan ske i<br />
kombinationer som är omöjliga i d<strong>en</strong> analoga värd<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> utvidgade e-bok<strong>en</strong> som innehåller<br />
text, bild, ljud och video är <strong>ett</strong> exempel på <strong>en</strong> multimedial produkt som visar på mediernas<br />
konverg<strong>en</strong>s.<br />
I d<strong>en</strong> analoga medievärd<strong>en</strong> behövdes inga tekniska hjälpmedel för att läsa <strong>en</strong> bok, medan<br />
exempelvis musik- och filmkonsumtion krävde sin särskilda apparat<strong>ur</strong>. I d<strong>en</strong> digitala erans<br />
initialskede fanns särskilda spelare för CD-skivor och ljudböcker och film/video<br />
konsumerades via DVD-spelare. Sedan <strong>en</strong> tid tillbaka har stationära och mobila datorer slagit<br />
ig<strong>en</strong>om som spelare för alla slags medier, o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> om det rör sig om böcker, musik, video, bild<br />
eller radio och TV. G<strong>en</strong>om utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> så kallade smartphones och s<strong>ur</strong>fplattor ökas<br />
portabilitet<strong>en</strong> ytterliggare. Utveckling<strong>en</strong> mot att <strong>ett</strong> och samma verktyg kan användas för att<br />
spela upp olika former <strong>av</strong> medier är <strong>ett</strong> teck<strong>en</strong> på <strong>en</strong> apparatkonverg<strong>en</strong>s. Ur <strong>ett</strong> e-<br />
boksperspektiv är det först med d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>aste teknik<strong>en</strong> som e-bok<strong>en</strong>s portabilitet överträffar<br />
pocketbok<strong>en</strong>s.<br />
7
Bredband<br />
Utbyggnad<strong>en</strong> <strong>av</strong> bredband är <strong>av</strong> stor betydelse för utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> digitala tjänster och<br />
produkter. För att kunna erbjuda möjlighet<strong>en</strong> att streama digitala medier krävs tillräcklig<br />
brandbredd, det samma gäller för möjlighet<strong>en</strong> att ladda ned filer, eller för att möjliggöra<br />
interaktivitet i nätapplikationer. I <strong>Sverige</strong> finns <strong>en</strong> kraftfull bredbands-infrastrukt<strong>ur</strong> vilket ger<br />
goda förutsättningar för till exempel e-bok<strong>en</strong> att etablera sig. D<strong>ett</strong>a gäller köp och<br />
nedladdning <strong>av</strong> e-böcker liksom uppkoppling och streaming <strong>av</strong> e-böcker.<br />
Läsverktyg för e-böcker<br />
I de följande <strong>av</strong>snitt<strong>en</strong> beskrivs de vanligaste typerna <strong>av</strong> läsverktyg vid e-boksläsning.<br />
D<strong>en</strong> stationära eller bärbara datorn är inte särskilt anpassad för e-boksläsning, m<strong>en</strong> fungerar<br />
bra att använda för syftet, o<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> om det handlar om läsning <strong>av</strong> nedladdade filer eller läsning<br />
via streamingteknik.<br />
En läsplatta är speciellt utformad för e-boksläsning. Teknik<strong>en</strong> som används gör att läsar<strong>en</strong><br />
saknar bakgrundsbelysning, text<strong>en</strong> består <strong>av</strong> så kallat flytande bläck, vilket gör läsupplevels<strong>en</strong><br />
lik läsning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> traditionell bok. Från början var läsplattorna svartvita och begränsade till<br />
läsning, m<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are läsplattor är utrustade med färg, WiFi och 3G, vilket gör att de kan<br />
användas till mer än läsning. Det finns indikationer på att nya läsplattor kommer att utrustas<br />
med <strong>en</strong> funktion för att kunna spela upp videofilmer. Läsplattan har slagit stort i USA m<strong>en</strong> är<br />
sällsynt i <strong>Sverige</strong>. D<strong>en</strong> mest omskrivna läsplattan är Amazon Kindle.<br />
S<strong>ur</strong>fplattor som iPad är <strong>ett</strong> mellanting mellan <strong>en</strong> dator och <strong>en</strong> smartphone. S<strong>ur</strong>fplattorna är<br />
inte specifikt utformade för e-böcker utan för s<strong>ur</strong>fning och multimedieanvändning. D<strong>en</strong> stora<br />
skillnad<strong>en</strong> mellan s<strong>ur</strong>fplattan och läsplattan, <strong>ur</strong> <strong>ett</strong> läsandeperspektiv, är att s<strong>ur</strong>fplattan liksom<br />
datorn har <strong>en</strong> traditionell bakgrundsbelyst display. S<strong>ur</strong>fplattan har ännu inte slagit ord<strong>en</strong>tligt<br />
på d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska marknad<strong>en</strong>. Försäljning<strong>en</strong> ligger relativt stabilt på drygt 20 000 plattor i<br />
månad<strong>en</strong> sedan höst<strong>en</strong> 2010.<br />
Så kallade smartphones, som iPhone och olika Androidtelefoner är inte särskilt anpassade för<br />
e-böcker m<strong>en</strong> används ändå som läsverktyg. Äv<strong>en</strong> smartphones är bakgrundsbelysta.<br />
Smartphones är d<strong>en</strong> produkt som möjliggör e-boksläsning som ökar mest. Utredning<strong>en</strong> har<br />
funnit att få undersökningar omfattar e-boksläsandet i mobil<strong>en</strong>. Enligt <strong>ett</strong> pressmeddelande i<br />
juni 2011 från Tel<strong>en</strong>or läser 6% <strong>av</strong> de som äger <strong>en</strong> smartphone e-böcker i mobil<strong>en</strong>.<br />
För att läsa e-böcker i <strong>en</strong> s<strong>ur</strong>fplatta eller smartphone krävs särskilda läsarprogram som till<br />
exempel BlueReader eller Adobe Digital Editions. Det är också i läsarprogramm<strong>en</strong> som<br />
kopieringsskydd<strong>en</strong> hanteras.<br />
E-boksformat<br />
Tidigare har i princip varje distributör och plattform haft <strong>ett</strong> eget format för sina e-böcker,<br />
m<strong>en</strong> efterhand har fler och fler e-boksformat fallit bort i konk<strong>ur</strong>r<strong>en</strong>s<strong>en</strong>. Problemet att olika<br />
läsplattor kräver olika format är på väg att försvinna.<br />
8
De mest populära format<strong>en</strong> i dagsläget är ePub och PDF, där ePub dominerar. Inom kort<br />
kommer ePub3 att lanseras, <strong>ett</strong> format som både förlag och distributörer ställt sig positiva till.<br />
En fördel <strong>ur</strong> <strong>ett</strong> förlagsperspektiv är att ePub3 stödjer både DRM och digital vatt<strong>en</strong>stämpling<br />
(begrepp<strong>en</strong> DRM och vatt<strong>en</strong>stämpling förklaras i följande stycke), vilket i dagsläget är <strong>en</strong><br />
förutsättning för att få acceptans från förlag<strong>en</strong>. ePub3 är också <strong>ett</strong> format som ger stöd för ljud<br />
och bild, vilket krävs för att skapa utvidgade e-böcker (se särskilt <strong>av</strong>snitt), samt är<br />
kompatibelt med talboksformatet Daisy4.<br />
DRM (Digital Rights Managem<strong>en</strong>t) och vatt<strong>en</strong>stämplar<br />
DRM innebär att varje e-bok förses med <strong>en</strong> krypteringsnyckel och <strong>en</strong> ägarkod för fil<strong>en</strong>.<br />
Ledande e-boksformat, som exempelvis Adobes PDF och ePub, stödjer DRM-kryptering.<br />
Med hjälp <strong>av</strong> DRM-teknik kan distributör<strong>en</strong> styra filerna och tillse att åtkomst<strong>en</strong> är<br />
tidsbegränsad. Då distributörer lånar ut e-böcker till bibliotek kan DRM-kryptering<strong>en</strong> också<br />
utformas så att e-bok<strong>en</strong> återgår automatiskt till distributör<strong>en</strong> då lånetid<strong>en</strong> tagit slut. Det är<br />
g<strong>en</strong>om DRM-kryptering som förlag<strong>en</strong> reglerar kopierings- och utskriftsmöjligheter.<br />
Digital vatt<strong>en</strong>stämpling är <strong>en</strong> teknik som används för att försvåra illegal kopiering <strong>av</strong> e-<br />
böcker. Digital vatt<strong>en</strong>stämpling kan vara synlig eller osynlig. En synlig vatt<strong>en</strong>stämpling kan<br />
visa sig som till exempel <strong>en</strong> logga i <strong>ett</strong> hörn <strong>av</strong> objektet/boksidan. D<strong>en</strong> osynliga<br />
vatt<strong>en</strong>stämpling<strong>en</strong> ligger inbäddad i fil<strong>en</strong>s metadata så att information<strong>en</strong> följer fil<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> vid<br />
olovlig kopiering. Vanligtvis består metadata <strong>av</strong> text som id<strong>en</strong>tifierar vem som äger<br />
rättigheterna till fil<strong>en</strong>.<br />
Aktörer<br />
Syftet med <strong>av</strong>snittet är att kortfattat beskriva aktörerna på d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska e-boksmarknad<strong>en</strong> och<br />
aktuella frågeställningar för respektive aktör. Läsar<strong>en</strong> är självklart d<strong>en</strong> viktigaste aktör<strong>en</strong> och<br />
lite längre fram under <strong>av</strong>snittet Var är min e-bok - användar<strong>en</strong>s perspektiv tittar utredning<strong>en</strong><br />
på e-bok<strong>en</strong> <strong>ur</strong> <strong>ett</strong> användarperspektiv.<br />
Forskningsbibliotek<br />
Forskningsbibliotek<strong>en</strong> har sedan e-tidskrift<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>ombrott <strong>en</strong> vana vid att hantera elektroniskt<br />
material. Det gäller såväl <strong>av</strong>tal som tillgängliggörande. 2009 lade sv<strong>en</strong>ska forskningsbibliotek<br />
75% <strong>av</strong> sin sammanlagda förvärvsbudget på e-res<strong>ur</strong>ser, och antalet framtagna textdokum<strong>en</strong>t<br />
under samma år var 5,6 miljoner. Antal initiala lån, nya lån samt omlån oräknade, var 3,2<br />
miljoner. Forskningsbibliotek<strong>en</strong> har <strong>ett</strong> stort antal <strong>av</strong>tal med internationella leverantörer <strong>av</strong> e-<br />
böcker och utbudet <strong>av</strong> e-böcker på lärosät<strong>en</strong>a är gediget. När det gäller e-bok<strong>en</strong> har<br />
forskningsbibliotek<strong>en</strong> att hantera problem med olika typer <strong>av</strong> plattformar med skilda villkor<br />
för till exempel möjlighet till utskrifter och nedladdning. Vidare är det <strong>ett</strong> stort arbete att göra<br />
titlarna synliga och sökbara på <strong>ett</strong> bra sätt. Erfar<strong>en</strong>het<strong>en</strong> säger att så snart <strong>en</strong> titel syns och är<br />
sökbar så ökar användning<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> om titeln inte varit efterfrågad tidigare. Likaså har behovet<br />
<strong>av</strong> sv<strong>en</strong>sk k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong> stått på ag<strong>en</strong>dan <strong>en</strong> lång tid, eftersom hantering<strong>en</strong> <strong>av</strong> tryckta<br />
k<strong>ur</strong>sböcker är kostsam och tidskrävande. Idag finns vissa titlar m<strong>en</strong> inte någon affärsmodell<br />
som passar lärosät<strong>en</strong>a.<br />
9
För material som digitaliseras på det egna lärosätet finns <strong>ett</strong> behov <strong>av</strong> <strong>en</strong> nationell<br />
