“Ta in Karl-Erik

Några tankar om Sten G. Lindberg, Karl-Erik Forsberg och Berling Nova
Örjan Nordling
Jag vill i dag uttrycka mitt stora tack till Sten G. för den kunskap han givit mig om
typografisk historia i allmänhet och Karl-Eriks Forsbergs arbete i synnerhet. Det har varit
viktigt i mitt arbete med Berling Nova, en nyteckning av Berling Antiqua som gjorts på
uppdrag av förlagskoncernen Verbum, numera Berling Media. Sten G. bidrog i hög grad till
projektet genom information om sin gode vän Karl-Erik Forsberg. Delar av min presentation
återfinns i en artikel i boken Det grafiska uttrycket, baserad på intervjuer med Sten G., gjorda
av Christer Hellmark och undertecknad. Boken utgavs år 2000 av Stockholms Typografiska
Gille.
1952 öppnade Kungl. biblioteket sina portar för Karl-Erik Forsberg. Hans typsnitt
Berling hade 1951 presenterats av Berlingska Stilgjuteriet i Lund. Den första
utställningen med Forsbergs arbete var 1956 kring Rembrandtbibeln. Intendenten
Erik Wettergren på Nationalmuseum valde ut Rembrandtetsningar till en
bibelupplaga och Karl-Erik skulle göra formen med sitt nya typsnitt. Utställningen
om Rembrandtbibeln sköttes huvudsakligen av Sten G. som då var amanuens.
Sedan följde ett flertal utställningar på olika orter i Skandinavien, Storbritannien
och Tyskland.
Rembrandtbibeln valdes naturligtvis ut i Svensk Bokkonsts urval 1953. Karl-Erik
Forbergs bror Vidar skrev ett uppskattande omdöme. Bibeln hade en gradanpassad
antikva med vacker sättning i 12 pt grad. De handtecknade anfangerna i rött av
Forsberg harmonierade med brödtypsnittet. Studier av den kraftiga bokstavsbilden i
dessa tidiga böcker satta med blytryckt Berling gav min arbetsgrupp inspiration till
Berling Nova.
Sten G.ansvarade 1956 för vandringsutställningen 60 Books from Sweden.
Tillsammans med Uno Willers skulle en vacker katalog tas fram. Sten G. sökte upp
Norstedts, där Forsberg tillträtt som konstnärlig rådgivare, för att förmå
förlagsdirektören att låta Karl-Erik Forsberg formge katalogen med det nya
typsnittet Berling. ”Det finns för många typsnitt”, muttrade direktören. Efter en
lång stunds diskussion tryckte han dock på en knapp och sa till sin sekreterare: ”Ta
in Karl-Erik!”
Karl-Erik Forsberg levde mellan 1914 och 1995 och räknas som Sveriges främste
grafiske formgivare. Hans arbete spände över sju decennier och har varit viktigt för
den moderna svenska typografin och bruksgrafiken. Han har gjort bokomslag,
Nobeldiplom, frimärken, logotyper och typsnitt. Karl-Erik Forsbergs änka Geith
har varit djupt involverad i Berling Nova-projektet, som inspiratör och donator av
Berling-material. Berling Media (f.d. Verbum), som äger typsnittet, har
tillhandahållit arkiverat material. Allt detta finns i dag samlat i Berlingrummet på
Berling Media i Stockholm.
Karl-Erik Forsberg sålde sin antikva till Berlingska stilgjuteriet i Lund 1943.
Åtskilliga skisser av Forsberg till antikvan finns bevarade, bl.a. en från 1944. Detta
alfabet kom under följande år att utvecklas till Berling Antiqua. Processen leddes
av Berlingskas vd Rosén och Håkan Ohlson och under medverkan av två tyska
stämpelskärare. Karl-Erik var nöjd med det färdiga typsnittet Berling, menade Sten

G.
Berlingantikvan spreds snabbt inom Sverige och även internationellt. Berling kom
att personifiera den svenska språkbilden med många konsonanter och uppstaplar
och nedstaplar. Forsberg visade vid ett tillfälle Sten G. en undersökning som någon
hade gjort om olika språks utseenden. ”Titta här Sten,” sa han, ”engelska språket
ser så annorlunda ut än det svenska. En engelsk rad har färre nedåt- och
uppåtstaplar, färre konsonanter.” Textinnehållet på provark från lanseringen
vidimerar att Berling har en svensk anpassning.
Berling har överlevt teknikskiften från blytyp över gnuggis, till fotosatt bokstav och
in i den digitala eran. Linotype är Berling Medias partner i Berling Nova-projektet
och man har ställt material och kunskap till förfogande. Under 2003 genomförde
vår arbetsgrupp research och faktainsamling. Vi studerade skisser, böcker och
Berlingexempel.
Det Grafiska Museet i Helsingborg visade sig vara en guldgruva i jakten på
blytyper. Gideon Beil lät oss ta del av oöppnade typpaket med Berlingmatris, i
grader från 6–72 punkt. Museet försåg oss också med blysatta textavdrag. Vi
koncentrerade oss på 9 pt, 16 pt, 24 pt och 48/60 pt. De skulle tjäna som
utgångspunkt för vår nya Berlingversion.
Vid jämförelse mellan Linotypes Berlingversion och Berling för bly i 9 pt (satt i
Helsingborg) upptäckte vi skillnader mellan Linotypebokstaven och den
ursprungliga blyversionen. Förhållandet mellan de versala och de gemena
bokstäverna var olika. Blyversionen av Berling i denna lilla grad hade en högre
gemen x-höjd. Det syntes påtagligt när blytecknen förstorats till samma versalhöjd
som Linotypes version. En högre x-höjd underlättar avläsningen av bokstaven.
Ursprungligen var alltså Berlings teckning för tillämpningar i mindre brödtext
annorlunda från hur den ser ut i dag. Den var gradjämkad för bröd- respektive
rubrikanpassning. Så ville vi att även Berling Nova skulle fungera.
Utifrån de förlagor vi tagit fram handtecknades typsnittet med alla bokstäver,
tecken och siffror i normal och fet version, i rak och kursiv. Detta arbete skedde
manuellt utifrån en underliggande grid. Vår arbetshöjd var 100 mm versalhöjd.
Forsbergs originalteckningar till Berling Antiqua var 86 mm höga i versalhöjd.
Fortlöpande gjordes korrigeringar på samtliga digitaliserade tecken. Det handlade
om att uppnå likhet med förlagor samt konsekvens i former och fördelningen av
svärta. Trots att bokstäverna formges i en digital miljö krävs omfattande visuella
justeringar. Typsnittsdesign är ett konstnärligt arbete som handlar om att låta sitt
öga styra.
När Berling Nova presenterades 2004 hade vi kompletterat typsnittet med
gradanpassning för brödtext respektive rubriker, med nya tecken, gemena siffror
och kapitäler samt med utökning av teckenuppsättningar som stöder de flesta
europeiska språk. År 2007 presenterades en sanserif: Berling Nova Sans. Den
byggde i sina grunddrag på antikvan men är moderniserad.
Under hela sitt yrkesliv hade Karl-Erik burit på idén om en ny bokstavsform. Sten

G. uttryckte det så här: ”Den tanken lyste honom som en stjärna på vägen.”
Samma klara stjärna lyste även över Sten G. Lindbergs verksamhet. Tack Sten!