förstudie - Kungliga biblioteket

FÖRSTUDIE: 

Sammanhållet 

nationellt 

system för 

distribution av 

e-böcker till 

bibliotek 

1

Sammanfattning 

I och med att Litteraturutredningen presenterades under Bok- och biblioteksmässan 

2012 offentliggjordes utredningens förslag gällande en arbetsfördelning kring 

frågan om e-boksutlåning via folkbiblioteken. Förenklat är arbetsfördelningen 

tvådelad. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedöms vara lämpligast att axla 

en roll som aktiv förhandlingspart å kommunernas vägnar. Kungliga biblioteket 

(KB) bör vidare få ett förtydligat uppdrag om att vidareutveckla den nationella 

katalogen Libris till att omfatta förmedling av både upphovsrättsligt skyddade och 

fritt tillgängliga e-böcker. Både SKL och KB har välkomnat Litteraturutredningens 

förslag och har tagit ett första steg mot att undersöka hur ett sådant tätt samarbete 

skulle kunna se ut. 

Den här förstudiens tillkomst är alltså tätt kopplad till frågan om utlåning av 

e-böcker via folkbiblioteken. Det är dock viktigt att påpeka att samma underliggande 

teknik gällande lagring och förmedling av dokument samtidigt kan svara mot flera 

olika bibliotekstypers behov. Kommande satsningar inom det här området bör alltså 

trots förstudiens tillkomstfaktorer och syfte inte betraktas som enbart riktade mot 

folkbibliotek. 

Följande rapport är skriven i syfte att ytterligare konkretisera Litteraturutredningens 

förslag med avseende på vilka tekniska utvecklingsåtgärder KB kan 

utföra för att möjliggöra för folkbiblioteken att aktivt arbeta med e-böcker. En rad 

omvärldsfaktorer påverkar ett resonemang i den riktningen – inte minst hur andra 

aktörer inom området väljer att agera. Ett bakgrundsavsnitt med ett par nedslag 

både i Sverige och internationellt inleder därför rapporten. 

Därefter presenteras ett koncept utifrån vad KB kan göra oberoende av andra 

aktörer. Ett sådant koncept skulle i första hand fokusera på den upphovsrättsligt 

fria materialsfären men skulle också på sikt organiskt kunna växa till att i mindre 

utsträckning omfatta även upphovsrättsligt skyddat material. Utan central 

förhandlingsorganisation vore det dock inte realistiskt att en sådan infrastruktur 

skulle kunna ses som sammanhållen, då bibliotek oavsett typ sannolikt skulle 

behöva vända sig även till andra distributörer eller hubbar för att kunna tillgodose 

just sina låntagares behov av e-böcker och e-resurser. 

Av det skälet förs även en diskussion kring två olika tolkningar av vad ett 

sammanhållet system skulle kunna innebära utifrån ett par antaganden om 

förändringar i omvärlden. Det viktigaste antagandet är att SKL i egenskap av central 

förhandlingsorganisation avtalar med rättighetshavare om att e-boksförmedlingen 

antingen enbart ska ske via Libris eller även via Libris vid sidan om andra 

kommersiella hubbalternativ. 

KB:s eventuella arbete mot att förverkliga de ambitiösare, sammanhållna 

utformningarna är alltså beroende av främst SKL:s framtagande av en central 

förhandlingsorganisation. Samtidigt är det i dagsläget inte realistiskt att KB skulle 

gå vidare med ett sådant arbete om ett förtydligat uppdrag skulle utebli. 

3

Innehållsförteckning 

1. Inledning 5 

1.1 Syfte 6 

1.2 Avgränsningar 7 

1.3 Frågeställning 8 

1.4 Metod 9 

2. Bakgrund 10 

2.1 Internationell utblick 10 

2.2 Svenska förhållanden 15 

2.2.1 Fram till idag 15 

2.2.2 2013 och framåt? 18 

2.3 Sammanfattning 19 

3. Koncept för e-boksdistribution 21 

3.1 Nuvarande utveckling inom Libris 21 

3.2 Konceptskiss 22 

3.2.1 Konceptets förutsättningar 22 

3.2.2 Skiss 23 

3.3 Konsekvenser 25 

4. Alternativa vägar 27 

4.1 Sammanhållet, nationellt system? 27 

4.2 Libris som icke-sammanhållet system 30 

5. Avslutning 33 

6. Käll- och litteraturförteckning 35 

4

1. Inledning 

I samband med Bok- och biblioteksmässan 2011 presenterade Kungl. biblioteket 

(KB) tillsammans med Svensk Biblioteksförening rapporten När kommer boomen? 

En kartläggning av e-boken i Sverige ur ett biblioteksperspektiv (Konstenius m. 

fl., 2011). I syfte att belysa eventuella insatser och ställningstaganden för de båda 

initierande organisationerna, kartlades den svenska e-boken och dess sammanhang. 

Utredningen identifierade även fem områden inom vilka KB rimligen på ett eller 

annat sätt kunde bidra framöver, inom ramen för existerande uppdrag: 

■ ■ ”KB kan spela en roll genom att skapa förutsättningar för möten mellan 

aktörer på e-boksområdet, där samtal kan föras både om samarbeten kring och 

utveckling av e-boken. 

■■ 

KB kan bidra med kompetens när det gäller konsortiebildningar och vara en 

aktiv part i utformningen av nya affärsmodeller. 

■■ 

KB kan stimulera digitalisering inom bibliotekssektorn i samarbete med 

andra aktörer på e-boksområdet och ta fram standarder för digitala format – 

mediafiler och metadata. 

■■ 

KB kan tillhandahålla en samlad katalog där e-böcker och äldre digitaliserade 

böcker kan sökas fram och presenteras på ett ändamålsenligt sätt. 

■■ 

KB kan utveckla samordnade initiativ för att främja open access-publicering 

av vetenskapliga monografier.” 1 

Även om det inte finns några vattentäta skott mellan de olika områdena är det 

särskilt ett av dem som i olika offentliga sammanhang uppmärksammats även 

av externa bedömare – det om att tillhandahålla en samlad katalog för e-böcker, 

även om önskemålet om det lämpliga i en sådan infrastruktur har uttryckts i något 

varierande ordalag. Svensk Biblioteksförenings generalsekreterare Niclas Lindberg 

har i flera sammanhang efterlyst något han kallar e-boksmaskin. 2 Johannes Åman 

har på ledarplats i Dagens Nyheter talat i termer om att ”det enda rationella vore 

om e-boksutlåningen skedde inom ramen för ett nationellt sammanhållet system”. 3 

Rasmus Fleischer anser att det ”förefaller nödvändigt att Kungliga biblioteket 

upprättar ett centralt arkiv” för att framtidssäkra tillgången till upphovsrättsligt 

fritt material som lagras på externa webbsidor. 4 

1 Konstenius m. fl., (2011:24) 

2 Se t ex Ahlqvist (2012) 

3 Åman (2012). 

4 Fleischer (2011:35). 

5

När Litteraturutredningens slutbetänkande presenterades i samband med 2012 

års Bok- och biblioteksmässa formulerades tankegodset i sin hittills mest konkreta 

form. Litteraturutredningen föreslår att KB bör få ett förtydligat uppdrag, där ”KB 

via den nationella katalogen Libris ska göra litteratur i elektronisk form tillgänglig 

för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet”. 5 Med ”litteratur i elektronisk 

form” avses utöver de upphovsrättsligt fria böcker som tillgängliggörs via projekt 

som Runeberg och Litteraturbanken även kommersiell elektronisk litteratur, som 

med nationell räckvidd idag enbart distribueras via Elib. 6 KB har i sitt remissvar 

välkomnat ett sådant förtydligat uppdrag, givet att det även medför för ändamålet 

öronmärkta resurser. 7 

Under 2011 och 2012 dök alltså liknande idéer om en nationell teknisk 

infrastruktur för e-boksdistribution till folkbibliotek upp från flera olika håll, men 

menar man egentligen samma sak? Risken för missförstånd och vad kanske skulle 

kunna kalla falska medhåll är överhängande om diskussionen fastnar på en alltför 

övergripande nivå. Den här förstudien bör ses som ett försök att konkretisera 

den allmänna riktning exemplen ovan anger: vi må vara överens om att ett 

sammanhållet, nationellt system för e-boksutlån i KB:s regi vore förnuftigt, men 

menar vi samma sak? Och vad innebär ”sammanhållet”? 

1.1 Syfte 

Förstudien görs som ett led i KB:s uppdrag att ha en nationell överblick över 

biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling inom detsamma. Syftet 

med undersökningen är att utreda vilka tekniska utvecklingsinsatser med nationell 

bäring som KB kan utföra för att underlätta folkbibliotekens tillgängliggörande 

av e-böcker. Litteraturutredningens förslag under rubriken ”Möjligheter för 

folkbiblioteken att arbeta aktivt med e-böcker” är utgångspunkt för resonemanget. 

Att öppet ange och diskutera framkomligheten kring alternativa manifestationer 

för en nationell teknisk infrastruktur för e-boksdistribution i KB:s regi fyller 

även två ytterligare, närliggande funktioner: att KB såväl via förstudien i sig som 

den diskussion och synpunkter den ger upphov till (1) ska erhålla tillräckligt 

med underlag för att kunna besluta om övergripande riktning för myndighetens 

fortsatta arbete inom området (2) vid sidan av angränsande, redan initierade 

beslutsprocesser. 

5 SOU (2012:65, 421). 

6 I skrivande stund, bör tilläggas. Det förefaller sannolikt att (i synnerhet folk-) biblioteken inom ett eller ett par års sikt kommer 

att ställas inför ytterligare ett eller flera erbjudanden om tillgång till/utlån av allmänutgivna e-böcker, där såväl utbud som 

ersättningsmodeller kan komma att variera med distributören. Se avsnitt 2.2. 

7 Se avsnitt 4.1 för kostnadsuppskattning gällande en sammanhållen infrastruktur. 

6

1.2 Avgränsningar 

Det förslag i Litteraturutredningens slutbetänkande med direkt bäring på KB 

i det här sammanhanget är en konsekvens av vad man skulle kunna beskriva 

som en uppdelning av e-boksfrågan i två större sjok. 8 Utöver det mer tekniskt 

orienterade sjoket som redan berörts ovan skissar Litteraturutredningen även 

upp ett som präglas av att upprätta en förhandlingsorganisation att agera som 

aktiv avtalspart å folkbibliotekens vägnar, via deras huvudmän kommunerna. Att 

KB via BIBSAM-konsortiets arbete utgör avtalspart gentemot leverantörerna 

i forskningsbibliotekssfären är lämpligt eftersom de senare är statliga. Den 

organisation Litteraturutredningen finner bäst lämpad att axla en liknande 

roll i folkbibliotekssfären är istället Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 

Detta borde i princip inte ”vara ett problem eftersom SKL redan idag samordnar 

upphandlingen av varor och tjänster för kommunernas räkning [...]”. 9 En KB-rapport 

med syfte att utreda huruvida KB skulle kunna utvidga BIBSAM-konsortiets 

verksamhet till att omfatta även kommunala bibliotek landade i samma slutsats och 

är ett av skälen till att KB stöder Litteraturutredningens förslag i sin helhet. 10 

Att KB ställer sig bakom den av Litteraturutredningen föreslagna arbetsfördelningen 

genomlyser också förstudien, i så måtto att den inte kommer att föreslå något nytt 

kring affärsmodeller och ersättningsnivåer på detaljerad nivå för redan digitaliserad, 

allmänutgiven litteratur vars kommersiella upphovsrätt fortfarande ligger hos förlag. 11 

För denna materialsfär baseras istället kommande resonemang på tanken om att 

folkbiblioteken på ett eller ett par års sikt kommer att behöva ta ställning till ett eller 

flera ytterligare erbjudanden, som resultat av ett förändrat landskap i distributörsledet. 12 

Däremot går det inte att särskilja teknik och underliggande affärsmodell helt och hållet. 

Nuvarande modeller både i Sverige och internationellt kommer därför att diskuteras med 

avsikt att ge bakgrund och skönja tendenser av vikt inför konceptdiskussionen i avsnitt 

3 och 4. Andra materialsfärer med mindre kommersiell prägel – ännu ej digitaliserad 

litteratur med andra möjliga avtalsparter än förlag, Open Access och upphovsrättsligt fri 

litteratur till exempel – kommer inkluderas inom ramen för mer övergripande riktningar. 

KB kommer att under 2013 genomföra en omfattande omorganisation med 

genomförandefas under perioden februari–oktober. Ett av organisationsöversynens 

8 SOU (2012:65, 416 ff). 

9 SOU (2012:65, 419). 

10 Niklasson (2012:20). En arbetsfördelning av det slaget ställer höga krav på samarbetet mellan KB och SKL. Ett arbete med 

avsikt att identifiera samarbetsformer inleddes i slutet av februari, av två skäl. Dels att KB, som Litteraturutredningen också 

rekommenderar, gärna bidrar med erfarenhet och kunskap i SKL:s inledande faser och dels för att en sådan arbetsfördelning på sikt 

ska fungera framgångsrikt sannolikt kräver olika former av utbyte mellan avtals- och teknikorganisationerna. 