lagringsplats. När det gäller e-böcker som är fria upphovsrättsligt har lärosät<strong>en</strong>a inte alltid<br />
några övergripande strategier kring tillgängliggörandet. Det sker ofta ad hoc, bero<strong>en</strong>de på<br />
ämne och efterfrågan.<br />
För grupp<strong>en</strong> specialbibliotek är det i många fall svårt att göra <strong>av</strong>tal kring e-material <strong>av</strong><br />
ekonomiska skäl. Äv<strong>en</strong> digitalisering <strong>av</strong> egna unika titlar står högt på dagordning<strong>en</strong>.<br />
Folkbibliotek<br />
Sv<strong>en</strong>ska folkbibliotek tillhandahåller e-böcker via företaget Elib. I dagsläget finns det cirka<br />
3000 titlar som går att ladda ner i olika format. De tillgängliga titlarna är företrädesvis<br />
nyutgivna sv<strong>en</strong>ska romaner. Antalet lån <strong>av</strong> e-böcker utgör cirka 1 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> det totala antalet<br />
lån på folkbibliotek. 1 D<strong>en</strong> affärsmodell som Elib tillhandahåller beskrivs längre fram, m<strong>en</strong><br />
innebär i korthet att bibliotek<strong>en</strong> betalar 20 kronor per utlånad e-bok. En aktuell frågeställning<br />
för folkbibliotek<strong>en</strong> är därför h<strong>ur</strong> man ska budgetera för e-boksanvändning<strong>en</strong> med tanke på att<br />
bibliotek<strong>en</strong> inte i förväg vet h<strong>ur</strong> många lån som kommer att göras. En annan aspekt är antalet<br />
titlar som uppfattas som litet och begränsat. Det som efterfrågas på bibliotek<strong>en</strong> är självklart<br />
nyutkomna titlar m<strong>en</strong> efterfrågan är också stor på äldre och utgångna titlar liksom på översatta<br />
utländska titlar vilka i dagsläget inte finns tillgängliga som e-böcker.<br />
Förlag / Författare<br />
Sv<strong>en</strong>ska förlag producerar e-böcker, de stora förlag<strong>en</strong> gör hela produktionskedjan inom d<strong>en</strong><br />
egna organisation<strong>en</strong> medan de mindre köper tjänsterna. Som beskrivits tidigare är<br />
framställning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> e-bok där förlagan är digital, som i fallet med nya böcker, relativt <strong>en</strong>kel<br />
medan framställning<strong>en</strong> <strong>av</strong> <strong>en</strong> digital bok från <strong>en</strong> äldre förlaga där produktionskedjan<br />
innefattar både arbete kring upphovsrätt och inskanning är betydligt mer komplicerad och<br />
tidskrävande och därmed äv<strong>en</strong> mer kostsam. På <strong>en</strong> marknad där lönsamhet<strong>en</strong> redan är relativt<br />
låg blir alltså intresset hos förläggarna för d<strong>en</strong> längre produktionskedjan <strong>av</strong> nat<strong>ur</strong>liga skäl inte<br />
så stort. E-böcker står idag för mindre än 1 proc<strong>en</strong>t <strong>av</strong> försäljning<strong>en</strong>.<br />
När det gäller affärsmodeller börjar förlag<strong>en</strong> visa intresse för vad utredning<strong>en</strong> nedan kallar för<br />
OverDrive-modell<strong>en</strong>, eller exemplarsmodell<strong>en</strong>. Det är <strong>en</strong> modell som passar in i d<strong>en</strong><br />
nuvarande distributionsstrukt<strong>ur</strong><strong>en</strong> för tryckta böcker.<br />
Författarnas eget initiativ för att göra äldre titlar tillgängliga är företaget Dej<strong>av</strong>u som startades<br />
2009 <strong>av</strong> <strong>Sverige</strong>s författarförbund och <strong>ett</strong> antal bokförläggare. Dej<strong>av</strong>u är <strong>en</strong> publiceringstjänst,<br />
inte <strong>ett</strong> förlag, för redan utgivna titlar där upphovsmän återtagit rättigheterna och titlarna inte<br />
längre finns i tryck. Böcker som publicerats g<strong>en</strong>om Dej<strong>av</strong>u säljs hos d<strong>en</strong> fysiska bokhandeln<br />
samt <strong>av</strong> nätbokhandeln.<br />
1<br />
Diskussion<strong>en</strong> h<strong>ur</strong>uvida man kan låna <strong>en</strong> e-bok eller inte har förts i olika fora, se t.ex. Rasmus Fleichers<br />
blogg Copyriot: http://copyriot.se/2011/03/09/om-omojlighet<strong>en</strong>-<strong>av</strong>-att-lana-e-bocker/<br />
10
Distributörer<br />
Elib är <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk distributör <strong>av</strong> e-böcker. Elib ägs <strong>av</strong> fyra sv<strong>en</strong>ska förlag: Bonniers,<br />
Norstedts, Piratförlaget samt Nat<strong>ur</strong> och Kult<strong>ur</strong>. Elibs affärsidé är att framställa och distribuera<br />
e-böcker. Elib har de flesta förlag<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong> som kunder. Förutom att leverera e-böcker till<br />
återförsäljare som till exempel Adlibris och Bokus har Elib också <strong>en</strong> plattform för<br />
bibliotekslån och <strong>en</strong> affärsmodell för de folkbibliotek som vill ansluta sig till plattform<strong>en</strong>.<br />
Företaget Publit är främst <strong>en</strong> e-boksproduc<strong>en</strong>t, m<strong>en</strong> distribuerar också e-böcker via iTunes,<br />
nordiska bibliotek och nätbokhandlare. Distribution<strong>en</strong> till bibliotek<strong>en</strong> och nätbokhandeln sker<br />
i samarbete med Elib.<br />
Återförsäljare<br />
Sv<strong>en</strong>ska internet-bokhandlare säljer e-böcker och för <strong>ett</strong> par år sedan hade Adlibris <strong>en</strong><br />
kampanj då man sålde läsplattor kombinerat med erbjudande som innehöll <strong>ett</strong> antal nyutgivna<br />
e-böcker.<br />
KF media lanserade konceptet Dito på Bok & Bibliotek i september 2011. Konceptet<br />
innehåller <strong>en</strong> app som ska fungera för såväl läsplattor som smartphones med e-boksbutik och<br />
bokläsare. Under varumärket Dito kommer man att sälja läsplattor i Akademibokhandeln och<br />
ha <strong>en</strong> exponering <strong>av</strong> e-böcker i Bokus webbutik. Utbudet består inledningsvis <strong>en</strong>dast <strong>av</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska e-bokstitlar.<br />
Likaså lanserar Bokia eBokia – <strong>ett</strong> värdekort för e-böcker på Bok & Bibliotek. Kortet ska<br />
kunna köpas i Bokias butiker och användas i Bokias e-butik. ”Vi måste göra plats i butikerna<br />
för e-böcker”, säger Peter Orrgr<strong>en</strong>, vd för Bokia, i <strong>ett</strong> pressmeddelande från d<strong>en</strong> 21 september<br />
2011.<br />
Digitalisering<br />
Syftet med d<strong>ett</strong>a <strong>av</strong>snitt är att belysa gällande förutsättningar för digitalisering vid förlag och<br />
bibliotek samt visa på <strong>ett</strong> antal nationella och internationella digitaliseringsinitiativ gällande<br />
böcker.<br />
Begreppet digitalisering, liksom begreppet e-bok, kan ha skilda betydelser bero<strong>en</strong>de på i<br />
vilket sammanhang och <strong>av</strong> vilk<strong>en</strong> aktör det används. Begreppet digitalisering används i vissa<br />
sammanhang för att beskriva d<strong>en</strong> process där analogt material, till exempel <strong>en</strong> bok, via<br />
skanning eller fotografering konverteras till digitalt format. I d<strong>en</strong>na utredning ges<br />
digitaliseringsbegreppet <strong>en</strong> vidare betydelse och innefattar hela process<strong>en</strong> från <strong>ur</strong>sprungstext<br />
till digital publicering.<br />
Digitaliseringsinitiativ - nationellt och internationellt<br />
De större sv<strong>en</strong>ska förlag<strong>en</strong> som exempelvis Bonnierförlag<strong>en</strong> och Nordstedts digitaliserar i<br />
stort s<strong>ett</strong> all ny skönlitterat<strong>ur</strong> och <strong>en</strong> hel del sakprosa, det vill säga konverterar digitala<br />
manuskript till <strong>ett</strong> e-boksformat. Parallellt pågår <strong>en</strong> viss digitalisering <strong>av</strong> äldre verk som inte<br />
11
längre finns i tryck. Förlag<strong>en</strong> köper digitaliseringstjänst<strong>en</strong> från Elib eller Publit, alternativt<br />
digitaliserar de själva i de fall de innehar kompet<strong>en</strong>s<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> sammanlagda kostnad<strong>en</strong> för att<br />
digitalisera <strong>en</strong> bok som <strong>en</strong>dast finns i pappersform ligger runt 5-10 000 per titel. Då e-bok<strong>en</strong><br />
ännu inte slagit i <strong>Sverige</strong> är det ekonomiska incitam<strong>en</strong>tet för digitalisering <strong>av</strong> äldre titlar litet<br />
hos samtliga förlag, m<strong>en</strong> särskilt för små förlag med begränsade res<strong>ur</strong>ser.<br />
Vad gäller bibliotek<strong>en</strong>s digitalisering har diskussionerna i olika e<strong>ur</strong>opeiska forum hittills mest<br />
rört digitalisering vid forsknings- och universitetsbibliotek. Situation<strong>en</strong> för allmänhet<strong>en</strong> och<br />
folkbibliotek<strong>en</strong> har inte rönt något större intresse. Inom ram<strong>en</strong> för EBLIDA, the E<strong>ur</strong>opean<br />
B<strong>ur</strong>eau of Library, Information and Docum<strong>en</strong>tation Associations, förbereds nu <strong>ett</strong> lobby paper<br />
för de som arbetar med e-boksfrågan. D<strong>ett</strong>a är det första steget för att i e<strong>ur</strong>opeiskt<br />
sammanhang synliggöra allmänhet<strong>en</strong>s intresse <strong>av</strong> e-boksutlåning.<br />
Bibliotek<strong>en</strong>s förutsättningar för digitalisering skiljer sig radikalt från förlag<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>om att de i<br />
stor utsträckning saknar rättigheterna till sitt material. För bibliotek<strong>en</strong>s dominerar två<br />
huvudsakliga skäl för att konvertera analoga samlingar till digitalt format. Det <strong>en</strong>a är<br />
bevarandeskälet, i de fall original<strong>en</strong> är hotade, och det andra skälet är att öka tillgänglighet<strong>en</strong><br />
till samlingarna. Tillgänglighet<strong>en</strong> begränsas ofta <strong>av</strong> upphovsrättsliga skäl.<br />
Norge har dock kommit långt i sitt digitaliseringsarbete. Nationalbiblioteket har<br />
bevarandedigitaliserat mer än 120 000 böcker de s<strong>en</strong>aste två år<strong>en</strong>. D<strong>en</strong> fysiska boksamling<strong>en</strong><br />
består <strong>av</strong> 450 000 titlar och målet är att allt ska digitaliseras. Nationalbiblioteket erbjuder<br />
tjänst<strong>en</strong> Bokhylla.no där 48 000 böcker från 1690-, 1790, 1890 och 1999-tal<strong>en</strong> gjorts<br />
tillgängliga i digital form.<br />
Ett exempel på samarbet<strong>en</strong> mellan förlag, folkbibliotek och e-boksframställare är Stockholms<br />
stadsbiblioteks e-boksproduktion som gjorts i samarbete med Vertigo förlag och e-<br />
boksproduc<strong>en</strong>t<strong>en</strong> Publit. Projektet har resulterat i <strong>ett</strong> antal titlar som kan laddas ned utan<br />
kostnad direkt från stadsbibliotekets hemsida.<br />
Ett exempel på <strong>ett</strong> ideellt digitaliseringsprojekt är Projekt Runeberg. Projektet som startade<br />
1992 bedrivs i projektform från Linköpings universitet. De verk som digitaliseras är äldre<br />
titlar som inte längre är upphovsrättsligt skyddade, exempelvis verk <strong>av</strong> Selma Lagerlöf,<br />
