Landskapet i VÃ¤stjÃ¤mtland och vid Enaforsholm

More documents

Recommendations

Info

Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150 hans antonson Fäbodbruket har långa anor i Jämtland. De första beläggen i Norrland är från 1300-talet men i Jämtland kommer de från 1400-talet. Fäbodbruket byggde på mjölkhantering och upphörde inte förrän under 1900-talets första hälft. Bilden visar Snasahögvallen som hörde till Handölsbönderna. I förgrunden syns fröken Lindström. Odaterad, troligen 1920-tal. foto: AWB nr E 231, KSLA. The shieling (summer pasture/summer farm) in Jämtland has a long history. The first Norrland mentions date from the 14th century, but the first in Jämtland come during the 15th. Summer farming was based on milk production and processing and only disappeared in the first half of the 20th century. The Snasahögvallen shieling, pictured here, belonged to the farmers of Handöl. Miss Lindström can be seen in the foreground. Undated, probably 1920s. photo: AWB No. E 231, KSLA. inte åkern. Svedjebruk förekom vilket de gamla kartorna visar, men det var i en mycket begränsad skala. Den jämtländska prästen Fale Burman skrev mot slutet av 1700-talet att jämtarna av ålder inte hade nyttjat rågsvedjor utan bara tände på skogen för att bli av med mossa (där gran och tall kunde gro) för att istället få asp, sälg och rönn att växa. 71 Under 1700-talet när krigens alla umbäranden var till ända började befolkningen åter att öka i antal. När så skedde satte också anläggandet av nya bondgårdar igång efter flera parallella spår. Ett av dessa spår är en inre kolonisation i den gamla bondebygden. Ungefär hälften av de ödesbölen, som efter den medeltida krisen kom att användas som ängar eller fäbodar, odlades upp till boställen (torp, nybyggen, hemman). De gårdar som tidigare hade varit innehavare av ödesbölen förefaller inte ha kommit i en ekologisk obalans när de blev av med de viktiga betes- och ängsresurser som ödesbölena utgjorde då de blev egna självständiga gårdar. I Jämtland finns det många exempel på att byar hade gemensam skog 72 vilket måste ha ansetts som opraktiskt och hämmande för bebyggelseutvecklingen av den styrande eliten. Genom storskiftet (instiftat genom resolution år 1749) fastställdes rågångar och ägogränser mellan byar och genom att ägandet stakades ut i marken kan man säga att storskiftet underlättade för privata nyodlingsinitiativ. En intressant detalj i detta sammanhang är storskiftets syfte att också rationalisera jordbruket genom att slå samman flera av bondens små och spridda jordstycken till större samlade ägor. Storskiftesstadgan var natur- 86 vid fjällets fot
Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150 landskapet i västjämtland och vid enaforsholm övre bilden: Befolkningsförändringen i Jämtlands län 1571–1950. Befolkningen låg på en tämligen oförändrad nivå fram till 1700-talets början. Under 1800-talet flerdubblades invånareantalet. Efter 1950 har befolkningen i princip minskat i Jämtland och ligger idag på 1915 års nivå. källa: Antonson 2004, s. 115. top: Population change in the County of Jämtland 1571–1950. The population remained fairly constant until the beginning of the 19th century. In the 19th it multiplied several times over. It has on the whole declined since 1950 and is now back to the same level as in 1915. source: Antonson 2004, p. 115. under: Genomförda storskiftes-, laga skiftes- och avvittringsförrättningar i Jämtlands län (blå linje = storskifte, röd linje = avvittring och svart linje = laga skifte). Storskifte (påbörjad 1749) och laga skifte (påbörjad 1827) var två stora jordreformer som syftade till att rationalisera markerna för en ökad produktion. Avvittringen delade allmogens mark från kronans mark, bland annat i syfte att finna lämpliga platser för nybyggen. källa: Lantmäteristyrelsens arkiv. below: Storskifte (“Great Redistribution”), laga skifte (“Statutory Redistribution”) and avvittring (“Delimitation”) proceedings in the County of Jämtland (blue line = storskifte, red line = avvittring and black line = laga skifte). The storskifte (beginning in 1749) an laga skifte (beginning in 1827) were two major land distribution reforms aimed at rationalising land holdings to boost production. Avvittring defined boundaries between farmers’ land and Crown land, partly in quest of suitable locations for new settlements. source: Land Survey Board Archive (LSA). vid fjällets fot 87
Page 1 and 2: Skogs- och lantbrukshistoriska medd
Page 25: Skogs- och lantbrukshistoriska medd
Page 77 and 78:
Skogs- och lantbrukshistoriska medd
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
show all

Landskapet i VÃ¤stjÃ¤mtland och vid Enaforsholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?