11 Det finns mycket skrivet om affärsmodeller och ersättningsnivåer gällande e-böcker och folkbibliotek. Till de bättre översikterna 

i en svensk kontext hör Konstenius m. fl. (2011). IFLA lät tidigare i år publicera en oerhört läsvärd rapport (en s. k. ”thinkpiece”) 

i ämnet, som fungerade som diskussionsunderlag till ett expertmöte IFLA anordnade i november 2012. Till rapporten hör en 

omfattande översikt av olika modeller för tillgång till digitalt innehåll (ur ett framför allt amerikanskt perspektiv). Se Civic Agenda 

(2013a) och (2013b). 

12 Det förändrade distributörslandskapet diskuteras i avsnitt 2.2.2. 

7

uttalade fokusområden är IT-verksamheten och dess styrning, där målet är att 

koncentrera all IT-verksamhet myndigheten bedriver till en central avdelning 

istället för de enheter som finns ute på flera avdelningar idag. De exakta formerna 

för IT-avdelningens verksamhet i form av arbetsprocesser och enhetstruktur 

kommer att växa fram under genomförandefasen innan den nya organisationen 

sjösätts i oktober, vilket medför att förstudien följer direktivens uppmaning om att 

”presentera ett eller flera koncept kring en nationell teknisk infrastruktur” utan att 

utöver det även presentera färdiga projektplaner för respektive föreslagen åtgärd 

inom idag existerande system. Bakgrunden till omorganisationen, att effektivisera 

verksamheten i stort, är också bra att ha med sig under läsningen. 

Hittills har författaren varit noga med att genomgående skriva ut folkbibliotek (även 

om ett citat talar om ”det allmänna biblioteksväsendet”). En stor anledning till det är 

givetvis att diskussionen rörande folkbibliotekens tillgång till e-böcker för utlåning i hög 

grad föranlett initiativet till den här undersökningen. 13 Det finns dock goda skäl att i det 

här sammanhanget lyfta fram att samma grundläggande teknik kan anpassas till att svara 

mot även andra bibliotekstypers behov. Inte minst universitets- och högskolebiblioteken 

kan tänkas vara hjälpta av en centraliserad och väl integrerad distributionsplattform för 

spridning av lärosätenas egna publikationer och dokument, både till andra lärosäten och 

till allmänheten via folkbiblioteken. Naturligtvis varierar behoven efter bibliotekstyp, 

men en grundläggande distributionsplattform utvecklad främst med folkbibliotekens 

bästa för ögonen skulle i förlängningen genom vidareutvecklingsprojekt kunna 

anpassas även till andra bibliotekstypers behov. I det nedanstående kommer termen 

bibliotek användas omväxlande med folkbibliotek, förutom i de fall där andra eller fler 

bibliotektstyper diskuteras parallellt och prefixen alltså behövs. 

1.3 Frågeställning 

Förstudien avser besvara följande frågor: 

■■ 

Vilken skepnad skulle ett koncept för en sammanhållen teknisk infrastruktur 

för tillgängliggörande och distribution av e-böcker på folkbiblioteken (och i 

förlängningen även andra bibliotekstyper) kunna anta? 

■■ 

Skulle ett sådant sammanhållet koncept kunna delas upp i mindre sektioner 

beroende av funktion, materialsfär och rörelse i omvärlden? 

13 Begreppet ’e-bok’ är svårdefinierat. På olika håll förekommer diskussioner om e-bokens väsen. Istället för att förmedla innehållet 

via behållare (i Sverige och stora delar av världen i dagsläget huvudsakligen via formatet epub) föreslås andra hemvister. E-böcker 

direkt på webben och e-böcker som API:er är två exempel. Följande undersökning avser varken att definiera begreppet ’e-bok’ eller 

diskutera huruvida det är relevant att tala i termer av utlåning i samband med digitala filer. Om inte annat anges avser begreppet en 

allmänutgiven icke-periodisk skrift av ett visst omfång som av en utgivare (förlag, bibliotek eller andra aktörer) presenterats i form 

av en epub-fil. 

8

■■ 

Hur mycket kommer en sammanhållen teknisk infrastruktur 

uppskattningsvis att kosta för utveckling och drift (utöver redan planerad 

utveckling att använda som bas)? 

1.4 Metod 

Efter att ha urskiljt distributionskedjan mellan författare och låntagare enligt 

dagens Elib-modell arbetades en skiss över alternativ distributionskedja för 

e-boksutlåning fram utifrån ett par antaganden. 14 Denna skiss användes som 

underlag för en kartläggningsworkshop i syfte att identifiera nyckelområden och 

frågor för vidare undersökning. 15 De identifierade frågorna delades upp i fyra 

grova huvudområden med arbetsnamnen nationellt lånekort, postflöde/API, 

affärsmodeller/finansiering och licenser/avtal. 16 Ursprungstanken var att formera 

en arbetsgrupp för varje område. Då de två senare givet ovan angivna avgränsningar 

delvis hamnade utanför förstudiens räckvidd skapades istället tre grupper i och 

med att området licenser/avtal i enlighet med Litteraturutredningens föreslagna 

arbetsfördelning bedömdes som rimligare att behandlas i samarbete med SKL. 17 

Utöver dessa, med ett par undantag huvudsakligen KB-interna, arbetsgrupper 

har även möten med externa aktörer som på olika sätt verkar på inom ramen för 

förstudiens räckvidd ägt rum. Dessa har på olika sätt influerat arbetets riktning 

förda resonemang och anges i den mån sammanhanget kräver hänvisning. 

14 Se avsnitt 3 för presentation och diskussion kring dessa antaganden. 

15 Se avsnitt 6.1.1 för deltagarförteckning. 

16 Se avsnitt 6.1.2–6.1.4 för deltagarförteckningar. Nationellt lånekort-gruppens namn kom till efter ett begrepp som man på 

Libris-avdelningen fram till den punkten använt när frågan om e-boksutlån på folkbibliotek diskuterats internt och ska i det här 

sammanhanget inte nödvändigtvis tolkas som indikativt på ett biblioteket.se med nationella licenser. Gruppens huvudsakliga 

områden var låntagarautentisering, kryptering av låntagarstatistik och framtagning av lånestatistik. 

17 Deltagarlista för mötet med avsikt att ta fram samarbetsformer mellan KB och SKL hittas under 6.1.5. Se även fotnot 10. 

9

2. Bakgrund 

Följande avsnitt ger en översiktlig bild över både internationella och inhemska 

villkor kring bibliotekens utlåning av e-böcker via folkbiblioteken. Avsnittet kan 

ses som bakgrund inför avsnitt 3 och 4 där ett koncept för en sammanhållen teknisk 

infrastruktur för e-boksdistribution problematiseras. 

2.1 Internationell utblick 

Idén om ett sammanhållet regionalt eller nationellt system för e-boksutlåning, som 

svar på folkbibliotekens utmaning att tillhandahålla allmänutgivna e-böcker till 

sina låntagare, har prövats på ett par olika ställen runt om i världen. Det följande 

avser att med ett par nedslag ge en fingervisning om att en sådan grundläggande 

idé kan leda till lösningar av olika slag. Men också att dessa ställs inför liknande 

utmaningar, vilket kan ge upphov till slutsatser och andra lärdomar med bäring på 

en svensk kontext. 

Som ett första kortare exempel bör Norge nämnas tack vare det norska 

nationalbibliotekets ambitiösa tillgängliggörandesatsning, även om den egentligen 

inte har någon bäring på folkbibliotekens situation. Norska nationalbiblioteket 

(nedan NB) slöt ett avtal med rättighetshavarorganisationen Kopinor om en 

storskalig digitalisering i syfte att tillgängliggöra alla norska böcker som givits ut 

fram till år 2000. 18 Upphovsrättsligt fri litteratur kan laddas ned som pdf, medan 

den upphovsrättsligt skyddade bara kan läsas på skärm via webbläsare från norska 

ip-nummer. I korthet går modellen ut på att NB står för digitaliseringskostnaderna 

och utöver det betalar en avgift per digitaliserad sida. Dessa fulltextindexeras 

och det finns planer på att möjliggöra att även en googlesökning listar passager 

ur de digitaliserade böckerna. Rättighetshavarna får avtala om tillgång till de 

digitaliserade filerna. Enligt norsk lag och upphovsrättsliga konventioner har 

rättighetshavarna möjlighet att dra tillbaka enskilda titlar – den så kallade optouten. 

Satsningen är berömvärd på många sätt, inte minst när det gäller den 

upphovsrättsligt fria litteraturen, men väcker också en del frågor om långsiktighet 

gällande den upphovsrättsligt skyddade. Någon av avtalsparterna kan när efter att 

det ursprungliga avtalet löpt ut välja att helt avsluta det – det kan alltså bli tal om ett 

tillgängliggörande över ett par år. Därmed inte sagt att det skulle behöva bli så. En 

av rättighetshavarorganisationerna, Grafill, hänvisar till en användarundersökning 

som visar att antalet användare som är motiverade att köpa den fysiska boken 

efter att ha bläddrat i den på Bokhylla.no är fler än de som inte önskar köpa den. 

18 Ericsson (2012). 

10

Användarundersökningen är inte offentlig, men det vore intressant att se andelen 

som faktiskt köper boken efter att ha upptäckt den via NB:s gränssnitt. En liknande 

satsning i Sverige är i dagsläget inte realistisk, inte minst sett till kostnadsbilden. 

Denna är värd att sätta i relation till långsiktighet – det skulle sannolikt inte gå 

att få till en liknande överenskommelse i Sverige utan de eftergifter sett till både 

användarupplevelse och titeltillgång över tid man behövt göra i Norge. 

Det närmaste exemplet i folkbibliotekssammanhang hittar vi i grannlandet 

Danmark genom projektet Ereolen. Syftet med projektet var att etablera en nationell 

e-bokstjänst för folkbibliotekens låntagare, där e-boksåtkomsten erbjöds via såväl 

ett centralt gränssnitt (ereolen.dk) som det deltagande folkbibliotekets egen katalog. 

Biblioteken formade ett konsortium med frivilligt deltagande som tillsammans med 

representanter ur förlagsledet tog fram utlåningsvillkoren. Precis som i Sverige 

under nuvarande Elib-modell tilläts under prövoåret ett obegränsat antal samtidiga 

användare, men det fanns också väsentliga skillnader. Bibliotekens ersättning per 

utlån sjönk både med antalet utlån och titelns ålder, vilket gjorde att kostnaden för 

utlån varierade mellan 18,50 DKK (lån 1–70 000 för titlar utgivna det senaste året) 

och 13 DKK (lån 145 001 och framåt för titlar äldre än ett år) med ett par trappsteg 

däremellan. En annan viktig skillnad var att förlagen ålade sig att tillgängliggöra 

hela sin katalog, vilket gjorde att de deltagande biblioteken kunde erbjuda sina 

låntagare samtliga böcker (från deltagande förlag) som fanns tillgängliga via 

bokhandeln. Man redovisade dessutom en köp-knapp, som aktiverades först efter 

att man konstaterat att länken till förlagens kanal för direktförsäljning var laglig. 19 

Under försöksåret fram till 1 november 2012 erbjöds danska låntagare e-böcker 

från en majoritet av de danska förlagen inklusive de två största, Gyldendal och 

Lindhardt og Ringhof (som även deltog i framtagandet av utlåningsvillkoren). I 

mitten av oktober förra året lät man från Ereolens sida meddela att förhandlingarna 

med förlagen avslutats utan att parterna lyckats komma överens om något nytt 

avtal. Det innebar att antalet tillgängliga titlar över en natt sjönk från 4100 till 1700. 

Antalet utlån i november var 35 procent färre än månaden innan, försöksperiodens 

sista. Utlåningsminskningen förklaras delvis av oktober månads rekordhöga antal 

utlån, då låntagare tros ha velat passa på medan tid ännu var. November månads 

utlån via Ereolen stod sig dock väl jämfört med genomsnittet för 2012, och talen 

för 2013 tyder på att utlåningstalen återigen är stigande. Utslaget i antal utlån per 

dag ligger februari 2013 fortfarande en bit under rekordnoteringen för oktober 

2012, men väl i nivå med maj 2012. 20 Av utlåningsstatistiken drar de ansvariga 

19 Huvuddragen i Ereolens grundvillkor är hämtade från Fristed (2011) samt från studiebesök i Århus 120824. Se Djurberg (2012) 

angående köp-knappen. 

20 Se Netbib (2013) för aktuell statistik. Siffrorna för mars tyder möjligen på att den försiktiga ökning i antal lån/dag man kunde se i 

11

slutsatsen att det digitala bibliotekets låntagare i huvudsak beter sig som det fysiska 

bibliotekets: man lånar vad som finns tillgängligt. 21 

De större danska förlag som drivit licensmodellen i amerikansk tappning hårdast 

under fjolårets förhandlingar valde att lansera ett alternativ till Ereolen, kallat 

Ebib. 22 Där erbjuds biblioteken att köpa enanvändarlicenser som nollställs efter fyra 

utlån där en licens för en ny bok kan kosta upp emot 180 DKK, vilket skulle innebära 

en ungefärlig tredubbling av kostnaden per utlån enligt tidigare överenskommelse 

via Ereolen .23 Nackdelarna är förstås priset och begränsningen i antalet samtidiga 

användare. Men man kan se att de danska biblioteken överhuvudtaget erbjuds 

titlarna och själva kan utföra ett aktivt val att inte köpa in dessa som en fördel – 

förlagen hade ju kunnat avstå från att starta Ebib. Erbjudandet verkar åtminstone 

inte hittills på bred front ha omfamnats av de danska folkbiblioteken då flera 

kommuner, bland dessa Köpenhamn och Århus, bojkottar lösningen. 24 

Den amerikanska e-boksmarknaden omfattar i september 2012 omkring 20 procent 

av de allmänutgivande förlagens totala försäljning – den högsta andelen i något land. 