Viktor Rydberg och August Strindberg. E-böckerna är fritt tillgängliga via internet.<br />
I <strong>ett</strong> internationellt perspektiv finns flera framgångsrika samarbet<strong>en</strong> mellan ideella<br />
organisationer och bibliotek. Project Gut<strong>en</strong>berg är <strong>ett</strong> ideellt projekt som arbetat med<br />
digitalisering <strong>av</strong> böcker med utgång<strong>en</strong> upphovsrätt. I juni 2011 hade projektet lagt ut 36 000<br />
e-böcker på internet, i <strong>ett</strong> antal vanliga e-boksformat, fritt tillgängliga att ladda ner.<br />
I USA har Internet Archive tillsammans med bland andra Library of Congress gjort <strong>en</strong><br />
omfattande digitalisering <strong>av</strong> äldre böcker.<br />
Initiativet Google book search är <strong>ett</strong> exempel på samarbete mellan <strong>en</strong> kommersiell aktör och<br />
bibliotekssektorn. Googles satsningar på bokdigitalisering är också <strong>ett</strong> exempel på h<strong>ur</strong><br />
komplexa frågor kring upphovsrätt och tillgängliggörande är. Google har digitaliserat drygt<br />
tio miljoner böcker, m<strong>en</strong> det är osäkert h<strong>ur</strong> villkor<strong>en</strong> för access<strong>en</strong> till dessa kommer att se ut i<br />
framtid<strong>en</strong>.<br />
Ett intressant projekt där initiativet tagits på politisk nivå återfinns på Island. Islands<br />
kult<strong>ur</strong>minister och riksbibliotekari<strong>en</strong> diskuterar möjlighet<strong>en</strong> att digitalisera hela d<strong>en</strong> isländska<br />
12
litterat<strong>ur</strong><strong>en</strong> om cirka 50 000 titlar och göra d<strong>en</strong> tillgänglig för alla. Flera aktörer har visat<br />
intresse för projektet, bland andra Internet Archive. De isländska bibliotek<strong>en</strong> har erbjudit sig<br />
att administrera projektet. I syfte att balansera intress<strong>en</strong>a mellan å <strong>en</strong>a sidan förläggare och<br />
författare och å d<strong>en</strong> andra sidan allmänhet<strong>en</strong>s intresse <strong>av</strong> fri tillgång till litterat<strong>ur</strong><strong>en</strong> talas om<br />
<strong>ett</strong> digitalt lånesystem som begränsar tillgång<strong>en</strong> till <strong>en</strong> (1) samtidig låntagare per e-bok. Om<br />
vision<strong>en</strong> blir verklighet kan Island bli det första landet i värld<strong>en</strong> som har sitt lands kompl<strong>ett</strong>a<br />
litterat<strong>ur</strong> tillgänglig digitalt.<br />
Ett annat exempel på politiskt initiativ återfinns i Sydkorea. D<strong>en</strong> sydkoreanska marknad<strong>en</strong> för<br />
e-böcker har, tack vare snabb och utbredd bredbandsuppkoppling tillsammans med politiskt<br />
stöd, vuxit ord<strong>en</strong>tligt under s<strong>en</strong>are år. D<strong>en</strong> sydkoreanska regering<strong>en</strong> har som mål att allt<br />
skolmaterial ska vara åtkomligt i digital form till 2015. D<strong>ett</strong>a initiativ är <strong>ett</strong> nat<strong>ur</strong>ligt steg då<br />
många grundskolor redan 2008 hade <strong>en</strong> stor del <strong>av</strong> sitt material digitalt. Regering<strong>en</strong> räknar<br />
med att initiativet kommer att kosta 2,2 miljarder dollar, där merpart<strong>en</strong> går till att<br />
subv<strong>en</strong>tionera köp <strong>av</strong> läsplattor.<br />
Op<strong>en</strong> access till vet<strong>en</strong>skapliga monografier<br />
Med op<strong>en</strong> access m<strong>en</strong>as att vet<strong>en</strong>skapliga resultat görs fritt tillgängliga på internet.<br />
Det handlar främst om vet<strong>en</strong>skapliga artiklar, <strong>av</strong>handlingar och rapporter m<strong>en</strong> kan äv<strong>en</strong> röra<br />
sig om böcker, forskningsdata och metadata. Fri tillgång betyder att upphovsmann<strong>en</strong> ger alla<br />
rätt att läsa, ladda ned, kopiera och sprida verket i digital form. Full hänsyn tas till författar<strong>en</strong>s<br />
lagstadgade ideella upphovsrätt. Det finns två vägar för op<strong>en</strong> access-publicering <strong>av</strong> artiklar,<br />
g<strong>en</strong>om op<strong>en</strong> access-tidskrifter eller g<strong>en</strong>om parallellpublicering i <strong>ett</strong> öppet arkiv.<br />
Op<strong>en</strong> access har sitt <strong>ur</strong>sprung i <strong>en</strong> rörelse bland forskare, bibliotekarier och andra som velat<br />
utnyttja internets pot<strong>en</strong>tial för <strong>ett</strong> system för vet<strong>en</strong>skaplig kommunikation, som är öppnare,<br />
effektivare och billigare. Man trycker starkt på att resultat<strong>en</strong> från forskning finansierad <strong>av</strong><br />
off<strong>en</strong>tliga medel också ska vara fritt tillgänglig för alla.<br />
Op<strong>en</strong> access-modell<strong>en</strong> vinner mark globalt och har starkt stöd från universitet,<br />
forskningsfinansiärer, akademier och äv<strong>en</strong> regeringar. Inte minst har EU g<strong>ett</strong> <strong>ett</strong> tydligt stöd<br />
för op<strong>en</strong> access, både g<strong>en</strong>om att formulera policy och att vidta konkreta åtgärder, som att<br />
ställa kr<strong>av</strong> på fri tillgång till forskningsresultat inom det sjunde ramprogrammet och att stödja<br />
utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> infrastrukt<strong>ur</strong>. Idag beräknas 20 - 25 % <strong>av</strong> d<strong>en</strong> årliga utgivning<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
vet<strong>en</strong>skapliga artiklar vara fritt tillgänglig och d<strong>en</strong>na andel växer snabbt.<br />
Fokus för op<strong>en</strong> access-rörels<strong>en</strong> har legat på d<strong>en</strong> vet<strong>en</strong>skapliga artikeln. M<strong>en</strong> under de s<strong>en</strong>aste<br />
år<strong>en</strong> har det äv<strong>en</strong> kommit fram op<strong>en</strong> access-initiativ som rör böcker. Tyngdpunkt<strong>en</strong> ligger på<br />
humaniora och samhällsvet<strong>en</strong>skap, där d<strong>en</strong> vet<strong>en</strong>skapliga monografin spelar <strong>en</strong> c<strong>en</strong>tral roll för<br />
att förmedla vet<strong>en</strong>skaplig kunskap. Så har till exempel EU gjort <strong>en</strong> stor satsning med projektet<br />
OAPEN (Op<strong>en</strong> Access Publishing in E<strong>ur</strong>opean Networks), som vill göra nya vet<strong>en</strong>skapliga<br />
monografier inom humaniora och samhällsvet<strong>en</strong>skap fritt tillgängliga på nätet.<br />
Äv<strong>en</strong> i USA finns det många initiativ för att främja op<strong>en</strong> access-utgivning <strong>av</strong> vet<strong>en</strong>skapliga<br />
monografier. I juni 2011 beslöt the Nation al Akademisk Press att göra samtliga titlar i sin<br />
katalog med 4000 vet<strong>en</strong>skapliga monografier fritt tillgängliga på nätet<br />
13
Affärsmodeller för bibliotek<br />
Nedan följer <strong>en</strong> g<strong>en</strong>omgång <strong>av</strong> de vanligast förekommande affärsmodellerna tillsammans med<br />
exempel på företag som stödjer dessa affärsmodeller.<br />
Förvärvsmodell<strong>en</strong>/OverDrive-modell<strong>en</strong><br />
D<strong>en</strong>na modell har stora likheter med d<strong>en</strong> traditionella process<strong>en</strong> kring inköp <strong>av</strong> fysiska<br />
böcker. Bibliotek<strong>en</strong> köper <strong>en</strong> e-boktitel som liksom <strong>ett</strong> fysiskt exemplar <strong>en</strong>dast kan lånas ut<br />
till <strong>en</strong> låntagare åt gång<strong>en</strong>. För att låna ut fler kopior samtidigt måste bibliotek<strong>en</strong> köpa fler<br />
exemplar <strong>av</strong> e-bok<strong>en</strong>. Vissa distributörer ger dock bibliotek<strong>en</strong> valet att, till <strong>en</strong> högre <strong>av</strong>gift,<br />
låna ut flera kopior samtidigt. En variant <strong>av</strong> modell<strong>en</strong> ger möjlighet<strong>en</strong> att låna ut till flera<br />
användare samtidigt m<strong>en</strong> istället sätts <strong>ett</strong> tak över h<strong>ur</strong> många utlån som får göras totalt under<br />
<strong>ett</strong> år. När utlåning<strong>en</strong> slagit i taket kan inte exemplaret utlånas förrän året tagit slut och<br />
utlån<strong>en</strong> nollställs. D<strong>en</strong>na funktion är tänkt för till exempel skolbibliotek där <strong>en</strong> e-bok används<br />
som k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong>. Förvärvsmodell<strong>en</strong> stöds i olika utförand<strong>en</strong> och med olika villkor <strong>av</strong><br />
flertalet internationella aggregatorer, som exempelvis OverDrive, Ebrary, MyiLibrary och<br />
EBSCO. Modell<strong>en</strong>s huvudsakliga fördel är att bibliotek<strong>en</strong> har kontroll över kostnaderna.<br />
Pr<strong>en</strong>umerationsmodell<strong>en</strong> och Big Deals<br />
Vid pr<strong>en</strong>umeration på <strong>en</strong> aggregators utbud betalar bibliotek<strong>en</strong> <strong>en</strong> årlig <strong>av</strong>gift för att få<br />
tillgång till titlarna som finns i sortim<strong>en</strong>tet. Villkor<strong>en</strong> varierar bero<strong>en</strong>de på aktör m<strong>en</strong> ofta är<br />
det möjligt att låna ut titlarna parallellt till flera låntagare utan extra <strong>av</strong>gifter. En vanlig<br />
betalningsform är istället att biblioteket betalar <strong>ett</strong> årligt belopp baserat på antalet pot<strong>en</strong>tiella<br />
låntagare. Exempelvis är <strong>av</strong>gift<strong>en</strong> högre för <strong>ett</strong> universitetsbibliotek med 15 000 stud<strong>en</strong>ter än<br />
för <strong>ett</strong> bibliotek med 10 000 stud<strong>en</strong>ter. Modell<strong>en</strong> erbjuds i olika utformningar <strong>av</strong> bland annat<br />
Ebrary, MyiLibrary och EBSCO.<br />
En variant <strong>av</strong> pr<strong>en</strong>umerationsmodell<strong>en</strong> kallas ”Big Deals” och tillämpas främst för e-<br />
tidskrifter. I Big Deals är det <strong>en</strong>hetligt <strong>ur</strong>val <strong>av</strong> titlar som styr, det vill säga ämnespaket, serier<br />
eller stora delar <strong>av</strong> utbudet hos förlag som Elsevier och Springer. Paket<strong>en</strong> motsvarar oftast <strong>ett</strong><br />
eller fler ämnesområd<strong>en</strong> som bibliotek<strong>en</strong> förvärvar inom. Åtkomst till materialet är baserat på<br />
IP-ig<strong>en</strong>känning. Det är <strong>en</strong> modell som internationellt används <strong>av</strong> forskningsbibliotek och<br />
också d<strong>en</strong> modell som används <strong>av</strong> Kungliga biblioteket<br />
Pr<strong>en</strong>umerationsmodell<strong>en</strong>s stora fördel är att biblioteket inte behöver köpa in titlar utan att veta<br />
h<strong>ur</strong> efterfrågan ser ut. Modell<strong>en</strong> är anpassad för till exempel k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong>, lagböcker,<br />
uppslagsverk och guideböcker som efterhand blir obsoleta. En annan fördel är att <strong>ett</strong><br />
