Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Skogs- <strong>och</strong> lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150<br />
hans antonson<br />
Sameviste i Enafors. Jonas Norbergs familj utanför sin bostad. foto: AWB, nr E 178, KSLA.<br />
Same encampment at Enafors. Jonas Norberg’s family in front of their home. photo: AWB, No. E 178, KSLA.<br />
tillhörighet. 99 Från 1570 löd Jämtland som ett<br />
underlän till Trondheims län (Amt). 100 Från<br />
1645 löd det under Härnösands län tillsammans<br />
med Medelpad <strong>och</strong> Ångermanland. 101<br />
1654 upplöstes länet <strong>och</strong> de tre landskapen<br />
fördes till Gävleborgs län. 102 1762 bildade<br />
Jämtland åter ett gemensamt län med Medelpad<br />
<strong>och</strong> Ångermanland, kallat Västernorrlands<br />
län. 103 Samma år som dagens län bildades<br />
bestämdes också att Östersund skulle bli<br />
residensstad var<strong>vid</strong> länsstyrelsen inrättades.<br />
Östersunds stad anlades på ett avradsland<br />
kallat Östersundet. Det var en ödemark på<br />
fastlandet <strong>vid</strong> sundet mot Frösön för vilken<br />
någon bonde betalade avrad (skatt). Gustaf<br />
III hade tagit beslutet redan i oktober 1786.<br />
En rutnätsformad stadsplan upprättades av<br />
den i Jämtland verksamme lantmätaren Johannes<br />
Törnsten vilken har efterlämnat en<br />
stor mängd kartor över gårdar <strong>och</strong> byar inom<br />
landskapet. Staden var till för handel <strong>och</strong> tillverkning,<br />
inte jordbruk. För att locka invånare<br />
lovade man 20 frihetsår fram till 1806. 104 Det<br />
förefaller emellertid som om staden började<br />
växa <strong>och</strong> få ett bärkraftigt näringsliv först från<br />
1840-talet. 105<br />
Isoleringen bryts<br />
Det ansågs viktigt att bryta Jämtlands isolering<br />
med övriga landet. År 1775 skrev<br />
Hülphers att landsvägen västerut slutade<br />
<strong>vid</strong> gården Sta i Åre socken, där istället en<br />
rid- eller klövväg tog <strong>vid</strong>. Riksdagen beslöt<br />
att bygga en inlandsväg <strong>vid</strong> 1812 års riksdag.<br />
Vägen skulle gå ända från Värmland via Dalarna<br />
<strong>och</strong> Hälsingland, <strong>vid</strong>are norrut mot<br />
Jämtland <strong>och</strong> Norge. Riksdagen delegerade<br />
frågan <strong>vid</strong>are till en särskild kommitté där<br />
bl.a. Baltzar von Platen ingick. Den jämtländska<br />
vägsträckningen skulle gå från Sta,<br />
94 <strong>vid</strong> fjällets fot
Change language