Närmast efter kommer Storbritannien där motsvarande andel första halvåret 2012 

är 12,9 procent. 25 Samtidigt är amerikanska (sett till kulturell tillhörighet snarare 

än till ägarförhållanden) förlag närmast ökända för sin återhållsamma inställning 

inför att ge bibliotek åtkomst till deras titlar för utlåning, men senare tids utveckling 

skulle möjligen kunna tyda på en viss uppluckring. 26 

Idag är bara ett av de traditionella så kallade Big 6-förlagen som konsekvent 

förvägrar biblioteken tillgång till sin katalog, medan resten antingen erbjuder 

samtliga bibliotek tillgång till samtliga titlar eller är inblandade i pilotprojekt 

av olika slag. 27 Givet att det är möjligt att prata om en ökad vilja bland 

amerikanska förlag att ge biblioteken tillgång till e-böcker existerar samtidigt ur 

januari och februari har mattats av något då mars månad befinner sig knappt under januarinivån. 

21 Bech-Danielsen (2012). 

22 Med licensmodellen avses härvidlag det erbjudande om enanvändarlicens som blivit synonymt med den amerikanska 

distributören Overdrive. Se Konstenius m fl (2011:14) för svensk sammanfattning av modellen, Boehret (2011) för 

slutanvändarperspektiv av modellen och IFLA (2012:7) och Civic Agenda (2013a:8f) för diskussion kring ägande och licensiering ur 

ett biblioteksperspektiv. Ebib.dk vilar på samma back end-lösning som Ereolen varför uppstarten gick relativt fort. 

23 Brovall (2013). 

24 Lund (2013). 

25 Wischenbart (2013). 

26 Sett ur förlagsögon vore det enkelt att dra slutsatsen att förlagens restriktiva hållning är vad som möjliggjort den stora 

konsumentmarknaden för e-böcker. Man kan förstås spekulera i hur den kommersiella marknaden hade sett ut om amerikanska 

bibliotek 2007 hade haft en Elib-modell på plats utan karenser, men vad som närmast är att betrakta som den allmänna 

uppfattningen om den amerikanska e-boksmarknaden är att den drivits av Amazon genom företagets subventionerade priser på 

såväl hårdvaran Kindle som innehållet i form av e-böcker. 

27 Civic Agenda (2013b:1–2). Simon & Schuster väljer att fortfarande neka biblioteken tillgång. Termen Big 6-förlag tar inte hänsyn 

till Bertelsmann och Pearsons beslut att låta sina allmänutgivande divsioner, Random House respektive Penguin, gå samman 

(vilket skulle leda till att termen Big 5 vore mer passande). Samtliga pilotprojekt erbjuder tillgång till samtliga förlagets titlar, 

förutom Penguins via folkbiblioteken i New York (New York Public Library och Brooklyn Public Library) där nya titlar erbjuds sex 

månader efter publiceringsdatum. I sammanhanget bör det också nämnas att de olika piloterna är tidsbegränsade försök som inte 

nödvändigtvis kommer att förlängas eller erbjudas fler bibliotek. 

12

ibliotekssynvinkel andra, mer negativa trender. 28 Prisutvecklingen är ett exempel. I 

mars förra året höjde Random House sina e-bokspriser med upp till 300 procent per 

titel under enanvändarlicens, och i oktober följde Hachette efter genom att höja sina 

priser med i genomsnitt 220 procent – i det senare fallet erbjöds heller inte titlar 

utgivna efter april 2010 på bred front. 29 Något som nyanserar den positiva trenden 

om ökad tillgång ovan är statistik från Douglas County Libraries (DCL): i januari 

2013 var bara 4 av de 15 mest utlånade fysiska böckerna tillgängliga för utlåning 

som e-bok via DCL, som dessutom i tre av är fallen omkring 6-7 gånger dyrare 

för biblioteken att köpa in jämfört med priset slutkonsumenten erbjuds. 30 I den 

tryckta världen kan man erbjuda låntagaren titlarna till ett inköpspris som i princip 

överensstämmer med slutkonsumentpriset. Det medför, i det här begränsade 

ögonblickssammanhanget, att biblioteken betalar omkring 5 gånger mer för samma 

innehåll i digital form. 31 Att den digitala världen inte försöker efterlikna den tryckta 

även i det här avseendet brukar av förlagen förklaras med att de digitala kopiorna 

inte slits med användningen på samma sätt som fysiska böcker. En intressant fråga 

är huruvida vilket antal titlar som kommer upp i de cirkulationstal som krävs för att 

motivera inköp enligt den här modellen – bibliotekens gallring av fysiska böcker är 

inte bara ett resultat av böckernas skick. 

Det finns en del intressanta idéer i den amerikanska folkbiblioteksvärlden 

kring hur utmaningen om tillgång av e-böcker ska bemötas. Just DCL (som 

folkbiblioteksrepresentant i organet för bibliotekssamarbete, Evoke i Colorado) 

brukar i amerikansk kontext lyftas fram som ett framgångsrikt exempel, som 

dessutom har inspirerat andra regioner att arbeta på liknande sätt. 32 Vad utmärker 

DCL är särskilt två saker, där det andra är en förutsättning för det ena. Det ena är 

att man valt att förhandla med förlag direkt, och därmed kringgår distributörer som 

Overdrive och 3M vars helhetslösningar andra folkbibliotek i större utsträckning 

är beroende av. Det andra är att man erbjuder förlagen att lagra e-boksfilerna på 

bibliotekets ACS-server. 33 De större förlagen distribuerar fortfarande sitt material 

via existerande distributörer men DCL har varit framgångsrika i att sluta avtal med 

mindre, oberoende förlag och kunde i maj 2012 redovisa avtal med 14 sådana som 

28 3M Cloud Librarys Collection Development Manager Heather McCormack sa att hon såg frågan om bibliotekens tillgång till 

förlagens kataloger som i princip löst under ett seminarium på NISO:s konferens The E-Book Renaissance pt. II: Challenges and 

Opportunities. 

29 Dawson (2012). 

30 Douglas County Libraries (2013). 

31 Statistiken i Douglas County Libraries (2013) utgår från de femton mest utlånade fysiska titlarna under januari 2013. 

32 Se t ex Massachusetts Board of Library Commissioners (2012). 

33 Evoke (u.å.). DCL erbjuder förlagen DRM via Adobe Content Server, en industristandard även svenska bibliotek använder för 

DRM-funktionalitet via Elib. Man har även en MySQL-server för lagring av upphovsrättsligt fritt/creative commons-licensierat 

material för fri spridning. När tjänsten lanserades i februari 2012 erbjöd man även HTML5-baserade appar för Android och IOS, en 

rekommendationsmotor samt köplänkar. Discovery-lagret/front end-gränssnittet VuFind är open source-licensierat, vilket även ACSintegrationen 

är. 

13

tillsammans representerade omkring 800 imprint. 34 Bibliotekschefen för DCL, 

Jamie LaRue, anger i huvudsak tre problem för biblioteken att förlita sig helt på 

helhetslösningar från tredjepartsaktörer som skäl till initiativet: att inte äga inköpta 

titlar, ökade kostnader för inköp och förvirrande upplevelser för slutanvändaren. Att 

få tillgång till eller rent av äga de inköpta filerna är i en amerikansk kontext av stor 

vikt dels av långsiktighets- och bevarandeskäl men också för integration av poster 

med nedladdningslänkar i den egna katalogen. Enligt Overdrives avtal skulle DCL 

inte längre ha tillgång till köpta titlar om avtalet skulle hävas, och låntagaren slussas 

över till Overdrives gränssnitt när det blir dags för själva lånet. När infrastrukturen 

var på plats och man konstaterade att man ägde hela distributionskedjan mellan 

författare och låntagare, insåg man att man skulle kunna förhandla även med 

agenter och författare om förlagen fortsatt skulle vända dem ryggen, och alltså i allt 

väsentligt själva fylla förlagsfunktionen. 35 Då DCL:s användare efterfrågar titlar som 

inte omfattas av DCL:s egna avtal fortsätter de samtidigt att köpa in dessa från både 

Overdrive och 3M som ett komplement till sin alternativa modell. 

Det potentiellt omvälvande i tanken om biblioteket som förlag förstärks av två 

statistiska konstateranden: omkring 50 procent av låntagarna som upptäckt en författare 

via biblioteken köpte vid ett senare tillfälle en annan bok av samma författare (1) och 

80 procent av den fysiska utlåningen är ett resultat av olika slags exponering i rummet, 

och bara 20 procent av katalogsökningar (2). 36 Om det digitala landskapet i grunden har 

förändrat den genomsnittlige amerikanens läsvanor, verkar själva processerna kring 

utgivning stå på tur. 37 Självpublicerade författare började under förra året dyka upp på 

topplistorna i allt högre antal, något som gjort att förlagen börjat experimentera med 

sina affärsmodeller och erbjudanden gentemot författare. 38 Även om biblioteken inte 

själva agerar förlag i någon större skala (åtminstone ännu) för självpubliceringstrenden 

med sig nya aktörer som kan sälja e-böcker i stora volymer. Ett exempel är Smashwords, 

som via tjänsten Library Direct säljer e-böcker i bulk till DCL, Califa (ett kaliforniskt 

bibliotekskooperativ) och Internet Archives tjänst Open Library. 39 

Sammanställningen ovan pekar på ett par allmänna omständigheter som kan 

vara bra att ha med sig inför fortsättningen. En sådan är att det lokala bibliotekets 

redaktionella insats genom att lyfta särskilda titlar redan verkar, eller åtminstone 

34 Evoke (u.å:b). 

35 LaRue (2012). LaRues text skrevs innan Random Houses och Hachettes betydande prishöjningar. 

36 LaRue (2012). LaRue är i texten övertygad om att det går att överföra till även det digitala rummet. Uppgiften om att 50 

procent av låntagarna köper en bok av en författare de upptäckt på biblioteket härstammar inte från DCL:s statistik, utan texten 

hänvisar till ett uttalande av Library Journals chefredaktör Rebecca Miller. 

37 Rainie m. fl. (2012). 

38 Se Alter (2013) för ett ett ingående exempel på framgångsrika självpublicerande författare under 2012. Se Shatzkin (2012) för 

ingående diskussion om hur förlagen väljer att bemöta självutgivningstrenden. 

39 Enis (2012). Man kan möjligen ana en förändrad inställning gentemot fenomenet självutgivning i att Smashwords på sin förstasida 

deklarerar ”Discover great ebooks from indie [min kurs.] authors and publishers!”. Smashwords (2013). 

14

potentiellt kan, spela en oerhört stor roll i fråga om vilka titlar en låntagare även 

i det digitala biblioteket så att säga får med sig hem. Det har vi i det kommande 

anledning att återkomma till, men vi kan redan här peka på att en möjlighet till 

redaktionellt arbete på folkbibliotekens webbplatser kan vara av stor betydelse 

för att bredda antalet titlar som läses. Det väcker också en intressant fråga: ska 

biblioteken betala dyra pengar för att ge låntagarna tillgång till den allra mest 

aktuella och kommersiellt gångbara litteraturen, om även äldre eller smalare 

litteratur intresserar låntagarna, givet att den lyfts fram? Biblioteken bör 

naturligtvis ges (och själva aktivt arbeta mot) en position där man kan garantera 

fri tillgång till information och litteratur, men det kan också vara bra att komma 

ihåg att det finns andra vägar att utforska, som på sikt kan förbättra bibliotekens 

förhandlingsposition. 

En andra omständighet som är värd att kommentera är förlagens hållning. 

Det är kanske inte särskilt överraskande att både de danska och amerikanska 

allmänutgivande förlagen i allmänhet agerar försiktigt när det kommer till 

e-boksutlåning. Mer överraskande är möjligen att den inställningen verkar vara det 

enda som förenar dem: ovan har bara i korthet nämnt ett par modeller i två länder 

diskuterats, och av det stora antal erbjudanden och modeller som existerar är det 

lätt att dra slutsatsen att det inte finns en enda generell och tydlig förlagshållning 

i frågan, ens i samma land. Att det existerar en spricka mellan biblioteksoch 

förlagsvärldarna i den här frågan får anses som vederlagt, men att försöka ena 

alla olika viljor på båda sidor bordet i en och samma modell är kanske inte den 

allra framkomligaste av vägar. En annan väg vore kanske att under en period både 

möjliggöra och underlätta administrationen av ett flertal, samtidiga modeller. 