framförhandlat pris gäller hela året och inkluderar de titlar som läggs till i databas<strong>en</strong> under<br />
året. Biblioteket saknar dock kontroll över vilka titlar som finns vid <strong>ett</strong> givet tillfälle då<br />
beståndet löpande ändras, och vissa titlar kan tas bort <strong>ur</strong> sortim<strong>en</strong>tet. Prissättning<strong>en</strong> kan också<br />
vara svår att utvärdera då antalet aktiva låntagare kan skilja sig stort från antalet med lånekort.<br />
Utlåning<strong>en</strong> skiljer sig också från bibliotek till bibliotek vilket försvårar schablonprissättning.<br />
14
Låntagarmodell<strong>en</strong><br />
Låntagarmodell<strong>en</strong> eller användarstyrt förvärv (på <strong>en</strong>gelska Patron Driv<strong>en</strong> Acquisition, PDA)<br />
har slagit g<strong>en</strong>om främst på d<strong>en</strong> anglosaxiska biblioteksmarknad<strong>en</strong>. Modell<strong>en</strong> går ut på att<br />
låntagarna ges access till <strong>en</strong> databas där de kan söka efter titlar för utlån. När användar<strong>en</strong><br />
aktiverat <strong>ett</strong> lån får biblioteket information om d<strong>ett</strong>a och kan välja mellan att köpa in bok<strong>en</strong><br />
eller göra d<strong>en</strong> tillgänglig för korttidslån. Efter <strong>ett</strong> givet antal utlån måste bibliotek<strong>en</strong> köpa in<br />
bok<strong>en</strong> om de fortsatt ska kunna erbjuda bok<strong>en</strong> till sina låntagare. Modell<strong>en</strong> erbjuds <strong>av</strong> bland<br />
annat Ebrary, MyiLibrary, EBL och EBSCO. I slutet <strong>av</strong> juni 2011 meddelade äv<strong>en</strong> OverDrive<br />
och 3M att modell<strong>en</strong> ska kunna erbjudas inom kort.<br />
Fördelarna är i stort desamma som för Förvärvsmodell<strong>en</strong>, samt att bibliotek<strong>en</strong> minskar risk<strong>en</strong><br />
att köpa in böcker som inte lånas. Äv<strong>en</strong> nackdelarna är desamma som för förvärvsmodell<strong>en</strong>.<br />
Det är äv<strong>en</strong> svårt att veta om böckerna kommer att vara efterfrågade på lång sikt eller om de<br />
bara efterfrågas under <strong>en</strong> kort period.<br />
Utlåningsmodell<strong>en</strong>/Elib-modell<strong>en</strong><br />
Modell<strong>en</strong> tillåter <strong>ett</strong> obegränsat antal samtidiga utlån där bibliotek<strong>en</strong> betalar <strong>en</strong> bestämd<br />
summa per utlån. D<strong>ett</strong>a gör affärsmodell<strong>en</strong> attraktiv för böcker med låg efterfrågan, då<br />
bibliotek<strong>en</strong> slipper väga inköpskostnad<strong>en</strong> mot popularitet. Biblioteket har inga<br />
inköpskostnader och behöver inte lägga res<strong>ur</strong>ser på att selektera titlar utifrån efterfrågan.<br />
Nackdelar med systemet är att det blir dyrt för topplisteböcker som lånas ut ofta. D<strong>en</strong>na<br />
modell är d<strong>en</strong> som sv<strong>en</strong>ska Elib erbjuder bibliotek<strong>en</strong>.<br />
Det amerikanska företaget LibraryIdeas lanserade modell<strong>en</strong> i slutet <strong>av</strong> juni 2011. Tjänst<strong>en</strong><br />
kallas Freader och erbjuder tillgång till 20 000 titlar från 16 förlag.<br />
Spotify-modell<strong>en</strong><br />
Under juni 2011 lanserade spanska företaget 24Symbols.com <strong>en</strong> bet<strong>av</strong>ersion <strong>av</strong> <strong>en</strong> tjänst som<br />
har stora likheter med sv<strong>en</strong>ska Spotify, <strong>en</strong> streamingtjänst för musik. Tjänst<strong>en</strong> består liksom<br />
Spotify <strong>av</strong> <strong>en</strong> reklamfinansierad gratisversion och <strong>en</strong> betalversion med fler funktioner. E-<br />
böckerna från 24Symbols kan inte laddas ned utan kan <strong>en</strong>dast streamas, vilket innebär att <strong>en</strong><br />
uppkoppling mot internet är <strong>en</strong> förutsättning för att nå tjänst<strong>en</strong>. 24Symbols kommer inom kort<br />
släppa applikationer till iPad, iPhone och Android, vilket krävs för att öka tillgänglighet<strong>en</strong><br />
och göra d<strong>en</strong> intressant som utmanare till befintliga leverantörer. Tjänst<strong>en</strong> är tätt knut<strong>en</strong> till<br />
sociala medier där användar<strong>en</strong> uppmuntras till att dela rekomm<strong>en</strong>dationer och topplistor.<br />
Initialt består 24Symbols <strong>av</strong> tus<strong>en</strong>talet klassiska och skönlitterära titlar från mindre förlag.<br />
Enligt eg<strong>en</strong> utsago ligger företaget dock i förhandlingar med större förlag.<br />
G<strong>en</strong>om att betala förlag<strong>en</strong> per sida <strong>av</strong> varje bok som <strong>en</strong> användare läser innebär tjänst<strong>en</strong> nya<br />
möjligheter att föra statistik. Istället för verktyg som bara mäter antal köp eller utlån <strong>av</strong> <strong>en</strong> bok<br />
kan 24Symbols lista h<strong>ur</strong> många sidor som läses, h<strong>ur</strong> lång tid det tar och om det finns några<br />
mönster i läsbete<strong>en</strong>det kring olika g<strong>en</strong>rer, författare etc. Intresset för tjänst<strong>en</strong> har varit mycket<br />
stort internationellt, både i traditionell media, sociala medier och i bokvärld<strong>en</strong> g<strong>en</strong>erellt.<br />
15
Tjänst<strong>en</strong> kan skapa <strong>en</strong> statistik kring läsvanor som kan få stor inverkan på bransch<strong>en</strong> i stort.<br />
Då plattform<strong>en</strong> är så pass nylanserad går det inte att utvärdera tjänst<strong>en</strong>s faktiska inverkan. En<br />
nackdel för bibliotek är att tjänst<strong>en</strong> inte riktar sig till bibliotek utan direkt till konsum<strong>en</strong>ter.<br />
I nuläget stöds modell<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast <strong>av</strong> 24Symbols.com. I sv<strong>en</strong>sk bokhandel nr 14/2011 lyfts dock<br />
det sv<strong>en</strong>ska företaget Lifty fram som <strong>en</strong> ny aktör på området. Athina uppges också förbereda<br />
<strong>en</strong> introduktion <strong>av</strong> modell<strong>en</strong> på d<strong>en</strong> amerikanska marknad<strong>en</strong>.<br />
KB: lic<strong>en</strong>ser och op<strong>en</strong> access<br />
KB:s arbete med lic<strong>en</strong>s<strong>av</strong>tal för e-res<strong>ur</strong>ser<br />
KB bedriver <strong>en</strong> lic<strong>en</strong>sverksamhet som tecknar c<strong>en</strong>trala lic<strong>en</strong>s<strong>av</strong>tal för vet<strong>en</strong>skapliga<br />
elektroniska tidskrifter och databaser. Idag kan sv<strong>en</strong>ska universitet och högskolor ansluta sig<br />
liksom bibliotek vid icke-akademiska off<strong>en</strong>tliga forskningsinstitutioner. Sammanslutning<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> deltagande bibliotek kallas för BIBSAM-konsortiet.<br />
Avtal<strong>en</strong> måste uppfylla vissa grundkr<strong>av</strong> som KB har sammanställt utifrån bibliotek<strong>en</strong>s behov.<br />
Kostnader för <strong>av</strong>tal<strong>en</strong> omfördelas och distribueras på de bibliotek som deltar i de specifika<br />
<strong>av</strong>tal<strong>en</strong>. Utgångspunkt<strong>en</strong> för omfördelning <strong>av</strong> kostnader är tidigare pr<strong>en</strong>umerationer, antalet<br />
heltidsstud<strong>en</strong>ter och antalet heltidsanställd undervisande personal/forskare inom alla eller<br />
specifikt utvalda ämnesområd<strong>en</strong>.<br />
Affärsmodell<strong>en</strong> ”Big Deal”, som beskrivits ovan, vilk<strong>en</strong> används för e-tidskrifter är <strong>en</strong> modell<br />
som bibliotek<strong>en</strong> inte önskar att tillämpa på e-böcker eftersom bokinköp oftast initieras <strong>av</strong><br />
undervisande personal och på begäran <strong>av</strong> forskare och stud<strong>en</strong>ter. E-böcker köps företrädesvis<br />
in på titelnivå och bibliotek<strong>en</strong> är hänvisade till aggregatorer och bokhandeln. Förlag<strong>en</strong>s<br />
ämnessamlingar är för stora och därmed för kostsamma. Det är uteslutande med <strong>en</strong>skilda<br />
förlag som <strong>av</strong>tal tecknas idag, inte med aggregatorer, eftersom det är möjligt att göras g<strong>en</strong>om<br />
direktupphandling.<br />
För e-böcker behövs således andra affärsmodeller och trolig<strong>en</strong> också fler alternativ bero<strong>en</strong>de<br />
på ämnesområde, behov, målgrupp, användningsnivå, typ <strong>av</strong> litterat<strong>ur</strong> (kärnsamling,<br />
k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong>, refer<strong>en</strong>slitterat<strong>ur</strong>, sv<strong>en</strong>sk och utländsk skönlitterat<strong>ur</strong> etc.).<br />
Lic<strong>en</strong>sverksamhet<strong>en</strong> vid KB har idag lång erfar<strong>en</strong>het <strong>av</strong> att samordna BIBSAM-konsortiet<br />
och <strong>av</strong> att verka som <strong>en</strong> samlad röst och kr<strong>av</strong>ställare för de deltagande bibliotek<strong>en</strong> g<strong>en</strong>temot<br />
förlag och innehållsleverantörer. Med det utökade uppdrag KB har sedan 2011, vilket<br />
omfattar att främja samordning och utveckling inom hela bibliotekssektorn, kommer<br />
verksamhet<strong>en</strong> att utvidgas för att möta behov<strong>en</strong> från andra typer <strong>av</strong> bibliotek, så som folk -<br />
och skolbibliotek.<br />
KB:s roll för op<strong>en</strong> access i <strong>Sverige</strong><br />
I <strong>Sverige</strong> bidrar forskare, lärosät<strong>en</strong>, bibliotek och forskningsfinansiärer till d<strong>en</strong> pågå<strong>en</strong>de<br />
omställning<strong>en</strong> till <strong>en</strong> op<strong>en</strong> access-modell g<strong>en</strong>om att ställa kr<strong>av</strong> på op<strong>en</strong> access-publicering,<br />
g<strong>en</strong>om att bygga upp öppna publikationsarkiv och ge ut op<strong>en</strong> access-tidskrifter. D<strong>ett</strong>a arbete<br />
16
samordnas och får stöd g<strong>en</strong>om programmet Op<strong>en</strong>Access.se. Programmet är <strong>en</strong> plattform för<br />
samverkan för Kungliga biblioteket, <strong>Sverige</strong>s universitets- och högskoleförbund,<br />
Vet<strong>en</strong>skapsrådet, Kungl. Vet<strong>en</strong>skapsakademi<strong>en</strong>, KK-Stiftels<strong>en</strong> och Riksbank<strong>en</strong>s<br />
Jubileumsfond, som alla är företrädda i styrgrupp<strong>en</strong>. KB står som huvudman för<br />
administration<strong>en</strong> och d<strong>en</strong> huvudsakliga finansiering<strong>en</strong> <strong>av</strong> programmet.<br />
I <strong>Sverige</strong> saknas än så länge några större initiativ för att främja op<strong>en</strong> access till monografier.<br />
Sv<strong>en</strong>ska forskare som får bidrag från Vet<strong>en</strong>skapsrådet väljer ofta att publicera sig på<br />
utländska kommersiella förlag. De sv<strong>en</strong>ska kommersiella vet<strong>en</strong>skapliga förlag<strong>en</strong> är relativt<br />
små, har vanlig<strong>en</strong> ing<strong>en</strong> strikt vet<strong>en</strong>skaplig kvalitetskontroll och <strong>en</strong> blygsam marknadsföring,<br />
samt får sin utgivning till stor del finansierad g<strong>en</strong>om de bidrag forskarna tar med sig från<br />
forskningsråd, stiftelser etc. Det borde finnas goda förutsättningar att främja <strong>en</strong> ökad fri<br />
tillgänglighet <strong>av</strong> vet<strong>en</strong>skapliga monografier från sv<strong>en</strong>ska förlag g<strong>en</strong>om att knyta op<strong>en</strong> accesskr<strong>av</strong><br />
till tryckbidrag<strong>en</strong> från Vet<strong>en</strong>skapsrådet och andra finansiärer.<br />
Var är min e-bok? Användar<strong>en</strong>s perspektiv<br />
H<strong>ur</strong> ser läget ut för d<strong>en</strong> som vill läsa <strong>en</strong> e-bok i <strong>Sverige</strong>? Det beror nat<strong>ur</strong>ligtvis på vem man<br />
frågar. För d<strong>en</strong> som vill läsa <strong>en</strong> nyutkomm<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk roman på sv<strong>en</strong>ska finns det <strong>ett</strong> antal titlar<br />
att välja mellan anting<strong>en</strong> som lån eller som köp. O<strong>av</strong>s<strong>ett</strong> om man vill låna eller köpa titeln är<br />
det företaget Elib som är distributör. D<strong>en</strong> som vill köpa <strong>en</strong> e-bok kan göra det via någon <strong>av</strong><br />
nätbokhandlarna. Böckerna går att få i <strong>ett</strong> antal olika format. E-bok<strong>en</strong> kostar ungefär lika<br />
mycket som d<strong>en</strong> tryckta inbundna bok<strong>en</strong>. Ing<strong>en</strong> <strong>av</strong> de större nätbokhandlarna gör idag någon<br />
ansats till att lyfta fram e-bok<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> man hittar d<strong>en</strong> i anslutning till d<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong>.<br />
Att gå in i <strong>en</strong> fysisk bokhandel för att få prova på att använda <strong>en</strong> e-bok är inte så lätt.<br />
Vill man istället låna <strong>en</strong> e-bok slussas man automatiskt in på Elibs sidor från sitt eget<br />
folkbiblioteks webbsida. Det är <strong>en</strong> ganska omständlig proced<strong>ur</strong> att få hem bok<strong>en</strong> till sin<br />
läsare, m<strong>en</strong> det går.<br />
För d<strong>en</strong> läsare som istället vill läsa <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk roman som har några år på nack<strong>en</strong> blir det<br />
betydligt svårare att hitta titeln såväl för köp som för lån. Äldre titlar finns inte i Elibs<br />
sortim<strong>en</strong>t vare sig för lån eller för distribution till återförsäljare. Har man t<strong>ur</strong> finns kanske<br />
någon intressant titel finns att tillgå via något <strong>av</strong> de sv<strong>en</strong>ska digitaliseringsprojekt<strong>en</strong> som till<br />
exempel projekt Runeberg. Sammantaget kan man säga att för d<strong>en</strong> som vill läsa <strong>en</strong> äldre<br />
utgång<strong>en</strong> titel så är möjligheterna starkt begränsade, och i de fall titlar finns så är de inte alltid<br />
lätta att hitta. Därtill saknas också d<strong>en</strong> översatta utländska litterat<strong>ur</strong><strong>en</strong>, då förlag<strong>en</strong> inte finner<br />
någon ekonomi i att ge ut dessa titlar som e-böcker.<br />
När utredning<strong>en</strong> istället tittar på situation<strong>en</strong> för <strong>en</strong> forskare vid <strong>ett</strong> större lärosäte så ser<br />
tillgång<strong>en</strong> till e-böcker annorlunda ut. En forskare på <strong>ett</strong> stort universitetsbibliotek har idag<br />
tillgång till <strong>ett</strong> stort antal titlar vet<strong>en</strong>skapliga e-böcker via <strong>av</strong>tal med internationella förlag och<br />
aggregatorer som det egna universitetsbiblioteket slutit. På lärosät<strong>en</strong>a får d<strong>en</strong> forskare som<br />
önskar <strong>ett</strong> inköp <strong>av</strong> <strong>en</strong> viss titel bok<strong>en</strong> i e-format om han eller hon så vill. Forskar<strong>en</strong> har<br />
förutom <strong>en</strong>skilda e-böcker äv<strong>en</strong> tillgång till textarkiv där hela eller delar <strong>av</strong> e-böcker blandas<br />
med tidskriftsartiklar och tänker kanske inte alltid på att det är <strong>en</strong> text från <strong>en</strong> e-bok som<br />
används. D<strong>en</strong> vet<strong>en</strong>skapliga läsning<strong>en</strong> innebär alltid sökningar i stora textarkiv, så e-bok<strong>en</strong><br />
som sådan är inte revolutionerande. Vanan vid elektroniska tidskrifter och databaser finns<br />
17
sedan länge, likaså vanan att det är universitetsbiblioteket som tillhandahåller det elektroniska<br />
materialet.<br />
För <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t på <strong>ett</strong> lärosäte är tillgång<strong>en</strong> till e-böcker varierande bero<strong>en</strong>de på ämne. Att ha<br />
all k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong> i digital form är fortfarande ofta på projektstadiet. Sv<strong>en</strong>sk k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong> i<br />
digital form finns inte att låna via lärosät<strong>en</strong>as bibliotek, m<strong>en</strong> viss sv<strong>en</strong>sk k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong>, i<br />
dagsläget cirka 600 titlar finns att köpa. Användarundersökningar visar att stud<strong>en</strong>terna<br />
fortfarande föredrar d<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong> framför e-bok<strong>en</strong> och att det är bara när t<strong>en</strong>tan närmar<br />
sig och behovet <strong>av</strong> <strong>en</strong> viss text blir akut som e-bok<strong>en</strong> blir populär.<br />
Att plattformarna för e-böckerna ser olika ut och har olika villkor är förstås <strong>ett</strong> problem för<br />
stud<strong>en</strong>terna liksom det faktum att all k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong> inte finns på <strong>ett</strong> och samma ställe, vare sig<br />
fysiskt eller digitalt. Utredning<strong>en</strong> har inget mått på h<strong>ur</strong> många stud<strong>en</strong>ter som äger <strong>en</strong> läsplatta<br />
och så länge det inte går att ladda ner all k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong> i <strong>ett</strong> svep på läsplattan är det kanske<br />
tveksamt om <strong>en</strong> stud<strong>en</strong>t gör d<strong>en</strong> typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> investering.<br />
Bland gymnasieelever är pocketbok<strong>en</strong> fortfarande det populäraste formatet för läsning <strong>av</strong><br />
skönlitterat<strong>ur</strong>. Efterfrågan på e-böcker eller användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> e-böcker via skolbibliotek<strong>en</strong> är<br />
än så länge blygsam. Eleverna vill kunna bläddra i romanerna och se h<strong>ur</strong> mycket man har kvar<br />
att läsa och välja <strong>en</strong> bok utifrån h<strong>ur</strong> tjock d<strong>en</strong> är. Låna <strong>en</strong> e-bok via folkbiblioteket verkar<br />
krångligt, eller som gymnasiebibliotekari<strong>en</strong> sa: ”Dom är mer vana att gå till Pirate Bay!”<br />
När det gäller läromedel för grundskola och gymnasium finns idag <strong>ett</strong> antal läromedel online.<br />
De förlag som producerar d<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong> <strong>av</strong> läromedel tillhandahåller ofta <strong>ett</strong> helt paket som<br />
kan innehålla både <strong>en</strong> tryckt bok och samma text i e-boksformat, m<strong>en</strong> också webbsida där det<br />
finns kringmaterial till bok<strong>en</strong> såsom övningsuppgifter, facit, ljud- och bildfiler. D<strong>en</strong> här typ<strong>en</strong><br />
<strong>av</strong> läromedel produceras bl.a. <strong>av</strong> Stud<strong>en</strong>tlitterat<strong>ur</strong> i ämn<strong>en</strong> som sv<strong>en</strong>ska och historia.<br />
Utredning<strong>en</strong> har inte hittat något material som visar vad människor eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> läser på sina<br />
läsplattor och i sina mobiler. Kanske är det många som redan idag köper sina e-böcker via<br />
Amazon, FNAC eller andra utländska distributörer och läser i sina mobiler och på sina<br />
läsplattor. Undersökningar <strong>av</strong> kult<strong>ur</strong>vanor i <strong>Sverige</strong> ställer ännu inte frågan om och h<strong>ur</strong> man<br />
läser <strong>en</strong> e-bok.<br />
Internationell utblick<br />
Universitet och högskolor agerar i stor utsträckning på <strong>en</strong> internationell marknad. E-<br />
bokshantering<strong>en</strong> är huvudsaklig<strong>en</strong> inriktad mot distributörer som Ebrary, Dawson eller mot<br />
stora förlag som Springer och Elsevier. Då villkor<strong>en</strong> för universitets- och högskolebibliotek<strong>en</strong><br />
är sig relativt lik värld<strong>en</strong> över har d<strong>en</strong> internationella utblick<strong>en</strong> folkbibliotek<strong>en</strong>s<br />
internationella motsvarigheter i fokus.<br />
Utblick<strong>en</strong> innefattar USA, Storbritanni<strong>en</strong>, de nordiska länderna samt Nederländerna.<br />
USA<br />
USA har längst erfar<strong>en</strong>het <strong>av</strong> e-böcker, och intresset från både företag och allmänhet är<br />
faktorer som drivit på utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> e-boksmarknad<strong>en</strong>. Ett antal stora företag konk<strong>ur</strong>rerar<br />
18
g<strong>en</strong>om att erbjuda skilda tekniska plattformar. En nylig<strong>en</strong> publicerad rapport visar att inom<br />
g<strong>en</strong>r<strong>en</strong> skönlitterat<strong>ur</strong> för vuxna utgjorde e-boksförsäljning<strong>en</strong> 13, 6 % under 2010.<br />
Förutom spridning<strong>en</strong> <strong>av</strong> smartphones och s<strong>ur</strong>fplattor såsom Apples iPad och Samsungs<br />
Galaxy Tab, har äv<strong>en</strong> läsplattor som Amazons Kindle ökat tillgänglighet<strong>en</strong> för e-böcker.<br />
Satsning<strong>en</strong> på försäljningskanaler som Amazon Kindle Store för e-böcker, <strong>en</strong> kanal som kan<br />
liknas med iTunes Musik Store, har starkt bidragit till det ökade intresset.<br />
Amazon har, utöver försäljning <strong>av</strong> e-böcker, i samarbete med företaget OverDrive utvecklat<br />
<strong>en</strong> bibliotekstjänst där böcker kan lånas till Kindle-läsare. Tjänst<strong>en</strong> kommer initialt att finnas<br />
tillgänglig på cirka 11 000 bibliotek i USA. Om tjänst<strong>en</strong> är tänkt att lanseras i andra länder är<br />
oklart.<br />
D<strong>en</strong> dominerande modell<strong>en</strong> för e-bokslån i USA utgår från företaget OverDrives plattform<br />
och bygger på förvärvsmodell<strong>en</strong>, det vill säga att bibliotek<strong>en</strong> köper in titlar som lånas ut <strong>en</strong>ligt<br />
de principer som gäller för fysiska böcker.<br />
Storbritanni<strong>en</strong><br />
Storbritanni<strong>en</strong> är det land som efter USA har kommit längst i e-boksutveckling<strong>en</strong>. Enligt <strong>en</strong><br />