2.2 Svenska förhållanden 

Man kan av de olika samtal om alternativ till dagens Elib-modell mellan biblioteksoch 

förlagsrepresentanter konstatera att i Sverige finns någon enighet kring en 

ny, bred överenskommelse. Konturerna för en sådan kommer heller inte i det 

följande att presenteras – snarare kommer ett par konsekvenser av nuvarande 

modell att skärskådas utifrån de internationella tendenser som diskuterats ovan. I 

förlängningen därav presenteras en möjlig framtida utveckling av e-boksmarknaden 

för biblioteksutlåning av e-böcker i ett par steg, oberoende av KB:s eventuella 

inblandning. 

2.2.1 Fram till idag 

Detaljerna kring nuvarande Elib-modell är välkända: folkbiblioteken erbjuds fri 

tillgång till Elibs katalog av e-böcker och betalar en avgift på omkring 20 kronor 

per utlån. Det finns ingen gräns för antalet samtidiga användare av en och samma 

15

titel, vilket innebär att ett folkbiblioteks samtliga låntagare i princip skulle kunna 

låna samma e-bokstitel samtidigt. Förra året fick de så kallade karenserna stor 

uppmärksamhet då ett par förlag valde att systematiskt dröja ett par månader 

med att släppa titlar till biblioteksutlåning. Vad som kommit lite i skymundan är 

att många förlag undanhöll titlar även innan. Ser man till Elibs totala utbud ligger 

andelen titlar som är tillgängliga för utlån på bibliotek på omkring 70–75 procent 

både före och efter införandet av karenser. 40 

Själva utlåningen kan i de flesta fall ske på två sätt. Låntagaren kan sköta hela 

lånet direkt från Elibs sajt och ange kommuntillhörighet genom att välja bibliotek 

i en lista, eller så kan låntagaren gå via bibliotekets katalog och i likhet med 

amerikanska låntagares erfarenhet slussas vidare till Elibs sajt. I dagsläget är det 

ett fåtal svenska folkbibliotek som via API-integration med Elib kan tillgodose hela 

lånecykeln via sin egen webbplats. Enligt uppgift från Stockholms stadsbibliotek 

(SSB), fördelas utlåningen ganska jämnt över Elibs gränssnitt och det egna, med viss 

slagsida åt det senare. Det är intressant att dröja lite vid en jämförelse av vilka titlar 

som lånas ut via de båda kanalerna. Ett intressant exempel är årets Stockholm läserbok, 

Lena Anderssons Var det bra så? För att tillgodose efterfrågan köpte SSB in 

närmare 500 fysiska exemplar på ett bräde. Dessa har i år (fram till 19 mars) lånats 

ut 1077 gånger. Som e-bok via Elibs gränssnitt, där den inte beretts någon större 

plats, har den lånats ut 19 gånger. Via biblioteket.se, där man arbetat aktivt med 

marknadsföring, är antal utlån istället 106. 41 Exemplet visar att bibliotekets egna 

redaktionella insats även i Sverige spelar stor roll för vilka böcker som lånas ut, och 

att det lokala folkbiblioteket fungerar som läsfrämjande litteraturförmedlare även i 

den digitala världen. 

Det finns både för- och nackdelar med Elibs modell, ur såväl förlags- som 

bibliotekssynpunkt. Till de huvudsakliga biblioteksargumenten mot modellen 

hör att man inte har kontroll över sitt eget utbud, att förlagen när som helst kan 

dra tillbaka en bok från utlåning. Vidare framför bibliotekssidan svårigheterna 

med att budgetera för e-utlåningens kostnader då en avgift betalas per utlån 

som i rena tal på förhand kan vara svåra att uppskatta. Det har lett till att 

man på en del håll infört olika former av begränsningar, ofta i antal utlån 

per låntagare och tidsperiod. 42 Sedan förra året innebär modellen också som 

det tidigare har nämnts att man inte har tillgång till många nyutgivna titlar, 

vilket möjligen är ett av de mest akuta problemen med nuvarande modell 

– alla kommande diskussioner bör utgå från att biblioteken åtminstone 

40 Möte med Daniel Andersson och Mikael Petrén på SSB:s virtuella enhet 130319. Angivelsen inkluderar även e-ljudböcker. Detta 

innebär förstås inte att nyutgivna e-böcker inte drogs tillbaka eller undanhölls – men att nettoeffekten inte förändrades nämnvärt. 

Faktorer som hämmar karenseffekten på utbudet kan vara backlist-projekt och att fler mindre förlags kataloger gjorts tillgängliga. 

41 Möte med Daniel Andersson och Mikael Petrén 130319. 

42 Se t ex Skagegård (2012) för exemplet Uppsala Stadsbibliotek. 

16

ska ha möjlighet att välja att köpa in all allmänutgiven litteratur från 

publiceringsdatumet. 43 

Men det finns också fördelar för biblioteken. En är förstås att biblioteken har 

en modell för att kostnadseffektivt möta användarnas efterfrågan. Dessutom är 

priset per utlån lågt om man jämför med den tryckta världens kostnader för inköp 

och hantering av fysiska exemplar – när Elib-modellen sjösattes beräknades ett 

fysiskt utlån kosta 38 kronor. 44 En sådan siffra inkluderar overheadkostnader 

för till exempel bibliotekslokaler och löner, medan tjugolappen ett utlån via Elib 

kostar bara täcker själva innehållsförmedlingen. Är det mot bakgrund av det dyrt 

för folkbiblioteken att låna ut e-böcker? Svaret är inte helt självklart. Jämför man 

e-böckernas andel av den totala mediebudgeten är det möjligt och kanske rent 

av sannolikt att kostnaden på många ställen överstiger deras andel av det totala 

antalet förmedlade lån alla kategorier. På så sätt är svaret ja, och det är sannolikt 

där frasen om att ”e-bokslån är dyra för biblioteken” har sitt ursprung. 45 Samtidigt 

kan det, särskilt i fallet med populära e-titlar med höga cirkulationstal under kort 

tid, finnas en poäng i att försöka uppskatta vad motsvarande cirkulation under 

samma tidsintervall hade kostat om man hade tillgodosett efterfrågan med bara 

fysiska böcker. Givet folkbibliotekens uppdrag ställs respektive bibliotek inför en 

kommande utmaning att identifiera idealjämvikten för inköp mellan tryckt och e för 

att bäst tillgodose samtliga av just sina låntagare. 

Förlagen hävdar att Elib-modellen försvårar för den kommersiella 

e-boksmarknaden att ta fart, och motiverar införda karenser med att man inte 

vill vänja läsarna vid att e-böcker finns tillgängliga gratis via folkbiblioteken. 

Förhållandet mellan e-boksutlåning och e-boksförsäljning ger argumentet stöd, 

särskilt då senare års stora försäljningsökningar har utgått från låga nivåer. 46 Men 

är biblioteksutlåningen det enda skälet till den kommersiella e-boksmarknadens 

relativa litenhet? Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, särskilt 

litteratursociologi, kallar i en rapport från Svenska Förläggareföreningen den 

kommersiella e-boksmarknadens problem för välbekanta, och anger i korthet tre: 

den förhållandevis höga prisnivån, ingen dedikerad läsplatta med samma genomslag 

som Amazons Kindle i USA samt ett smalt titelutbud. Svedjedal påpekar vidare att 

biblioteken har haft betydelse för att sprida e-läsningen som företeelse, men att 

detta samtidigt riskerar att associera e-boksläsande med ”gratis, obegränsat och 

43 Se Civic Agenda (2013:a, 5–6). Civic Agendas rapport diskuterar förtjänstfullt olika modeller för bibliotekstillgång utifrån Michael 

Gormans åtta biblioteksprinciper, där den sjunde är ”equity of access”, att biblioteken delvis syftar till att överbrygga sociala 

ojämlikheter genom att stå som garant för jämlik tillgång till information. 

44 Se t ex Greiff (2010). 

45 En googling på frasen ger 64 200 träffar (130311). Förstasidan listar ett flertal blogginlägg och tidningsartiklar vars rubriker är 

variationer på samma tema. 

46 Se Facht för statistik fram till mars 2012. Facht (2012: 235) diskuteras även i SOU (2012:65, s 229). Observera att statistiken 

bara utgår från Elib, och att den försäljning som sker via Publit alltså är exkluderad. 

17

karensfritt”. 47 Den höga prisnivån brukar härledas av att e-böcker har en momssats 

på 25 procent istället för de 6 procent som gäller för den tryckta världen, men det 

är heller inte hela sanningen. En jämförelse vid virtuella enheten på Stockholms 

stadsbibliotek som gjordes i mars 2013 gjorde gällande att e-böckerna i genomsnitt 

var ungefär 40 procent dyrare än motsvarande titel i pocketformat efter korrigering 

för momsskillnad. 48 Svedjedal kallar förlagens inställning för ambivalent och 

beskriver e-bokssatsningar hittills som halvhjärtade, något som alltså även kan 

sägas avspeglas i satta f-priser, men fortsätter med ett resonemang om att inte 

heller svenska förlag talar med en gemensam röst – på ena sidan av skalan finns de 

stora förlagen (Svedjedal pekar ut Bonnierförlagen, Norstedts och Piratförlaget, 

alla med ägarintressen i Elib), på den andra egenutgivarna. 49 Ytterligare ett exempel 

är Ordfront, som länge valt att stå utanför Elib och i förlängningen därav även 

e-boksutlåning, men som nyligen tecknade ett avtal med SSB. 50 

2.2.2 2013 och framåt? 

Hur kommer landskapet för e-boksutlåning av allmänlitteratur se ut framöver? 

Vi hittar delar av svaret i hur föregående avsnitt avslutades. SSB och Ordfronts 

avtal möjliggörs av en gemensam vilja av att hitta framkomliga vägar vid sidan av 

nuvarande kretslopp, något som möjliggörs av att utlåningen sker via Publit. 51 I och 

med att distributören Publit även aviserat ett samarbete med systemleverantören 

Axiell som syftar till att möjliggöra distribution av e-böcker till fler folkbibliotek 

än SSB, kommer alltså biblioteken inom en överskådlig framtid att erbjudas fler 

alternativ än idag. 52 

Det finns även andra aktörer som aviserat intresse om att ge sig in på marknaden 

för e-boksdistribution. Då det kan vara svårt att både skilja rykten från verkliga 

avsikter och avgöra hur stor del av aktörers planer som är offentligt aviserade är det 

bättre att kortfattat beskriva en framtida riktning utan att ange aktörer vid namn, 

särskilt som det senare inte heller är nödvändigt för att riktningen ska fungera som 

analysverktyg. Nedan följer ett scenario som försöker antyda hur landskapet kan 

komma att förändras över tid oberoende av KB:s inblandning. 

■■ 

Fas 1. Även om de längst gångna planer av olika skäl kan behöva dras in 

förefaller det sannolikt att dagens situation med Elib som enda distributör 

av e-böcker till bibliotek i större, närmast nationell, skala inte kommer att 

47 Svedjedal (2012:40). 

48 Möte med Daniel Andersson och Mikael Petrén 130319. Uträkningen baserades på de 10 mest utlånade vuxenböckerna på SSB 

under perioden januari–augusti 2012. E-bokspriserna är från Dito och pocketpriserna från Adlibris sådana de var 130306. 

49 Svedjedal (2012:40–41). F-priset är kortast uttryckt återförsäljarledets inköpspris. F-pris plus återförsäljarens påslag är vad 

slutkonsumenten får betala. 

50 Petrén (2012). 

51 Eder (2012). 

52 Schmidt (2012). 

18

kvarstå särskilt länge till. I vilken takt förändringen kommer att ske är dock 

svårare att förutsäga. Även om den tekniska plattformen för distribution är 

färdigutvecklad behöver distributören sluta avtal med såväl rättighetshavare 

som bibliotek. Idag sker det enligt modellen ett bibliotek–ett avtal. Diskussioner 

på en mer övergripande nivå än så sker bakom lyckta dörrar, om alls i väntan på 

SKL:s arbete. 

■■ 

Fas 2. En distributörs räckvidd i antal bibliotek eller kommuner räknat 

kommer givet den avtalsliga situationen sannolikt att öka gradvis. Att en 

ytterligare distributör med en eller flera underliggande affärsmodeller gör entré 

kan alltså leda till ett landskap där medborgarnas e-boksutbud åtminstone 

under en period varierar med kommuntillhörigheten. 53 Man kan också 

föreställa sig att en ny aktör i distributörsledet aldrig når en punkt med full 

nationell räckvidd av det material de potentiellt skulle vara ensamma om att 

distribuera. 

■■ 

Fas 3. En eller potentiellt flera ytterligare aktörer gör efter hand entré på 

marknaden, vilket leder till en situation där biblioteken har en uppsjö av 

erbjudanden att ta ställning till. Dessa kan skilja sig åt i termer av erbjudet 

material, ersättningsmodeller samt teknisk lösning för integration i bibliotekets 

egen katalog, om sådan möjlighet över huvud taget erbjuds. En situation 

uppstår där folkbiblioteken efterfrågar både teknisk och avtalslig samordning 

att förenkla inköpen av e-böcker. En kommersiell ILS-aktör utvecklar en hubb 

som svarar mot dessa behov, vilket sannolikt ökar det enskilda folkbibliotekets 

systemleverantörsberoende. 54 Förhandling om ersättningsvillkor kan ske 

centralt via SKL, men beroende på hur lång tid arbetet med att få till en sådan 

organisation kan biblioteken även i ett sådant här skede sluta avtal på egen 

hand. 