artikel i Sv<strong>en</strong>sk bokhandel nr 10/2011 stod försäljning<strong>en</strong> <strong>av</strong> e-böcker i Storbritanni<strong>en</strong> för 6%<br />
<strong>av</strong> förlag<strong>en</strong>s totala försäljning.<br />
I april 2011 tillhandahöll <strong>en</strong> fjärdedel <strong>av</strong> landets kommuner e-bokslån. D<strong>en</strong> vanligaste<br />
affärsmodell<strong>en</strong> är att varje bibliotek betalar <strong>en</strong> lic<strong>en</strong>s som ger biblioteket rätt att låna ut <strong>en</strong> e-<br />
bok obegränsat antal gånger. Biblioteket ansvarar för att e-bok<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast kan nedladdas till <strong>ett</strong><br />
läsverktyg och att e-bok<strong>en</strong> under lånetid<strong>en</strong> är otillgängligt för andra låntagare.<br />
Under s<strong>en</strong>are tid har diskussion<strong>en</strong> fokuserats kring användarstyrt förvärv alternativt Big<br />
Deals.<br />
Danmark<br />
När de danska bibliotek<strong>en</strong> köper <strong>en</strong> fysisk bok kan d<strong>en</strong> utlånas h<strong>ur</strong> många gånger som helst.<br />
Författarna får ersättning i form <strong>av</strong> <strong>en</strong> statlig ”forfatterp<strong>en</strong>ge”. För e-böcker gäller däremot att<br />
bibliotek<strong>en</strong> betalar <strong>en</strong> <strong>av</strong>gift för varje <strong>en</strong>skilt utlån. Liksom i <strong>Sverige</strong> har det under <strong>en</strong> längre<br />
tid pågått samtal mellan d<strong>en</strong> danska motsvarighet<strong>en</strong> till Sv<strong>en</strong>sk biblioteksför<strong>en</strong>ing och de<br />
danska förläggarna kring <strong>en</strong> ny modell. Samtal<strong>en</strong> har l<strong>ett</strong> till att <strong>en</strong> ny modell ska testas och<br />
utvärderas efter <strong>ett</strong> år. Till skillnad mot tidigare modell, där <strong>ett</strong> utlån kostade biblioteket 17<br />
danska kronor, innebär d<strong>en</strong> nya modell<strong>en</strong> <strong>en</strong> differ<strong>en</strong>tierad <strong>av</strong>gift på mellan 14-18 danska<br />
kronor.<br />
Finland<br />
Det finns flera distributörer som tillhandahåller e-böcker till bibliotek<strong>en</strong> i Finland. Elib finns i<br />
finlandssv<strong>en</strong>ska områd<strong>en</strong>, till exempel vid Fredrikabibliotek<strong>en</strong> i Österbott<strong>en</strong>. Elib erbjuder i<br />
19
huvudsak e-böcker på sv<strong>en</strong>ska. För att låna via Elib krävs <strong>ett</strong> lånekort från något <strong>av</strong> de<br />
bibliotek<strong>en</strong> som använder Elib.<br />
De allmänna åländska bibliotek<strong>en</strong> pr<strong>en</strong>umererar gem<strong>en</strong>samt på Elib. För att läsa Elibs e-<br />
böcker krävs <strong>ett</strong> lånekort på <strong>ett</strong> åländskt bibliotek.<br />
Norge<br />
Utlåning <strong>av</strong> e-böcker vid folkbiliotek<strong>en</strong> har nylig<strong>en</strong> prövats i lit<strong>en</strong> skala och i projektform.<br />
Buskeruds fylkesbibliotek har i samarbete med <strong>ett</strong> <strong>av</strong> de större norska förlag<strong>en</strong> just <strong>av</strong>slutat <strong>en</strong><br />
försöksperiod med utlån <strong>av</strong> e-böcker, <strong>ett</strong> projekt som finansierats med hjälp <strong>av</strong> norska<br />
nationalbiblioteket. Försöksverksamhet<strong>en</strong> har fortsatt efter testperiod<strong>en</strong>s utgång och<br />
utvärderas i skrivande stund (september 2011). Projektet har utgått från <strong>en</strong> modell där<br />
biblioteket köper rättigheterna till <strong>ett</strong> verk och sedan kan låna ut det till flera samtidiga<br />
användare. Endast cirka 60 äldre titlar finns att välja bland.<br />
Samtal om möjlighet<strong>en</strong> för norska folkbiblioteks möjligheter att låna ut e-böcker pågår sedan<br />
vår<strong>en</strong> 2011 mellan Norsk biblioteksför<strong>en</strong>ing och de norska förläggarna. Ännu har ing<strong>en</strong><br />
över<strong>en</strong>skommelse uppnåtts. Båda parterna vill dock i någon form se utlån <strong>av</strong> e-böcker vid<br />
norska bibliotek.<br />
Norsk biblioteksför<strong>en</strong>ing har nylig<strong>en</strong> tillsatt <strong>en</strong> intern arbetsgrupp som ska arbeta fram <strong>en</strong><br />
”önskelista” över de villkor bibliotek<strong>en</strong> önskar gällande e-boklån<strong>en</strong>. Norsk biblioteksför<strong>en</strong>ing<br />
förväntas godta <strong>en</strong> exemplarmodell för nya böcker och topplistans böcker, medan de <strong>av</strong><br />
ekonomiska skäl önskar <strong>en</strong> annan affärsmodell för böcker som sällan lånas ut. Det är i nuläget<br />
oklart när de kommande förhandlingarna kommer att vara <strong>av</strong>slutade. Förhoppning<strong>en</strong> är att det<br />
ska ske under tidig höst 2011.<br />
Island<br />
I Nord<strong>en</strong>s hus bibliotek i Reykj<strong>av</strong>ik är det från och med d<strong>en</strong> 14 april 2011 möjligt att via Elib<br />
låna e-böcker på sv<strong>en</strong>ska. Nord<strong>en</strong>s hus bibliotek blev därig<strong>en</strong>om det första <strong>av</strong> de allmänna<br />
isländska bibliotek<strong>en</strong> som erbjuder tillgång till e-boksdistributör<strong>en</strong> Elib. D<strong>en</strong> som har <strong>ett</strong><br />
lånekort kan ladda ner e-böcker till sin läsplatta eller dator och lyssna på sv<strong>en</strong>ska ljudböcker<br />
strömmat över nätet.<br />
Nederländerna<br />
I Nederländerna finns <strong>ett</strong> nationellt erbjudande om att låna <strong>ett</strong> begränsat antal titlar <strong>av</strong> e-<br />
böcker som bibliotek<strong>en</strong> inköpt med lic<strong>en</strong>s. Förhandlingar pågår om att inleda<br />
försöksverksamheter för att testa olika affärsmodeller under <strong>ett</strong> par års tid. Enligt Marian<br />
Kor<strong>en</strong> (Secretary/Director Netherlands Library Forum) är det i dagsläget oklart om när dessa<br />
förhandlingar kommer att vara <strong>av</strong>slutade, äv<strong>en</strong> om förhoppning<strong>en</strong> är att det ska kunna ske<br />
under 2011.<br />
20
<br />
3. Diskussion kring problem och lösningar <br />
E-bok<strong>en</strong> behöver <strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong><br />
Utredning<strong>en</strong> anser att det finns <strong>ett</strong> antal frågor som behöver lösas om utveckling<strong>en</strong> och<br />
användning<strong>en</strong> <strong>av</strong> e-bok<strong>en</strong> på bred front ska ta fart i <strong>Sverige</strong>. Utredning<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar vidare att det<br />
saknas <strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong> som gör att marknad<strong>en</strong> för e-bok<strong>en</strong> kan utvecklas. Exempel på h<strong>ur</strong> <strong>en</strong><br />
strukt<strong>ur</strong> byggts upp är försäljning<strong>en</strong> <strong>av</strong> e-böcker i USA, där Amazon stått för lansering<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
<strong>en</strong> läsare och erbjudand<strong>en</strong> kring e-böcker via sin webbutik som lyft fram e-bok<strong>en</strong>. I Frankrike<br />
har FNAC gjort samma sak och i Tyskland Thalia. De personer som utredning<strong>en</strong> intervjuat<br />
har också talat om behovet <strong>av</strong> <strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong>, var och <strong>en</strong> utifrån sitt perspektiv. I Svd Näringsliv<br />
d<strong>en</strong> 21 september 2011 säger Mattias Fyr<strong>en</strong>ius, strategi och utvecklingsdirektör på KF Media<br />
att tre beståndsdelar behövs för att få igång e-boksanvändning<strong>en</strong>: ”utbud <strong>av</strong> e-böcker, <strong>en</strong><br />
fungerande infrastrukt<strong>ur</strong> med smidiga läsplattor och <strong>en</strong> stor och stark aktör som driver<br />
marknad<strong>en</strong>”. Utredning<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar att bibliotek<strong>en</strong> också har <strong>en</strong> viktig del i strukt<strong>ur</strong><strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong> är väldigt populär och fungerar bra för alla aktörer, inklusive läsar<strong>en</strong>. Det<br />
får till följd att ing<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> är motiverad att driva marknad<strong>en</strong>. Aktörerna saknar än så<br />
länge tillräckliga incitam<strong>en</strong>t.<br />
Det finns <strong>ett</strong> antal g<strong>en</strong>erella problem med e-bok<strong>en</strong> som berör alla aktörer och det finns <strong>ett</strong><br />
antal mer specifika problem som rör <strong>en</strong>skilda aktörer. Det finns äv<strong>en</strong> områd<strong>en</strong> där aktörernas<br />
ståndpunkter står i motsatsförhållande till varandra. Alla dessa problem förhindrar mer eller<br />
mindre d<strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong> för e-bok<strong>en</strong> som efterlyses.<br />
G<strong>en</strong>erella problem<br />
Exempel på g<strong>en</strong>erella problem är teknik och distribution. Teknik<strong>en</strong> är ny med smartphones,<br />
s<strong>ur</strong>fplattor och läsplattor och många användare saknar kunskap om h<strong>ur</strong> man gör för att ta del<br />
<strong>av</strong> e-böcker. Distribution<strong>en</strong> är inte inkörd och såväl produc<strong>en</strong>ter som distributörer och<br />
bibliotek trevar sig fram mot fungerande modeller.<br />
Ett c<strong>en</strong>tralt problem som gäller alla aktörer är tillgång<strong>en</strong> till titlar. Utbudet <strong>av</strong> e-böcker på<br />
sv<strong>en</strong>ska är väldigt litet. Det rör sig i dagsläget om cirka 3000 titlar. Det gör att motivation<strong>en</strong><br />
minskar bland användarna när det gäller att lära sig ny teknik, m<strong>en</strong> också motivation<strong>en</strong> att<br />
förbättra teknik och distribution minskar.<br />
För alla typer <strong>av</strong> bibliotek finns också frågan kring h<strong>ur</strong> man ska hitta <strong>en</strong> strategi för att på <strong>ett</strong><br />
kostnadseffektivt sätt tillgängliggöra fria e-böcker.<br />
21
Specifika problem bland aktörerna<br />
Förlag<strong>en</strong> är oroliga för piratkopiering <strong>av</strong> e-böcker och ser paralleller till utveckling<strong>en</strong> inom<br />
musikindustrin. Att ge ut äldre titlar är <strong>en</strong> kostsam process vilket gör förlag<strong>en</strong> tveksamma.<br />
Efterfrågan på äldre titlar förväntas inte vara tillräckligt stor för att motivera satsning<strong>en</strong>. Det<br />
får till följd att författarnas äldre verk fastnar i förlag<strong>en</strong>s icke digitaliserade kataloger.<br />
Ett problem för forskningsbibliotek<strong>en</strong> är att olika typer <strong>av</strong> plattformar har olika villkor för<br />
användning. Det gör det komplicerat och mindre tilltalande med e-böcker för användarna.<br />
Sv<strong>en</strong>sk k<strong>ur</strong>slitterat<strong>ur</strong> i digital form för lån via lärosät<strong>en</strong>as bibliotek är också <strong>en</strong> fråga som<br />
saknar lämplig lösning. Konsekv<strong>en</strong>serna <strong>av</strong> att vara så kallade hybridbibliotek är <strong>ett</strong> problem<br />
för många forskningsbibliotek. Hybridbibliotekets dilemma är att man lägger stora summor på<br />
<strong>av</strong>tal för e-res<strong>ur</strong>ser samtidigt som man hanterar <strong>en</strong> stor mängd tryckta böcker och äv<strong>en</strong> om<br />
många forskningsbibliotek gallrat på hyllorna och sagt upp lokaler så kräver hantering<strong>en</strong> <strong>av</strong><br />
fysiska böcker stora res<strong>ur</strong>ser.<br />
För folkbibliotek<strong>en</strong> innebär e-böcker nya kostnader som läggs ovanpå <strong>en</strong> redan ansträngd<br />
förvärvsbudget. Forskningsbibliotek<strong>en</strong> fick skära ner på det tryckta materialet för att<br />
finansiera e-materialet, frågan är h<strong>ur</strong> folkbibliotek<strong>en</strong> kan hantera d<strong>en</strong> omställning som<br />
förmodlig<strong>en</strong> krävs budgetmässigt och organisatoriskt.<br />
Sjukhusbibliotek<strong>en</strong> har ofta <strong>en</strong> dubbel roll i det att man både är <strong>ett</strong> forskningsbibliotek och <strong>ett</strong><br />
pati<strong>en</strong>tbibliotek. Forskningsbiblioteksdel<strong>en</strong> behöver tillgång till bra <strong>av</strong>tal med leverantörer <strong>av</strong><br />
relevanta e-böcker medan pati<strong>en</strong>tdel<strong>en</strong> behöver tillgång till sv<strong>en</strong>sk skönlitterat<strong>ur</strong> i e-format.<br />
För specialbibliotek<strong>en</strong> är frågan kring digitalisering c<strong>en</strong>tral. De unika verk som finns i<br />
specialbibliotek<strong>en</strong>s samlingar behöver digitaliseras för att underlätta hantering och<br />
tillgänglighet.<br />
För läsar<strong>en</strong> är problemet att han eller hon vill ha mer till <strong>ett</strong> acceptabelt pris, helst kanske<br />
gratis? Det räcker kanske inte heller att det går snabbt att få tillgång till <strong>en</strong> nyutgiv<strong>en</strong> titel som<br />
e-bok? Som konsum<strong>en</strong>t vill man ha något mer, som t.ex. <strong>ett</strong> intressant kringmaterial, ljud eller<br />
bildfiler, för att välja e-bok<strong>en</strong> framför d<strong>en</strong> tryckta.<br />
Aktörernas ståndpunkter står mot varandra<br />
Mest problematiskt blir det när aktörernas ståndpunkter står i motsatsförhållande till varandra.<br />
Ett sådant område är affärsmodeller för folkbibliotek. Folkbibliotek<strong>en</strong> är idag missnöjda med<br />
Elib-modell<strong>en</strong> och önskar sig fler och mer flexibla modeller medan förläggarna riktar intresset<br />
mot OverDrive-modell<strong>en</strong> som är mer begränsande.<br />
Bibliotek<strong>en</strong> vill erbjuda e-bok<strong>en</strong> med all dess pot<strong>en</strong>tial m<strong>en</strong> förlag<strong>en</strong> vill inte ha <strong>en</strong> situation<br />
där läsar<strong>en</strong> vänjer sig vid att läsa e-böcker gratis via bibliotek<strong>en</strong>. Författar<strong>en</strong> blir klämd<br />
mellan dessa olika intresseinriktningar.<br />
Folkbibliotek<strong>en</strong> hamnar i <strong>en</strong> rävsax när det gäller e-böckerna, säger Kungliga bibliotekets<br />
forskningschef Pelle Snickars i SvD d<strong>en</strong> 23 september 2011. Han m<strong>en</strong>ar att folkbibliotek<strong>en</strong><br />
står för <strong>en</strong> demokratisk utopi när de vill tillgängliggöra e-böcker och att de på det sättet blir <strong>ett</strong><br />
hot mot hela bransch<strong>en</strong>.<br />
22
Lösningar, finns dom?<br />
Vilka tänkbara lösningar finns då på de problem utredning<strong>en</strong> visat på? Det finns anledning att<br />
tro att teknikrelaterade handh<strong>av</strong>andeproblem kommer att minska när smartphones och<br />
s<strong>ur</strong>fplattor blir var mans (och kvinnas) eg<strong>en</strong>dom.<br />
Konsum<strong>en</strong>terna/användarna kan bli de som driver på <strong>ett</strong> ökat utbud <strong>av</strong> e-böcker. Troligtvis<br />
kommer äv<strong>en</strong> andra kommersiella aktörer som telecombolag att se <strong>ett</strong> intresse i att fylla<br />
tjänster med nytt innehåll.<br />
Om/när efterfrågan på e-böcker ökar kommer det att vara mer intressant för förlag<strong>en</strong> att<br />
digitalisera äldre titlar. Sv<strong>en</strong>ska förlag kommer att digitalisera utgångna titlar då efterfrågan<br />
blir tillräckligt stor och kopieringsskydd<strong>en</strong> tillräckligt säkra.<br />
Vidare tror utredning<strong>en</strong> att när e-boksutgivning<strong>en</strong> ökar blir det <strong>ett</strong> tryck på såväl produc<strong>en</strong>ter<br />
som distributörer och bibliotek att omfördela de interna res<strong>ur</strong>serna till e-bok<strong>en</strong>s förmån i<br />
förhållande till d<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong>. Forskningsbibliotek<strong>en</strong> har redan omfördelat sina medel för<br />
att satsa på det digitala materialet och folkbibliotek<strong>en</strong> kommer att göra någon form <strong>av</strong><br />
omstrukt<strong>ur</strong>ering eller omprioritering.<br />
Att <strong>en</strong> ny typ <strong>av</strong> läromedel börjar användas i grund- och gymnasieskolan gör att<br />
skolbiblioteket slipper <strong>en</strong> krävande hantering <strong>av</strong> tryckta läromedel och få mer tid till<br />
kvalificerad handledning i informationssökning. Läromedel online för grund- och<br />
gymnasieskola blir <strong>en</strong> ny affärsmöjlighet för förlag<strong>en</strong> och gymnasieungdomar blir på längre<br />
sikt vana vid att tillgodogöra sig läromedel i elektronisk form. Det blir sedan självklart för<br />
dem att fråga efter och att använda e-böcker inom alla områd<strong>en</strong>.<br />
Alla bibliotekstyper kommer att hitta strategier för att lyfta fram fria e-böcker på <strong>ett</strong><br />
g<strong>en</strong>omtänkt och effektivt sätt. Forskningsbibliotek<strong>en</strong> kommer utöver det att skapa <strong>en</strong> bredare<br />
tillgång till fria vet<strong>en</strong>skapliga e-böcker från det egna lärosätet inom sina öppna arkiv.<br />
H<strong>ur</strong> ska strukt<strong>ur</strong><strong>en</strong> byggas?<br />
H<strong>ur</strong> ska d<strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong> som så många efterlyser byggas när ståndpunkterna i flera fall står i<br />
motsatsförhållande till varandra? H<strong>ur</strong> ska de c<strong>en</strong>trala beståndsdelarna komma på plats?<br />
Utredning<strong>en</strong> har pekat på att <strong>en</strong> kritisk massa <strong>av</strong> titlar är viktig. Digitalisering <strong>av</strong> äldre titlar är<br />
<strong>en</strong> viktig del <strong>av</strong> lösning<strong>en</strong>, frågan är vem som ska betala.<br />
Utredning<strong>en</strong> har visat att strukt<strong>ur</strong><strong>en</strong> behöver innehålla affärsmodeller som ger tillgänglighet<br />
till <strong>en</strong> acceptabel kostnad för såväl produc<strong>en</strong>ter som användare. Nya mer flexibla<br />
affärsmodeller behöver tas fram.<br />
På tekniksidan behövs standardformat och lämpliga läsverktyg.<br />
Utredning<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar också att bibliotek<strong>en</strong> har <strong>en</strong> roll i e-bok<strong>en</strong>s strukt<strong>ur</strong> och att d<strong>en</strong> delvis är<br />
ny och måste utformas. Forskningsbibliotek<strong>en</strong> har under det s<strong>en</strong>aste dec<strong>en</strong>niet till stora delar<br />
omstrukt<strong>ur</strong>erat sin verksamhet så att det material man hanterar idag till stora delar är digitalt.<br />
Något som påskyndade utveckling<strong>en</strong> var det särskilda bidrag från regering<strong>en</strong> om tio miljoner<br />
23
kronor som subv<strong>en</strong>tionerade lic<strong>en</strong>s<strong>av</strong>tal för elektroniska tidskrifter under år<strong>en</strong> 1998 – 2002.<br />
Syftet var att under <strong>ett</strong> initialskede underlätta övergång<strong>en</strong> från pappersbaserad till elektronisk<br />
information på lärosät<strong>en</strong>a. 2 När det gäller d<strong>en</strong> fortsatta utveckling<strong>en</strong> behöver<br />
forskningsbibliotek<strong>en</strong> samlas kring mer principiella ställningstagand<strong>en</strong> för <strong>av</strong>tal kring e-<br />
böcker, på samma sätt som man gjorde för <strong>av</strong>tal om e-tidskrifter.<br />
I förlängning<strong>en</strong> <strong>av</strong> d<strong>en</strong> strukt<strong>ur</strong>omvandling som forskningsbibliotek<strong>en</strong> g<strong>en</strong>omgått det s<strong>en</strong>aste<br />
dec<strong>en</strong>niet har de hittat fram till <strong>en</strong> pedagogisk roll g<strong>en</strong>temot stud<strong>en</strong>ter och forskare.<br />
Folkbibliotek<strong>en</strong> behöver också omstrukt<strong>ur</strong>eras och hitta <strong>en</strong> ny roll i det digitala samhället. H<strong>ur</strong><br />
det ska gå till och vilka res<strong>ur</strong>ser som krävs behöver utredas vidare.<br />
Specialbibliotek<strong>en</strong>s unika samlingar behöver digitaliseras. Specialbibliotek<strong>en</strong>s samlingar<br />
kompl<strong>ett</strong>erar KB:s samlingar och tillsammans utgör de nationalsamling<strong>en</strong>. Det behöver<br />
utredas vidare vilka res<strong>ur</strong>ser som krävs för att bevara och tillgängliggöra d<strong>en</strong>na<br />
nationalsamling.<br />
Utredning<strong>en</strong> har visat att på sikt är utveckling<strong>en</strong> <strong>av</strong> läromedel i d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska skolan <strong>en</strong> del i<br />
strukt<strong>ur</strong><strong>en</strong> som skapar vana vid e-bok<strong>en</strong>. D<strong>en</strong>na utveckling bör följas.<br />
Vad är nästa steg?<br />
Utredning<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ar att <strong>ett</strong> antal steg behöver tas gem<strong>en</strong>samt <strong>av</strong> de olika aktörerna på e-bok<strong>en</strong>s<br />
spelplan. Dessa steg bör vara <strong>av</strong> <strong>ett</strong> övergripande slag och utgå från pot<strong>en</strong>tial<strong>en</strong> i e-bok<strong>en</strong>, inte<br />
hantera d<strong>en</strong> som d<strong>en</strong> tryckta bok<strong>en</strong>.<br />
Utredning<strong>en</strong> tror att KB i det sammanhanget kan bidra med följande:<br />
KB kan spela <strong>en</strong> roll g<strong>en</strong>om att skapa förutsättningar för möt<strong>en</strong> mellan aktörer på e-<br />
boksområdet, där samtal kan föras både om samarbet<strong>en</strong> kring och utveckling <strong>av</strong> e-bok<strong>en</strong>.<br />
KB kan bidra med kompet<strong>en</strong>s när det gäller konsortiebildningar och vara <strong>en</strong> aktiv part i<br />
utformning<strong>en</strong> <strong>av</strong> nya affärsmodeller.<br />
KB kan stimulera digitalisering inom bibliotekssektorn i samarbete med andra aktörer på e-<br />