2.3 Sammanfattning 

Såväl situationen i USA som utvecklingen i både Danmark och Sverige pekar på att 

oenigheten bland rättighetshavare kan leda till ett landskap där flera affärsmodeller 

existerar samtidigt. Det kan potentiellt vara väldigt bra även för biblioteken, om 

det i förlängningen medför att biblioteken åter kan göra ett aktivt inköpsval även av 

nyutgivna e-böcker. En andra omständighet som verkar vara gemensam och som 

förmodligen inte ska underskattas är det lokala folkbibliotekets makt att via sin 

redaktionella insats på den egna webbplatsen styra vilka titlar låntagarna väljer 

53 Idag finns dock inget som hindrar en svensk medborgare från att skaffa ett lånekort även i kommuner där man inte är skriven. 

54 ILS står för Integrated Library System. 

19

att låna. En tredje omständighet är tydligheten i att allmänutgivande förlag vill 

införa olika former av begränsningar på e-utlåningen via bibliotek, och att en sådan 

tröghet är prishöjningar. Oavsett om man väljer att betrakta Elibs erbjudande som 

billigt eller dyrt, kan man nog åtminstone inom biblioteksledet, men också bland 

somliga förlag, möjligen enas kring att ett av problemen med Elib-modellen inte är 

tjugolappen i sig, utan hur den fördelas. 

20

3. Koncept för e-boksdistribution 

Avsnittet är indelat i tre delar. Den första delen redovisar de delar av Librisavdelningens 

nuvarande roadmap med direkt bäring på konceptskissen som 

redovisas i del två. I del tre förs en diskussion kring konceptskissen utifrån den 

möjliga riktning som skissades upp i avsnitt 2.2.2 strax ovanför samt redan planerad 

utveckling inom Libris-systemen under punkt 3.1. All diskussion i avsnitt 3 utgår 

från vad KB skulle kunna göra oberoende av andra aktörer, i praktiken alltså i 

frånvaro av central förhandlingsorganisation. 

3.1 Nuvarande utveckling inom Libris 

Inom Libris-avdelningen på KB har det sedan ett par år funnits både tankar och 

pågående projekt som på konceptnivå om inte tangerar så åtminstone tillåter den 

utstakade riktning som Litteraturutredningens slutbetänkande föreslår, uttryckt i 

andra termer och från ett annat perspektiv. 

2010 undersöktes vid dåvarande enheten för Libris-systemen och databaslicenser 

huruvida en nationell databrunn kunde utvecklas i anslutning till Libris, där 

databrunn ska förstås som ett system med centralt lagrat metadata från flera 

olika leverantörer för olika typer av medier, såväl tryckta som olika former av 

elektroniska. Tanken med det centralt lagrade indexet var att möjliggöra både 

integrerad sökning och såväl export som import av metadata. 55 

Ungefär samtidigt som förstudien om nationell databrunn började man inom 

KB tala om en nationell katalog som ett prioriterat område i diskussionerna 

kring myndighetens utökade uppdrag. I Folkpost på tre sekunder!, en KB-rapport 

från 2011 som redovisade resultaten av en behovskartläggning som gjorts bland 

folkbiblioteken angående nationell katalog, konstaterar man att målsättningen med 

en sådan är att den på sikt ska syfta till att ”omfatta samtliga medieresurser som 

tillgängliggörs via de offentligt finansierade biblioteken”. 56 Den studien syftade till 

att undersöka och beskriva hur folkbibliotekens bestånds- och bibliografiska data 

skulle kunna integreras i Libris som ett steg på vägen mot en nationell katalog. 

De hänvisade studierna ovan utgör en bra grund för att förstå den rörelse som 

gett upphov till Libris nuvarande och kommande utveckling. Under 2013 utvecklas 

en ny katalog, ett nytt webbaserat katalogiseringsverktyg och nya kringsystem som 

tillsammans Q1 2014 helt ska ha ersatt det nuvarande systemet Voyager. Av intresse 

är kanske framför allt den nya katalogen, kallad LibrisXL. Den är baserad på tre 

underliggande komponenter: lagring (dokumentdatabas med stöd för obegränsat 

antal format), index (lagrade dokument fulltextindexeras för kontinuerligt 

55 Se Haapalainen m. fl. (2010). 

56 Kungl. biblioteket (2011:3). 

21

förbättrad sökfunktion) och tripplestore (för att möjligöra öppenhet genom länkad 

data behövs bearbetning och lagring i så kallade RDF-tripplar). LibrisXL kommer 

vidare att tillhandahålla ett flertal maskinläsbara gränssnitt, API:er, för att kunna 

integreras i lokala system. 57 Redan här kan man ana konturerna för en åtminstone 

delar av en nationell teknisk infrastruktur för e-boksdistribution, men för att uppnå 

full funktionalitet i enlighet med vad Litteraturutredningen föreslår krävs även 

ytterligare åtgärder inom ett par områden. 

3.2 Konceptskiss 

3.2.1 Konceptets förutsättningar 

Litteraturutredningens förslag gällande att göra ”litteratur i elektronisk form 

tillgänglig för förmedling via det allmänna biblioteksväsendet” använder 

bred definition av begreppet litteratur. Det mesta utrymmet ägnas åt den 

upphovsrättsligt fria litteraturen där man konstaterar att problematiken snarare 

kretsar kring tekniska och resursmässiga frågor än avtalsmässiga och juridiska. 

Men förslaget pekar också på möjligheten att ”låta olika externa leverantörer 

tillhandahålla elektroniska filer kopplade till katalogposterna”. Detta skulle också 

kunna ”bidra till att bryta upp den dominans som en distributör av kommersiell 

elektronisk litteratur (Elib) har i dag och ge utrymme för flera konkurrerande 

distributörer”. 58 Underförstått skulle detta innebära att fördelningen av tjugolappen 

enligt ovan skulle kunna ritas om för att på ett sätt bättre matcha distributörens 

tillförda värde. Vidare sätts förslagets rubrik som utgångspunkt – ”möjligheter 

för folkbiblioteken att aktivt arbeta med e-böcker”. Det medför att nedanstående 

resonemang förutsätter möjligheten att redaktionellt kurera ett bestånd på det 

lokala bibliotekets webbplats. 

Kravspecifikationen för en nationell teknisk infrastruktur för e-boksdistribution 

behöver således inbegripa både upphovsrättsligt fri och upphovsrättsligt skyddad 

litteratur. Den upphovsrättsligt fria litteraturen skulle ensam via distribution 

under en öppen licens (förslagsvis CC0) inte kräva en utveckling av de tekniskt 

spridningsbegränsande åtgärder rättighetshavarledet önskar för den skyddade 

litteraturen. 59 Nedanstående konceptresonemang utgår från att infrastrukturen ska 

möjliggöra förmedling titlar från båda materialsfärerna. 

Konceptets ramar beror också av ytterligare två omständigheter. Den ena är att 

57 Se Kadesjö (2013) för fullständig beskrivning av Libris-avdelningens road map samt bakomliggande uppdrag/syfte, värdegrund och 

strategi. API-integration möjliggör både integration i det lokala bibliotekets egen katalog och för andra aktörer att bygga tjänster av 

olika slag kring Libris data. 

58 SOU (2012:65, 420-421). Något som ligger utanför den här undersökningens ramar men som är viktig att ställa är hur ett 

upphandlingsförfarande skulle se ut utan central förhandlingsorganisation i ett landskap med flera distributörer med delvis 

överlappande utbud. 

59 Vanligen används termen DRM (Digital Rights Management). Se fotnot 33. 

22

det idag saknas en central förhandlingsorganisation för bibliotekens räkning, även om 

en sådan visserligen är i vardande i SKL:s regi. Bristen på centrala ramavtal medför att 

resonemanget utgår från dagens situation där biblioteken förhandlar individuellt, vilket 

i sin tur får en rad konsekvenser. Nedanstående ska alltså läsas utifrån vad KB kan göra 

oberoende av andra aktörer. I avsnitt 4.1 förs en diskussion med utgångspunkt i att centrala 

avtal finns på plats. Den andra omständigheten har visserligen heller inte i skrivande stund 

den realiserats, men är ändå nödvändig för premissen i Litteraturutredningens förslag – 

att utrymme skapas för fler distributörer. I övrigt är resonemanget inte bundet av några 

restriktioner utan problematiseringen sker i avsnitt 3.3 och 4. 

3.2.2 Skiss 

En distributionskedja börjar med textens upphovsman och slutar med dess läsare. 

Om man antar att inget värde tillförs av de olika aktörerna längs med kedjan finns det 

inget som i en helt digital värld hindrar att författaren och läsaren hoppar över alla 

mellanhänder och gör affärer direkt med varandra. Det finns dock mycket värde att tillföra 

genom olika funktioner – textredigering, marknadsföring, produktion, distribution, 

upptäckt (via såväl rudimentär som berikad metadata, rekommendation eller redaktionell 

insats) för att nämna några. De här olika funktionerna har av hävd förknippats med 

olika traditionella aktörstyper, baserat på vilken funktion aktören erbjudit lösningar på 

i den tryckta världen. Övergången till ett helt digitalt läsande medför bland annat sänkta 

inträdeströsklar för att erbjuda lösningar för flera av de värdetillförande funktionerna – 

något som i sin tur luckrar upp gränserna mellan de traditionella aktörstyperna. 

Figur 1 nedan bör förstås utifrån en sådan kontext. Till vänster hittar vi fyra olika 

distributörskategorier. Kategorierna representerar inte enskilda aktörer, utan för samman 

närliggande intressen och drivkrafter. Vad som förenar kategorierna är att samtliga är 

intresserade av att erbjuda hela eller delar av sitt titelutbud för biblioteksutlåning via 

Libris. 60 

■■ 

D1 representerar aktörer vars stora titelutbud i huvudsak är upphovsrättsligt 

skyddat. Somliga aktörer vägrar ge tillgång till fulltext i syfte att förbättra 

sökindex, medan andra möjligen skulle kunna se fördelar med att få tillgång 

till centralt berikat metadata. Sannolikt lägst antal aktörer då nuvarande 

distributörer hör hit. Kräver DRM. 

■■ 

Även D2 distribuerar övervägande upphovsrättsligt skyddat material. 

Titelutbudets storlek kan varierar men understiger inte ett genomsnittligt 

förlags katalog. Viljan att släppa ifrån sig fulltext för sökindex och/eller lagring 

60 Värt att poängtera i sammanhanget är att man inte bör se det som självklart att rättighetshavarledet unisont är intresserade av 

detta. Vad som är möjligt i Danmark och USA kan ske även i Sverige. 

23

Systemleverantör 

D1 

D2 

D3 

Nationell 

katalog 

L 

I 

B 

R 

I 

S 

Bibliotek 

D4 

Nationellt 

e-boksarkiv 

Figur 1 

samt kravet på DRM kan variera med den enskilda aktören. Kan utgöras av ett 

förlag vilket höjer antalet aktörer. 

■■ 

D3. Icke-kommersiell prägel på ett titelutbud av varierande storlek. Släpper 

gärna ifrån sig fulltexter både för sökindex och lagring men kan sakna systemstöd 

för att göra det i större skala. Exemplifieras av tjänster för redan digitaliserat 

upphovsrättsligt fritt material och myndigheter. Inga krav på DRM. 

■■ 

D4. Självpublicerade individer och organisationer som inte vanligtvis ger 

ut skrifter av allmänintresse. Högst antal aktörer och varierande grad av både 

öppenhet och kunskap om och villkoren för e-boksutlåning leder till lägst 

samstämmighet vad gäller åsikter om DRM och fulltexttillgång. Ofta lågt antal 

titlar. Kan, men behöver inte nödvändigtvis, drivas av kommersiella intressen. 

Ju högre antal enskilda aktörer inom en eller flera av kategorierna, desto högre blir behovet 

av förenklande åtgärder. Det i sin tur ökar rimligheten bakom tanken med centraliserande 

åtgärder för att underlätta e-boksutlåning via det allmänna biblioteksväsendet – på den 

här schematiska nivån finns ingen anledning att inte inkludera samtliga bibliotekstyper, 

i privat eller offentlig regi, då det går att föreställa sig att en eller flera typer framöver även 

kommer att agera som någon av distributörskategorierna. 61 

61 Som exempel kan Stockholms universitetsbibliotek nämnas, som under våren 2013 kommer att bli hemvist för Stockholm 

University Press, universitetets sammanslagna förlagsfunktioner. Distribution inom det egna universitetet är redan löst, men man 

24

I mitten av figuren återfinns Libris. De två olika kärlen symboliserar två 

huvudsakliga funktioner, kallade nationell katalog och nationellt e-boksarkiv. 

Nationell katalog svarar huvudsakligen mot de förväntningar som återfinns 

inom kategorier D1 och D2, medan det nationella e-boksarkivet svarar mot de 

inom D3 och D4. Den principiella skiljelinjen går vid huruvida titelutbudet är 

upphovsrättsligt skyddat eller inte, även om det kan förekomma gränsöverskridande 

aktörer inom särskilt D2 och D4. Det innebär att den nationella katalogen i 

huvudsak kommer att fungera som en federerad databas och det nationella 

e-boksarkivet som lagringsplats med tydligt tillgängliggörandesyfte. 