boksområdet och ta fram standarder för digitala format - mediafiler och metadata.<br />
KB kan tillhandahålla <strong>en</strong> samlad katalog där e-böcker och äldre digitaliserade böcker kan<br />
sökas fram och pres<strong>en</strong>teras på <strong>ett</strong> ändamåls<strong>en</strong>ligt sätt.<br />
KB kan utveckla samordnade initiativ för att främja op<strong>en</strong> access-publicering <strong>av</strong> vet<strong>en</strong>skapliga<br />
monografier.<br />
2<br />
SOU 2003:129, s. 313<br />
24
<br />
<br />
4. Avslutning <br />
När kommer boom<strong>en</strong>?<br />
När kommer eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> e-boksboom<strong>en</strong> i <strong>Sverige</strong>? Utredning<strong>en</strong> visar att boom<strong>en</strong> redan är här<br />
vad gäller tillgång<strong>en</strong> till vet<strong>en</strong>skaplig litterat<strong>ur</strong> för forskare på våra lärosät<strong>en</strong>. Med<br />
utgångspunkt i utredning<strong>en</strong>s tidigare resonemang skulle svaret också kunna bli – aldrig. Å<br />
andra sidan skulle utredning<strong>en</strong> mycket väl kunna svara – snart. Det sistnämnda svaret<br />
förutsätter att aktörerna på e-bok<strong>en</strong>s spelplan kan samla sig och ta <strong>ett</strong> första steg i d<strong>en</strong> riktning<br />
mot <strong>en</strong> ny strukt<strong>ur</strong> som utredning<strong>en</strong> skisserar. Det visionära i debatt<strong>en</strong> kring e-bok<strong>en</strong> står ofta<br />
i motsats till d<strong>en</strong> pragmatiska verklighet<strong>en</strong> med <strong>en</strong> ansträngd ekonomi och bristfälliga<br />
strukt<strong>ur</strong>er. Frågan är vem som ska sätta boll<strong>en</strong> i rullning.<br />
Läsar<strong>en</strong>s lösning?<br />
För läsar<strong>en</strong> är kanske spotify-modell<strong>en</strong> d<strong>en</strong> optimala lösning<strong>en</strong>? E-böcker online, gratis att<br />
läsa när du vill, h<strong>ur</strong> många gånger som helst, på <strong>ett</strong> sätt som ungdomar idag är vana vid när<br />
det gäller musik. Bibliotek, bokhandlare och andra återförsäljare blir i det läget frånsprungna.<br />
Vilk<strong>en</strong> beredskap har aktörerna på e-bok<strong>en</strong>s spelplan för det?<br />
25
<br />
5. Käll och litterat<strong>ur</strong>förteckning <br />
Käll- och litterat<strong>ur</strong>förteckning<br />
Litterat<strong>ur</strong><br />
Arkiv för alla – nu och i framtid<strong>en</strong>, SOU 2002:78<br />
Bibliotek 2009, Kult<strong>ur</strong><strong>en</strong> i siffror 2010:4<br />
Grigson, A: “An introduction to e-book business models and suppliers” Price, K. &<br />
H<strong>av</strong>ergal,V.ed: E-books in libraries: a practical guide, Facet 2011<br />
KB – Ett n<strong>av</strong> i kunskapssamhället, SOU 2003:129<br />
Litterat<strong>ur</strong><strong>en</strong>s ställning, Dir. 2011:24<br />
Sv<strong>en</strong>ska innehållstjänster i d<strong>en</strong> digitala ekonomin, Sv<strong>en</strong>ska Förläggareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> 2011<br />
Epub -lätt att göra?, Sv<strong>en</strong>ska Förläggareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> 2010<br />
E-boks<strong>en</strong>kät skickad till Universitets- och högskolebibliotek maj 2011<br />
Svar inkom från följande lärosät<strong>en</strong>;<br />
Chalmers tekniska högskola<br />
Högskolan Dalarna<br />
Högskolan Borås<br />
Högskolan Gotland<br />
Högskolan Skövde<br />
Högskolan Väst<br />
Högskolan i Jönköping<br />
Kungliga tekniska högskolan (KTH)<br />
Linköpings universitet<br />
Linnéuniversitetet<br />
Luleå tekniska universitet<br />
Malmö högskola<br />
Universitetssjukhuset Örebro<br />
Nordiska Afrikainstitutet<br />
Riksantikvarieämbetet, Vitterhetsakademi<strong>en</strong><br />
Landstinget Kronoberg<br />
Södersjukhuset<br />
Södertörns Högskola<br />
Umeå universitetsbibliotek<br />
26
Intervjuer<br />
Daniel Forsman, Chalmers, 27 juni 2011<br />
Harriet Aagaard, Stockholms stadsbibliotek, 20 juni 2011<br />
Karin Byström, Uppsala universitetsbibliotek, 23 juni 2011<br />
Margaretha Holst<strong>en</strong>sson, Värmdö gymnasium, 28 juni 2011<br />
Mikael Petrén, Stockholms stadsbibliotek, 22 juni 2011<br />
Wilhelm Widmark och Lina Waltin, Stockholms universitetsbibliotek, 22 juni 2011<br />
Johan Greiff, Elib, 22 augusti 2011<br />
Magnus Söderlund och Thorbjörn Öström, Författarförbundet, 24 augusti 2011<br />
Magnus P<strong>ett</strong>ersson Roos, Stud<strong>en</strong>tlitterat<strong>ur</strong>, 25 augusti 2011<br />
Samtal och möt<strong>en</strong> med Förläggareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong><br />
Samtal med Kristina Ahlinder (VD) och Caroline Fellbom Franke (j<strong>ur</strong>ist)<br />
Förläggareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>, Gunnar Sahlin (KB), Gunilla Herd<strong>en</strong>berg (KB). 21 juni 2011.<br />
Möte med Förläggareför<strong>en</strong>ing<strong>en</strong>s ”digitala utlåningsgrupp”. På mötet medverkade Kristina<br />
Ahlinder och Caroline Fellbom samt Franke Gert Wallin, Nat<strong>ur</strong> & Kult<strong>ur</strong>, Mattias Fyr<strong>en</strong>ius,<br />
Norstedts, Mattias Boström, Piratförlaget och Magnus Nytell Bonnierförlag<strong>en</strong>. 16 september<br />
2011.<br />
Webb - <strong>ett</strong> <strong>ur</strong>val<br />
Bremberg, Alberte: “Förlag<strong>en</strong> vill strama åt utlån <strong>av</strong> böcker”<br />
http://www.svb.se/nyheter/f%C3%B6rlag<strong>en</strong>-vill-strama-%C3%A5t-utl%C3%A5n-<strong>av</strong>-eb%C3%B6cker<br />
Liljestrand, J<strong>en</strong>s: ”E-bok<strong>en</strong> väntar på första sv<strong>en</strong>ska succén”<br />
http://www.dn.se/dnbok/dnbok-hem/e-bok<strong>en</strong>-vantar-pa-forsta-sv<strong>en</strong>ska-succ<strong>en</strong> 5 juli 2011<br />
Alsbjerg, Peter: “Teck<strong>en</strong> i tid<strong>en</strong>: om 24 symbols och folkbibliotek<strong>en</strong>s framtid”<br />
http://peterals.wordpress.com/2011/04/27/teck<strong>en</strong>-i-tid<strong>en</strong>-om-24symbols-och-folkbibliotek<strong>en</strong>sframtid/<br />
Pilkington , Mercy “Understanding the Restrictions on Ebook L<strong>en</strong>ding”<br />
http://goodereader.com/blog/electronic-readers/understandin-the-restrictions-on-ebookl<strong>en</strong>ding/<br />
Esposito, Joseph: "The Ticklish Problem of Pricing E-books for Libraries”<br />
http://scholarlykitch<strong>en</strong>.sspnet.org/2011/07/12/the-ticklish-problem-of-pricing-e-books-forlibraries/#comm<strong>en</strong>ts<br />
27
Fleicher, Rasmus: Copyriot<br />
http://copyriot.se/<br />
Andersson, Sus: ”E-bok<strong>en</strong> lätt att göra, svår att sälja”<br />
http://forlaggare.se/media/21790/e-bok<strong>en</strong>_rapport.pdf<br />
Biba, Paul: “All of Icelandic literat<strong>ur</strong>e to go online?”<br />
http://www.teleread.com/paul-biba/all-of-icelandic-literat<strong>ur</strong>e-to-go-online/<br />
Op<strong>en</strong> access - KB<br />
http://www.kb.se/op<strong>en</strong>access/nyheter/2011/Fri-tillgang-till-vet<strong>en</strong>skapliga-bocker-inomhumaniora-och-samhallsvet<strong>en</strong>skap-/<br />
Op<strong>en</strong> access<br />
http://www.sciecom.org/ojs/index.php/sciecominfo/article/view/4913<br />
Hoffelder, Nate: “The Internet Archive’s Op<strong>en</strong> Library program now supports over 100<br />
libraries in 6 countries”<br />
http://www.the-digital-reader.com/2011/06/26/the-internet-archives-op<strong>en</strong>-library-programnow-supports-over-100-libraries-in-6-countries/<br />
Hoffelder, Nate: “New library ebook service launched – Freading”<br />
http://www.the-digital-reader.com/2011/06/25/new-library-ebook-service-launched-freading/<br />
Pilkington, Mercy: “South Korea Leading the Way in Widespread Digital Textbooks”<br />
http://goodereader.com/blog/electronic-readers/south-korea-leading-the-way-in-widespreaddigital-textbooks/<br />
Say, Mark: Public libraries op<strong>en</strong> doors for e-books”<br />
http://www.guardian.co.uk/governm<strong>en</strong>t-computing-network/2011/apr/14/public-libraryebook-service-grows-cilip-lincolnshire<br />
Snickars, Pelle: ”Många hinder återstår för digitala bibliotek”<br />
http://www.svd.se/kult<strong>ur</strong>/understrecket/manga-hinder-aterstar-for-digitalabibliotek_6094611.svd<br />
Tank, Elsebet: ”Nytt digitalt folkbibliotek för alla i Danmark”<br />
http://www.darlinglibrary.se/?p=180<br />
Sv<strong>en</strong>sk Biblioteksför<strong>en</strong>ing: Paneldiskussion om e-böcker, Biblioteksdagarna 2011,<br />
http://vimeo.com/23728921<br />
Sv<strong>en</strong>sk Biblioteksför<strong>en</strong>ing: Sv<strong>en</strong>sk Biblioteksför<strong>en</strong>ing komm<strong>en</strong>terar Litterat<strong>ur</strong>utredning<strong>en</strong><br />
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/sv<strong>en</strong>sk_biblioteksfor<strong>en</strong>ing/pressrelease/view/sv<strong>en</strong><br />
sk-biblioteksfoer<strong>en</strong>ing-komm<strong>en</strong>terar-litterat<strong>ur</strong>utredning<strong>en</strong>-604150<br />
28
6. Bilagor<br />
Direktiv och organisation<br />
Bilaga 1<br />
Direktiv<br />
Problemformulering, definition <strong>av</strong> c<strong>en</strong>trala begrepp och <strong>av</strong>gränsninga:.<br />
Utredarna ska formulera vilka problem som är aktuella när det gäller e-boksfrågan och dess<br />
tillgängliggörande via intermediärer. Diskussion<strong>en</strong> ska omfatta både kommersiella och fria e-<br />
böcker med koppling till arbetet med nationell katalog, lic<strong>en</strong>s<strong>av</strong>tal för e-res<strong>ur</strong>ser och Op<strong>en</strong><br />
Access.<br />
Kartläggning:<br />
Utredarna ska ge kortfattad omvärldsanalys med internationell utblick. Kartläggning<strong>en</strong> ska<br />
också redogöra för h<strong>ur</strong> man arbetar med e-boksfrågan på bibliotek och inom förlagssektorn.<br />
Intress<strong>en</strong> och roller:<br />
Utredning<strong>en</strong> ska klargöra vilka olika roller och intress<strong>en</strong> som finns på e-boksmarknad<strong>en</strong>:<br />
författare, förlag, bibliotek och läsare.<br />
Framtidssc<strong>en</strong>ario:<br />
Vilka risker och vilka möjligheter finns i framtid<strong>en</strong> för de olika aktörerna, främst för<br />
bibliotek<strong>en</strong>?<br />
Förslag:<br />
Utredning<strong>en</strong> ska utifrån problemformulering d<strong>en</strong> <strong>kartläggning</strong>, rollbeskrivning och möjliga<br />
framtidssc<strong>en</strong>arion som tagits fram, ge förslag till h<strong>ur</strong> KB bör gå vidare i frågan.<br />
Organisation<br />
Utredning<strong>en</strong> utförs internt inom KB, Avdelning<strong>en</strong> för Nationell samverkan:<br />
Göran Konst<strong>en</strong>ius (samordnare)<br />
Christine Lindmark<br />
Anna Lundén<br />
Jan Hagerlid<br />
Marja Haapalain<strong>en</strong><br />
Styrgrupp:<br />
Gunilla Herd<strong>en</strong>berg, Maria Hed<strong>en</strong>ström och Christina Jönsson Adrial från KB och Niclas<br />
Lindberg från Sv<strong>en</strong>sk biblioteksför<strong>en</strong>ing.<br />
Utredning<strong>en</strong>s tidsram: 2 maj-15 sept 2011<br />
29