Längst till höger i figur 1 återfinns det lokala biblioteket, oavsett bibliotekstyp. 

I grånad ovankant illustreras hur biblioteket också kan välja att integrera med 

andra aktörer inom kategorin D1-D4, via systemleverantörer (pilarna från 

Libris till systemleverantören innebär att den senare vidaredistribuerar de 

datamängder Libris tillhandahåller, till andra bibliotek). Skissen innebär en 

förenkling av verkligheten, men illustrerar också en poäng: utan någon central 

upphandlingsorganisation som med en röst för kommunernas talan är en nationell 

sammanhållen infrastruktur där Sveriges samtliga låntagare via ett gränssnitt kan 

välja att låna innehåll från samtliga medieleverantörer/distributörer inte i ett slag 

genomförbar, varför det är rimligare att i ett sådant sammanhang betrakta konceptet 

som ett erbjudande bland andra, riktat både mot bibliotek och distributörer. 62 

3.3 Konsekvenser 

Konceptet ovan utesluter en del funktionalitet som vore möjlig om det 

allmänna biblioteksväsendet samordnat sina behov och önskemål via en central 

förhandlingsorganisation. Till att börja med gör skissen ovan avkall på att vara 

ett sammanhållet system, och sätter snarare Libris i relation till antaganden om 

andra aktörers riktning och förutsätter att även kommersiella hubblösningar 

kommer att utvecklas parallellt, givet att utvecklingen på marknaden kommer att 

påminna om den som skisseras i avsnitt 2.2.2. Libris skulle i det sammanhanget 

fungera som ett komplement och förmodligen i huvudsak ta ansvar för den 

upphovsrättsligt fria materialsfären, genom att erbjuda fri skön- och facklitteratur, 

myndighetspublikationer och Open Access till de bibliotek som önskar detta. 

Däremot skulle det fortfarande gå att införliva titlar med kommersiell prägel även 

från kategori D2, inom vilken kanske främst oberoende aktörer i förlagsledet vore 

intresserade. 63 Dessa skulle kunna se ekonomiska fördelar av att kunna erbjuda 

ser enligt uppgift från avdelningschef Anders Söderbäck Libris som en viktig distributionskanal bland flera, för att nå andra lärosäten 

men också till exempel folkbibliotek. Möte Anders Söderbäck 130228. 

62 Det är heller inte säkert att ett gränssnitt heller vore önskvärt. Se diskussionen i avsnitt 2.2.3 samt 4.1. 

63 Detta skulle dock kräva att aktören inom D2 på egen hand avtalar om utlåningsvillkor med biblioteken individuellt. 

25

titlar utan att behöva gå via någon av de andra distributörerna på marknaden. Ett 

annat incitament för aktörer inom D2 vore tillgång tillgång till ackumulerad data 

från Libris, både i form av anonymiserad lånestatistik och berikade metadataposter 

fria att använda i andra sammanhang. 64 Avtal kring ersättningsnivåer skulle slutas 

mellan förlaget och biblioteket i det här läget, vilket båda sidor skulle kunna gynnas 

av. Flera distributörer i sig skulle sannolikt leda till ökade intäkter för förlagsledet, 

samt möjligen också genomsnittligt sänkta kostnader för biblioteken, även om 

den effekten bäst skulle tas tillvara genom samordnad förhandling eftersom 

bibliotekssidan genom sådan aktivt deltar i framtagandet av villkoren snarare än att 

passivt ta ställning till ett erbjudande. 

Att systemet utan central förhandlingsorganisation inte över en natt skulle bli 

ett sammanhållet, nationellt sådant innebär inte att det inte någon gång ändå – 

genom organisk tillväxt och potentiellt minskat antal hållningar på båda sidor 

förhandlingsbordet – ändå skulle närma sig en sådan status på längre sikt. En 

sådan utveckling är svår att överblicka, men man kan fördenskull ana att det 

inledningsvis möjligen skulle innebära att avstå från en del ur bibliotekssynvinkel 

positiva konsekvenser om ett aktivt beslut skulle utebli. Därför kommer även en mer 

ambitiös infrastruktur än vad som tecknats ovan att diskuteras i följande avsnitt. 

64 Det här väcker i förlängningen frågan huruvida Libris uppdrag inkluderar att konkurrera med kommersiella aktörer. 

Instruktionens ”[KB ska] verka för utveckling och samordning av digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet” tillåter utan 

egentlig problematisering detta. En vidareutveckling i stil med fulltextförmedling antas ligga i linje med både instruktionen och den 

roll Libris redan idag har på marknaden. 

26

4. Alternativa vägar 

I det nedanstående avser undersökningen föra en sammantagen diskussion 

kring två potentiella huvudspår för KB:s fortsatta arbete med utvecklingen av en 

nationell teknisk infrastruktur. När den här rapporten publiceras har regeringen 

via kulturdepartementet ännu inte tagit ställning till vare sig Litteraturutredningen 

eller remissinstansernas svar. Följande bör alltså inte förstås enbart som ett internt 

beslutsunderlag: även om samtliga alternativ går att tolka som harmonierande med 

nuvarande uppdrag, förefaller det sannolikt att KB skulle avstå från riktningen 

(/-arna) under 4.1 om ett förtydligat uppdrag med bäring på den upphovsrättsligt 

skyddade litteraturen skulle utebli. Indelningen är i fallande ambitionsnivå: från 

två olika tolkningar av vad ett sammanhållet system skulle kunna innebära ned till 

fortsatt diskussion kring det icke-sammanhållna som tecknades i avsnitt 3.2. 

4.1 Sammanhållet, nationellt system? 

Ovanstående koncept har syftat till att skissa upp hur ett system för 

e-boksdistribution skulle kunna se ut under förutsättning att KB agerar 

självständigt utan stöd från andra organisationer. Då detta innebär en organisk 

tillväxt i antal aktörer från de olika distributörskategorierna över tid går man 

sannolikt miste om en del tänkbara positiva konsekvenser ur såväl biblioteks- som 

låntagarperspektiv som åtminstone somliga hållningar inom förlagsledet. 

Vad innebär det att ett system är sammanhållet? Åtminstone två tolkningar 

är möjliga. Det ena är att se på det i tvingande termer: all e-boksutlåning ska 

ske via det här systemet, oavsett om lånet förmedlas via ett centralt gränssnitt 

eller via Libris-posten i det lokala bibliotekets katalog, där det senare givet 

tendenserna i avsnitt 2 möjligen vore att föredra. Det skulle kräva att den centrala 

förhandlingsorganisationen inte bara ställde som krav att e-boksförmedlingen 

skulle kunna ske via Libris, utan att den skulle ske via Libris. 65 Det går att 

diskutera huruvida en sådan utveckling är önskvärd och/eller realistisk, men det 

skulle säkerställa och/eller förenkla två företeelser som hittills inte tagits upp 

i undersökningen: (1) e-lånestatistiken skulle sammanställas centralt i realtid 

och att (2) låntagarautentiseringen sker i offentlig regi och inte som idag hos 

kommersiella systemleverantörer. Det finns ingen anledning att betvivla att 

autentiseringen av låntagarna och behandlingen av personuppgifter inte sker enligt 

rådande lagstiftning idag, men det kan samtidigt vara värt att ställa frågan vad som 

händer med sådan data om en aktör i det ledet skulle gå i konkurs eller köpas upp. 

65 Här avses i första hand folkbiblioteken eftersom det är främst deras talan SKL har för avsikt att föra, även om man också bör ta 

hänsyn till skolbiblioteken i det här sammanhanget. 

27

Frågan om låntagarautentiseringen och i förlängningen låntagarnas integritet är 

viktig. Det går att föreställa sig att den skulle kunna ske samlat i KB:s regi även 

utan att alla lån uteslutande förmedlas via Libris, något som på sikt är ett område 

för vidare undersökning. 66 Vidare skulle en samlad bild över e-lånestatistiken 

vara av intresse för både biblioteksoch distributörsledet, och att ge tillgång till 

en sådan i anonymiserad form gentemot de senare (i den vida betydelsen D1- 

D4) skulle potentiellt kunna förbättra bibliotekssidans förhandlingsposition, då 

rättighetshavarna bör vara intresserade av att ta del av data kring hur deras böcker 

läses. 

En annan möjlig tolkning av det vore att se på systemet som sammanhållet 

givet att Libris får tillgång till innehåll från alla medieleverantörer, alltså att 

förhandlingsorganisationen skulle ställa kravet att e-boksförmedlingen vid sidan av 

andra kommersiella alternativ också ska kunna ske via Libris. Ytterligare åtgärder 

skulle sannolikt behövas för att (1) och (2) ovan skulle uppnås, men även det här 

scenariot medför en stor fördel: bibliotekens systemoberoende skulle säkerställas 

genom att en samlad tillgång till e-böcker inte skulle kräva ett kommersiellt 

system, om man antar att samtliga bibliotek inte skulle ha resurser att på egen hand 

integrera direkt med distributörer (något som blir relevantare i takt med minskad 

biblioteksstorlek). 

Det skulle krävas en del utveckling utöver den redan planerade inom Librisavdelningen 

för att uppnå ett sammanhållet system. I huvudsak kommer ett 

sådant projekt vara ett integrationsarbete: att möjliggöra att samtliga aktörer inom 

kategorier D1-D4 kan distribuera e-böcker och andra e-resurser till samtliga aktörer 

i biblioteksledet, i själva verket alltså både bibliotek med egna utvecklarresurser 

och sådana som är beroende av systemleverantörer. Det senare ligger redan i linje 

med den planerade utvecklingen sett till Libris roadmap, för att tillgodose de olika 

behov som återfinns inom D1-D4 skulle dock ytterligare åtgärder krävas: system för 

storskalig inleverans via API till webbgränssnitt för uppladdning/katalogisering av 

enstaka titlar. Här skulle aktörer på båda sidor om infrastrukturen ha incitament 

att göra sin del av integrationsarbetet oavsett vilken tolkning av sammanhängande 

system man väljer. 

För de aktörer inom D1 som inte medger lagring av fulltext vare sig i syftet att 

bygga sökindex eller för e-boksutlån behöver alltså rutiner för fulltextförmedling 

tas fram. Detta sker lämpligen genom att utöka den bibliografiska posten med 

en direktlänk till fulltexten och att i samarbete med övriga inblandade aktörer 

komma överens om lämpligt protokoll för systemintegration via API. Detsamma 

66 För att undvika separata autentiseringar skulle en central hantering sannolikt medföra vad som brukar betecknas som nationellt 

lånekort. Det skulle också kunna gå att uppnå genom att ta fram gemensam krävställning gentemot systemleverantörer och 

leverantörer av e-resurser i syfte att minimera informationsmängden som skickas till tredje part. 

28

gäller de aktörer inom D2 som också avstår från att erbjuda åtkomst till fulltexter 

i indexeringssyfte. För närvarande använder Elib som tidigare nämnts Adobes 

DRM-system, vilket det förefaller sannolikt att även andra aktörer kommer att 

göra, givet alternativen. Det innebär att ”länk till fulltext” i själva verket är länk 

till en ACSM-fil (Adobe Content Server Message), som i korthet efter öppnande 

möjliggör nedladdning av fulltext-filen inom en Adobes ekosystem, i praktiken 

via en autentiserad ACS-kompatibel klient. 67 Vidare finns det en långsiktig plan 

att styra över datautbytet in och ut ur Libris till protokollet OAI-PMH. Då en 

OAI-PMH-server finns på plats i betaversion förefaller det lämpligt att redan nu 

inledda erfarenheter efter samtal med systemleverantörer får ligga som grund för 

kommande arbete i den här riktningen. Om aktörer inom D2 med bakgrund inom 

förlagsledet (eller en självutgiven författare med stark kommersiell drivkraft inom 

D4) skulle efterfråga att fulltextlagringen sker hos Libris kommer ett framtida 

system även behöva tillgodose DRM-funktionalitet även utanför systemet. Ett 

sätt att göra det vore att välja samma väg som biblioteken i Douglas County och 

inkorporera en ACS-server i Libris-systemen, ett annat skulle kunna vara att själva 

utveckla ett eget DRM. 68 

Vidare skulle ett par informationsmängder behöva hanteras med avseende på 

ersättningsvillkor och behörighet. Inga överenskommelser finns att utgå från, 

men det är i det här sammanhanget rimligt att ta höjd för att systemet kommer att 

behöva tillgodose möjligheten för D1-D4 att kunna lista villkoren för utlåning ned 

till titelnivå, och i andra änden möjliggöra för biblioteken att aktivt ta ställning till 

dessa och på så sätt skräddarsy sina egna filter på det sammanhållna systemets 

totala titelbredd. Båda sidor skulle alltså behöva administrativa gränssnitt. En 

sådan informationsmängd gällande vilket biblioteks låntagare som har rätt att låna 

vilka titlar från vilken aktör inom D1-D4 plus lånestatistik skulle innebära grund 

för fakturor och underlag för dessa. Den här lösningen förutsätter att det lokala 

folkbiblioteket kommer att spela en viktig roll även för e-utlån – via ett centralt 

gränssnitt skulle inte slutanvändarens utbud variera från kommun till kommun. 

En möjlig lösning vore att ett biblioteks filter skulle lista även icke tillgängliga 

e-böcker i katalogen tillsammans med någon sorts PDA- eller DDA-mekanism, så 

att användarna själva kan påverka sitt biblioteks utbud. Om e-boksutgivningen och 

antalet samtidiga modeller kraftigt skulle öka, kan det för mindre bibliotek uppstå 

ett behov av att förenkla inköpsadministrationen. Det vore alltså bra att utgå från 

att externa aktörer skulle kunna bidra med paketlösningar i fråga om utbud, eller 

att biblioteken själva samordnade den verksamheten om det skulle bedömas som 

67 ACS-kompatibla klienter förekommer på de flesta plattformar. För att ges åtkomst till samma fulltext krävs utöver lånekort även 

ett separat ID som registreras hos Adobe. 

68 Kostnadsuppskattningen nedan utgår snarare från inköp av ACS-server än utveckling av eget DRM. 

29

en lämpligare lösning. Det förra skulle gå att erbjuda genom att erbjuda tillgång till 

datat för andra aktörer att bygga tjänster kring. 

Bedömningen av kostnaden för ett projekt av den här omfattningen kan under 

nuvarande omständigheter bara anges i ungefärliga uppskattningar. Att samtliga 

aktörer inom D1-D4 sömlöst ska kunna distribuera e-böcker för utlån till samtliga 

bibliotek antingen federerat eller via lokal lagring i LibrisXL med bibehållen 

önskad DRM-nivå samt hänsyn till låntagarintegritet bedöms kosta 2 miljoner för 

utveckling, samt 1 miljon årligen för vidareutveckling och drift (såväl administrativ 

som teknisk). Eventuell utvecklingsstart skulle förmodligen kräva att tre villkor 

först uppfyllts: då projektet innebär en vidareutveckling av nuvarande katalogprojekt 

behöver detta först färdigställas, en vidareutveckling kommer givet 

myndighetens nuvarande läge kräva ett förtydligat uppdrag samt att centrala 

överenskommelser behöver ha slutits via SKL:s förhandlingsorganisation. 

4.2 Libris som icke-sammanhållet system 

Även en icke-sammanhållen infrastruktur skulle potentiellt vara till stor hjälp 

för folkbiblioteken och bidra till ökade möjligheter för dem att arbeta aktivt med 

e-böcker, inte minst då mycket tyder på att bibliotekens användare lånar det som 

lyfts upp av biblioteket. Ett icke-sammanhållet system av det här slaget (se avsnitt 

3.2) innebär i det här sammanhanget att Libris titelutbud skulle bero av aktörerna 

inom D1-D4:s vilja att distribuera sina e-böcker via den nationella katalogen, och 

även om intresset i det ledet över tid skulle öka lär biblioteken i det här scenariot 

behöva integrera med fler aktörer än Libris för att kunna erbjuda den bredd 

användarna sannolikt skulle efterfråga. Det gäller inte minst den upphovsrättsligt 

skyddade litteraturen, vilken folkbiblioteken i värsta fall skulle vara beroende av 

kommersiella systemalternativ för att över huvud taget kunna erbjuda. 

Vattendelaren för delriktningarna inom den icke-sammanhållna strukturen 

är upphovsrätten. Konceptet i avsnitt 3.2 skulle antingen helt kunna fokusera 

på den upphovsrättsligt fria materialsfären, alltså främst aktörer inom D3, eller 

utöver den även närma sig sådana med upphovsrättsligt skyddat material och 

kommersiella intressen. Utan central avtalslösning skulle inte distributörsaktörer 

vara tvingade att integrera med Libris och det skulle alltså bli tal om en organisk 

tillväxt som bygger på samförstånd och sammanfallande intressen. Det försvårar 

eventuella kostnadsuppskattningar för utveckling utöver den redan planerade inom 

Libris, eftersom kraven från distributörsledet, mindre förlagsaktörer inom D2 till 

exempel, alltså inte är konkreta. Utredningens bedömning är att all eventuell vidare 

utveckling har att göra med om infrastrukturen också ska förmedla upphovsrättsligt 

skyddat material. De här båda riktningarna tangerar ett nyligen påbörjat arbete, 

30

där Libris styrgrupp tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vilket 

innehåll som bör prioriteras. Där konstaterar man det rimliga i att utgå från det 

upphovsrättsligt fria materialet, för att i ett andra steg undersöka möjligheterna 

att erbjuda upphovsrättsligt skyddat material. 69 En sådan prioritering skulle kunna 

ändras om KB skulle få förtydligat uppdrag och resurser för att aktivt arbeta vidare 

med den kommersiella materialsfären. 

I den icke-sammanhängande strukturen kommer det som i avsnitt 3.2 kallas 

nationellt e-boksarkiv att vara den centrala funktionen, och den är på ett sätt 

en mer rättfram del av den totala funktionaliteten då utmaningarna precis som 

Litteraturutredningen konstaterat ligger på andra nivåer. Då arkivet främst vänder 

sig till aktörer vars innehåll antingen är upphovsrättsligt fritt eller lyder under 

någon Creative Commons-licens är den juridiska tröskeln att införliva materialet 

låg. Det leder till goda möjligheter att skapa en sömlös användarupplevelse för både 

upptäckt av och tillgång till fulltextmaterial. Tidigare (3.1) nämndes att LibrisXL 

redan byggs utifrån tanken på att lagring av ett stort antal dokumenttyper. Att 

lagringen sker lokalt i Libris för med sig två saker: fulltextindexering för att fördjupa 

sökupplevelsen för användaren samt möjlighet till snabb leverans av fulltext 

efter upptäckt – både via Libris-katalogen och lokala biblioteks egna gränssnitt 

då man planerar att bygga API:er för lokal integration. En ytterligare utmaning 

i det kommande blir istället att prioritera vilka aktörer som ska ha möjlighet att 

lagra e-böcker (och andra dokument) i LibrisXL under vilka villkor, utifrån en 

samlad analys av både användar- och biblioteksmålgrupper. Detta eftersom många 

institutioner och andra aktörer inom D3 står inför en lagringsutmaning. 

Vid sidan av funktionaliteten kring Libris roadmap arbetar KB även med att 

upprätta processer för inflöden och långsiktigt bevarande av digitalt material 

för att tillgodose mottagandet av lagen om e-plikt, som träder i full kraft från och 

med 1 januari 2015. Det utvecklingsarbetet kommer också behöva tillgodose en 

del leverantörers krav på åtkomst till arkiven, vilket påminner om det nationella 

e-boksarkivet som delfunktion. I dagsläget förefaller dock LibrisXL vara det 

lämpligare alternativet för distribution av material till slutanvändare via 

folkbiblioteken, då e-plikten framför allt syftar till att säkerställa ett långsiktigt 

bevarande för framtida forskningsåtkomst. Folkbibliotekens slutanvändare vill 

ha snabb tillgång till fulltext, och den planerade övergången till OAI-PMH som 

protokoll för datautbyte via Libris och den hastighet ett sådant byte medför skulle 

tillgodose det önskemålet. 70 Dessutom är e-plikten är komplementär vilket innebär 

69 Olander (2013). Det kommer att vara viktigt att i det arbetet kommunicera om ett sådant andra steg tas (även om man inte tar 

det), i så fall när arbetet kommer att inledas och vilken materialtyp utifrån vilken biblioteksmålgrupps behov, gärna tillsammans med 

uppskattningar om när enskilda aktörers material förväntas vara tillgängliga via Libris. 

70 Kungl. biblioteket (2011:3). Titeln Folkpost på tre sekunder! sammanfattar på ett föredömligt sätt användarnas behov i det här 

avseendet. 

31

att inget material som pliktlevereras i annan form kommer att skickas den vägen. 

Dock kan man föreställa sig ett scenario där en självpublicerad författare inom D4 

önskar låna ut sina alster, som bara ges ut digitalt, via folkbiblioteken – att kunna 

möjliggöra en inleverans för båda syften vore att föredra. 71 

Utmaningarna med det upphovsrättsligt fria materialet handlar istället dels 

om att säkerställa att kvaliteten på katalogposterna tillfredsställer de behov 

som (kanske främst folk-) bibliotekens användare ger uttryck för och dels om 

att hitta vägar att digitalisera upphovsrättsligt fri litteratur för att på så sätt 

öka utbudet. 72 Detta görs förmodligen bäst genom mot folkbiblioteken riktade, 

kurerade digitaliseringsprojekt i kombination med att undersöka möjligheterna att 

erbjuda behovsdigitalisering för upphovsrättsligt fri litteratur till slutanvändare 

via anslutna biblioteks lokala kataloger – givet att inte medel för omfattande 

massdigitalisering skjuts till. 

71 Detta skulle kunna göras genom att lagra i skikt – allt som skickas in till LibrisXL vidareförmedlas till bevarandelagringen. Skulle 

någon aktör vilja ändra en titel i tillgängliggörandelagringen via LibrisXL är det fritt fram, men den ursprungliga filen skulle ändå 

finnas kvar för andra syften i bevarandelagringen, dit även korrigerad fil skickas. 

72 För diskussion kring folkbibliotekens användarbehov i termer av informationsmängder och postkvalitet, se Det digitala 

biblioteket (2012). Projektet Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler är en viktig utgångspunkt för att tillgodose 

särskilt folkbibliotekens användares behov i framtagningen av tjänster, vem som än står bakom dessa. 

32

5. Avslutning 

En konsekvens av den arbetsfördelning som Litteraturutredningen föreslår är 

att Libris målsättning att omfatta samtliga det allmänna biblioteksväsendets 

medieresurser är en fråga som inte längre kan lösas utan hjälp av andra aktörer, 

särskilt om man tolkar ambitionen som att omfatta även fulltextförmedling. Skulle 

en central förhandlingsorganisation av olika skäl aldrig uppstå är ett scenario som 

inkluderar samtliga medieleverantörer inte särskilt sannolik, även om det går att 

föreställa sig en organisk tillväxt som över tid gör att en infrastruktur närmar sig 

full utbudstäckning, i takt med att fler bibliotek ansluter sig till Libris-kollektivet 

och i sina lokala förhandlingsprocesser för in önskemål om distribution via den 

nationella katalogen. 73 De två tolkningarna av sammanhållet system – en där alla 

folkbibliotekslån utan undantag sker via Libris och en där alla medieleverantörers 

utbud finns tillgängliga genom postförmedling till det lokala folkbiblioteket via den 

nationella katalogen – skulle sannolikt medföra en rad positiva konsekvenser främst 

för biblioteken, men möjligen också för rättighetshavarledet. Att kunna erbjuda 

lagring skulle medföra att ett tänkt SKL-KB-samarbete i likhet med biblioteken i 

Douglas County skulle kunna förhandla direkt med förlag eller i en del fall rent av 

direkt med upphovsmän. 

Där är vi dock inte riktigt ännu. Då frågan om en sammanhållen lösning lyfts upp 

till regeringsnivå kommer det sannolikt krävas ett förtydligat sådant för att KB ska 

initiera ett arbete mot en sammanhållen teknisk infrastruktur som omfattar hela 

det allmänna biblioteksväsendets behov av e-resurser och förmedling av dessa via 

den lokala katalogen. Inte minst sedan KB befinner sig i ett omorganiseringsarbete 

som ser över befintliga processer och dess koppling till nuvarande uppdrag. För att 

realistiskt kunna uppnå en sådan fullständighet kommer centrala avtal att behöva 

tecknas, där KB blir beroende av SKL:s arbete. 

Men det går också att se framkomliga vägar vid sidan av de sammanhållna 

riktningarna. I förlängningen av Libris-avdelningens arbete att byta ut Voyager 

finns stora möjligheter att vidareutveckla systemet åt flera håll. Då Libris har i 

uppdrag att tillgodose samtliga bibliotekstypers behov blir det i det här scenariot 

viktigt att i första hand prioritera de olika biblioteksmålgruppernas behov och 

i andra att kommunicera vilka åtgärder som görs för att tillfredställa vilka av 

dessa. Utan någon central förhandlingsorganisation kommer det kräva ett tätt 

samarbete mellan KB och Libris-kollektivet å ena sidan samt aktörer inom D1–D4 

och systemleverantörer och andra tjänsteutvecklare av Libris data å den andra 

som skulle bygga på en samförstånd kring sammanfallande intressen. I ett sådant 

73 Med Libris-kollektivet avses de bibliotek som deltar aktivt med katalogiseringsarbete i Libris. 

33

scenario skulle lokala avtal slutas mellan D1–D4-aktörer och enskilda bibliotek 

i det att man beslutar sig för att inkludera även den upphovsrättsligt skyddade 

materialsfären. 

En rimlig startpunkt för vidare arbete oberoende av såväl huruvida KB får 

ett förtydligat uppdrag eller ej som SKL:s arbete är den upphovsrättsligt fria 

materialsfären. Utöver att inkludera myndighetspublikationer, Open Access och 

material från universitets-, högskole- och specialbibliotek är det viktigt att fortsätta 

undersöka vilka möjligheter som finns att tillgodose vad folkbibliotekens användare 

efterfrågar. 

34

6. Käll- och litteraturförteckning 

6.1 Möten 

6.1.1 Kartläggningsworkshop 

Oskar Andersson Laurin (utvecklare, SSB), John Augustsson (projektledare, KB), 

Marja Happalainen (systembibliotekarie, Libris/KB), Maria Kadesjö (samordnare, 

Libris/KB), Christer Larsson (förste bibliotekarie, Libris/KB), Mats Niklasson 

(verksjurist, KB), Anders Söderbäck (chef avdelningen för publicering, SUB), André 

Wachholz (enhetschef forskarservice och webb, AVM/KB). 

6.1.2 Nationellt lånekort-gruppen 

Daniel Andersson (utvecklingsledare, SSB), John Augustsson (KB), Daniel Jansson 

(teknisk verksamhetsutvecklare, KB), Maria Kadesjö (samordnare, Libris/KB), 

Niklas Lindström (Libris/KB), Martin Malmsten (Libris/KB), Markus Sköld 

(Libris/KB). 

6.1.3 Postflöde/API-gruppen 

Harriet Aagaard (projektledare, Libris/KB), Hilda Androls (projektledare, 

Libris/KB), John Augustsson (projektledare, KB), Göran Konstenius 

(verksamhetsutredare, KB), Christer Larsson (förste bibliotekare, Libris/KB), 

Katarina Stempel (utvecklare, Libris/KB), Miriam Säfström (metadatasamordnare, 

Libris/KB). 

6.1.4 Affärsmodeller/finansiering-gruppen 

John Augustsson (projektledare, KB), Ulf Kronman (samordnare Open Access, KB), 

André Wachholz (enhetschef forskarservice och webb, AVM/KB), Mikael Petrén 

(chef virtuella enheten, SSB), Anders Söderbäck (chef avdelningen för publicering, 

SUB). 

6.1.5 Deltagare SKL-möte 

Louise Andersson (handläggare, SKL), John Augustsson (projektledare, KB), 

Christina Jönsson Adrial (avdelningschef Samordning och utveckling KB), Agneta 

Lefwerth (förbundsjurist, SKL), Lisa Lovén (licenshandläggare BIBSAM, KB), 

Mats Niklasson (verksjurist, KB), Christer Östlundh (sektionschef avdelningen för 

tillväxt och samhällsbyggnad, SKL). 

6.2 Monografier, utredningar och rapporter 

Civic Agenda (2013a). Libraries, e-Lending and the Future of Public Access to Digital 

Content. Rapport beställd av IFLA. Återfinns i sin helhet på webben via http://www. 

ifla.org/files/assets/hq/topics/e-lending/thinkpiece-on-libraries-elending.pdf 

(Hämtad 130409.) 

Civic Agenda (2013b). Matrix: Models of Accessing Digital Content. Till Civic 

Agenda (2012:a) hörande översiktsmatris. Återfinns i sin helhet via http://www.ifla. 

org/files/assets/hq/topics/e-lending/thinkpiece-matrix.pdf (Hämtad 130409.) 

35

Det digitala biblioteket (2012). Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala 

kanaler. Slutrapport. Återfinns i sin helhet via http://bloggar.biblioteket. 

se/digitalabiblioteket/wp-content/uploads/2013/01/Slutrapport_Projekt- 

B%C3%A4ttre-Anv%C3%A4ndarupplevelse_121217.pdf (Hämtad 130409.) 

Ericsson, Anders (2012). ”Nasjonalbibliotekets digitalisering møter ikkje 

e-bokbehovet”. Nya Argus 12/2012. 

Fleischer, Rasmus (2011). Biblioteket. Ink Bokförlag. 

Fristed, Bo (2011). ”Borrow an E-book. The E-bookcase”. Scandinavian Public 

Library Quarterly, 4/2011:16–17. 

Haapalainen, Marja, Larsson, Christer, Lindström, Henrik, Söderbäck, Anders. 

Nationell databrunn – möjligheter, utmaningar och behov. Kungl. biblioteket. 

Återfinns i sin helhet på webben via http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/utredn_ 

rapporter/2010/Nationell_databrunn_slutrapport.pdf (Hämtad 130409.) 

IFLA (2012). IFLA e-Lending Background Paper. IFLA. Återfinns i sin helhet på 

webben via http://www.ifla.org/files/assets/clm/publications/ifla-backgroundpaper-e-lending-en.pdf 

(Hämtad 130409). 

Konstenius, Göran; Happalainen, Marja; Wallén (f.d. Lindmark), Christine (2011). 

När kommer boomen? En kartläggning av e-boken ur ett biblioteksperspektiv, Kungl. 

biblioteket och Svensk Biblioteksförening. Återfinns i sin helhet på webben via 

http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/Eboksutredningen.pdf (130409). 

Kungl. biblioteket (2011). Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte på nationell 

katalog. Kungl. biblioteket. Återfinns i sin helhet på webben via http://www.kb.se/ 

dokument/Rapport_nationell_katalog_11_06_20.pdf (Hämtad 130409.) 

Niklasson, Mats (2012). Utredning kommunala bibliotek, Kungl. bibilioteket. 

Återfinns i sin helhet på webben via: http://www.kb.se/Dokument/Utredning%20 

Kommunala%20bibliotek.pdf (Hämtad 130409.) 

SOU 2012:65. Läsandets kultur, Fritzes. Återfinns i sin helhet på webben via http:// 

data.riksdagen.se/fil/F7768127-700F-4FAD-9110-5F0D9025108E (Hämtad 

130409.) Sidhänvisningar i förstudiens löptext avser den tryckta versionen. 

Svedjedal, Johan (2012). Biblioteken och bokmarknaden – från folkskola till 

e-böcker. Svenska förläggareföreningen. Återfinns i sin helhet på webben via: http:// 

forlaggare.se/media/49058/biblioteken%20och%20bokmarknaden%20rapport.pdf 

(Hämtad 130409.) 

Wischenbart, Rüdinger; Carrenho, Carlo; Kovac, Miha; Licher, Veronika; Mallya, 

Vinutha (2013). The Global eBook Market. O’Reilly Media, Inc. 

36

6.3 Webbartiklar, blogginlägg 

Ahlqvist, Elisabeth (2012). ”Biblioteksdagarna 7 maj”. Blogginlägg publicerat 

120507 på Bibliotekssamverkansbloggen. http://bibliotekssamverkan.blogg. 

kb.se/2012/05/07/biblioteksdagarna-7-maj/(Hämtat 130409.) 

Alter, Alexandra (2013). ”Sci-Fi’s Underground Hit”. Artikel publicerad på wsj.com 

130307. http://online.wsj.com/article/SB1000142412788732467860457834075208 

8305668.html (Hämtad 130409). 

Andersson, Daniel (2012). ”Läsarna saknar 60 hyllmeter böcker”. Inlägg på SSB:s 

virtuella avdelnings blogg Digitala biblioteket 120917. http://bloggar.biblioteket.se/ 

digitalabiblioteket/saknar_60_hyllmeter_bocker (Hämtad 130409.) 

Bech-Danielsen, Anne (2012). ”eReolens udlån falder ikke trods færre bøger”. 

Artikel publicerad 121220 på politiken.dk. http://politiken.dk/kultur/boger/ 

ECE1848336/ereolens-udlaan-falder-ikke-trods-faerre-boeger/ (Hämtat 130409.) 

Boehret, Katherine (2011). ”New Way to Check Out eBooks”. Artikel publicerad på 

wsj.com 110223. http://online.wsj.com/article/SB100014240527487035290045761 

60421561955208.html (Hämtat 130409.) 

Brovall, Sandra (2013). ”Forlag lancerer udlån af e-bøger”. Artikel publicerad på 

dr.dk 130110. http://www.dr.dk/Nyheder/Kultur/Boeger/2013/01/10/074650.htm 

(Hämtat 130409.) 

Dawson, Laura Hazard (2012). ”Hachette to raise ebook prices for libraries by 

220%”. PaidContent 120914. http://paidcontent.org/2012/09/14/hachette-to-raiseebook-prices-for-libraries-by-220/ 

(Hämtad 130409.) 

Djurberg, Sara (2012). ”Bibliotek får sälja e-böcker”. Artikel publicerad 120831 på 

svb.se. http://www.svb.se/nyheter/bibliotek-f-r-s-lja-e-b-cker. (Hämtat 130409.) 

Douglas County Libraries (2013). ”Pricing comparison as of February 

1, 2013”. Statistiksammanställning publicerad via delstaten Colorados 

folkbiblioteks e-bokssajt 130201. http://evoke.cvlsites.org/files/2013/02/ 

DCLPricingReport2-1-13.pdf (Hämtad 130409.) 

Eder, Hannes (2012). ”Bibliotek och förlag samarbetar om eboksutlåning”. 

Pressmeddelande på Publits blogg 121123. http://www.publit.se/cms/2012/11/23/ 

bibliotek-och-f%C3%B6rlag-samarbetar-om-eboksutl%C3%A5ning/ (Hämtad 

130409.) 

Enis, Matt (2012). ”Califa, DCL, Open Library Make Commitments to Smashwords’ 

Library Direct” The Digital Shift 120809. http://www.thedigitalshift.com/2012/08/ 

ebooks/califa-dcl-open-library-make-commitments-to-smashwords-librarydirect/ 

(Hämtad 130409.) 

37

Evoke (u.å:a). ”Technologies”. Evoke utan årtal. http://evoke.cvlsites.org/resourcesguides-and-more/technologies/ 

(Hämtad 130409.) 

Evoke (u.å:b). ”Douglas County Experiment/Model”. Evoke utan årtal. http://evoke. 

cvlsites.org/resources-guides-and-more/douglas-county-experiment-model/ 

(Hämtat 130409.) 

Greiff, Johan (2010). ”Ang. biblioteksdebatten”. Elibs blogg 101122. http://elibse. 

wordpress.com/2010/11/22/ang-biblioteksdebatten/ (Hämtat 130409.) 

Kadesjö, Maria (2013). ”Libris roadmap februari 2013”. Librisbloggen 130205. 

http://librisbloggen.kb.se/2013/02/05/libris-roadmap-februari-2013/ (Hämtat 

130409.) 

LaRue, Jamie (2012). ”The Last One Standing”. Public Libraries Online 1/51: 

28–34. Hämtades i det här sammanhanget från Internet Archive’s funktion 

WayBackMachine: http://web.archive.org/web/20120320060156/http://www. 

publiclibrariesonline.org/magazines/featured-articles/last-one-standing (Hämtat 

130409.) 

Lund, John (2013). ”Analyse: ebib.dk mod ereolen - Store E-bogs-krig er kun lige 

begyndt”. Bloggen Jon Lund 130326. http://jon-lund.com/main/analyse-ebib-dkmod-ereolen-bibliotekernes-store-e-bogs-krig-er-kun-lige-begyndt/ 

(Hämtad 

130409.) 

Massachusetts Board of Library Commissioners (2012). ”Board Endorses Statewide 

Resource Sharing Plan” 121012. http://mblc.state.ma.us/mblc/news/releases/pastreleases/2012/nr121011.php 

(Hämtad 130409.) 

Netbib (2013). ”Statistik för anvendelsen af eReolen.dk februar 2013”. 

Mars 2013. http://netbib.dk/wp-content/uploads/2012/07/eReolen-dk- 

M%C3%A5nedsstatistik-til-Biblioteker-Februar-2013.pdf (Hämtad 130409.) 

Olander, Johanna (2013). ”Fri data, sömlös övergång och delaktighet – viktiga 

värden för framtida tjänster”. Librisbloggen 130226. http://librisbloggen. 

kb.se/2013/02/26/fri-data-somlos-overgang-och-delaktighet-viktiga-varden-forframtida-tjanster/ 

(Hämtad 130409.) 

Petrén, Mikael (2012). ”Enad front för e-boken!” Inlägg på SSB:s virtuella avdelnings 

blogg Digitala biblioteket 121123. http://bloggar.biblioteket.se/digitalabiblioteket/ 

enad-front-for-e-boken-2 (Hämtad 130409.) 

Rainie, Lee, Zickuhr, Kathryn, Purcell, Kristen, Madden, Mary, Brenner, Joanna 

(2012). ”The Rise of E-Reading”. Pew Internet & American Life Project 120404. 

http://libraries.pewinternet.org/2012/04/04/the-rise-of-e-reading/ (Hämtad 

130409.) 

38

Shatzkin, Mike (2012). ”Business Models Are Changing; Trial and Error Will 

Ensue”. The Shatzkin Files 121203. http://www.idealog.com/blog/business-modelsare-changing-trial-and-error-will-ensue/ 

(Hämtad 130409.) 

Schmidt, Lars och Laxgård, Kalle (2012). ”Publit bryter monopol på bibliotek”. 

Svensk bokhandel 121011. http://www.svb.se/nyheter/publit-bryter-monopol-pbibliotek 

(Hämtad 130409.) 

Skagegård, Ellinor (2012). ”Den stora striden om e-boken”. UNT 121215. http:// 

www.unt.se/kultur/den-stora-striden-om-e-boken-2015010.aspx (Hämtad 130409.) 

Smashwords (2013). http://www.smashwords.com/ (Hämtad 130409.) 

Åman, Johannes (2012). ”Renässans för läsandet”. Ledare publicerad 120810 på 

dn.se. http://www.dn.se/ledare/signerat/renassans-for-lasandet. (Hämtat 130409.) 

39

förstudie - Kungliga biblioteket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?