Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
Landskapet i Västjämtland och vid Enaforsholm
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogs- <strong>och</strong> lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150<br />
landskapet i västjämtland <strong>och</strong> <strong>vid</strong> enaforsholm<br />
så köpa mark, bl.a. Grubbvallen <strong>och</strong> holmen<br />
i Enan (dvs. <strong>Enaforsholm</strong>). Sågverket stod<br />
klart 1877 på våren. I samband med detta kom<br />
namnet <strong>Enaforsholm</strong> i bruk första gången i<br />
form av <strong>Enaforsholm</strong>s sågverk. Stensaas köpte<br />
sågutrustningen mellan februari <strong>och</strong> mars 1876<br />
från Trondhjems Mek. Werkstad <strong>och</strong> sågen<br />
var troligen en s.k. ramsåg. Redan innan sågverket<br />
var i drift sågade man plank <strong>och</strong> täljde<br />
(bilade) bjälkar för hand. Olika byggmaterial<br />
till järnvägsbygget levererades också, exempelvis<br />
slipers <strong>och</strong> stängselstolpar. Samtidigt med<br />
sågen öppnade Stensaas också en handelsbod<br />
<strong>och</strong> speditionsfirma kallad <strong>Enaforsholm</strong>s handel.<br />
Hittills hade han fortfarande varit bofast<br />
på Skalstugan, men denna gård sålde han i december<br />
1878 till ett konsortium bestående av<br />
tre affärsmän (se ovan). Ungefär ett år senare<br />
flyttar han med hustrun Maria <strong>och</strong> troligen<br />
de två adoptivbarnen, Per <strong>och</strong> Maria, till <strong>Enaforsholm</strong>.<br />
Man får nog anta att dagens huvudbyggnad<br />
då hade färdigställts. 181<br />
Den karta som närmast kan beskriva<br />
landskapet på Stensaas tid är ett hopkok av<br />
Detalj av sockenkarta över Åre socken från 1846 av lantmätaren Charles Fredrik af Schüssler. Av kartan framgår<br />
endast några ortnamn. Det är Grubbvallen, Björngrubbsvallen, Klockvallen <strong>och</strong> Handöl. Fäboden Grubbvallen<br />
hade <strong>vid</strong>sträckta betesmarker, sannolikt ända ut på Holmen. Norr om Grubbvallen låg stora områden markerade<br />
med grön färg, vilket är detsamma som ängsmarker, i detta fall starrmyrar. Enaforsvallen som fanns medtagen på<br />
1828 års karta är endast markerad som en ängsmark. Det är dock troligt att det ca 18 år senare fortfarande var en<br />
fäbod. Grubbvallen är idag platsen för Enafors station. Nere till höger i bild ligger Handöl med sina mörkare grönmarkerade<br />
marker vilket utgjorde åkervall. Söder om denna ligger ett ”Telgstensbrott”. Originalets skala 1:50 000.<br />
källa: Lantmäteriet akt Åre 71. foto: Hans Antonson.<br />
Detail of a map of the parish of Åre, drawn in 1846 by surveyor Charles Fredrik af Schüssler. The map shows only<br />
a handful of place names, viz Grubbvallen, Björngrubbsvallen, Klockvallen and Handöl. The Grubbvallen summer<br />
farm had extensive pastures, probably as far out as the islet. North of Grubbvallen there were large areas marked<br />
green, representing meadowland – sedge fens in this particular case. Enaforsvallen, included in the 1828 map,<br />
is marked here only as meadowland, but it was probably still a summer farm 18 years later. Grubbvallen today is<br />
the site of Enafors Station. In the bottom right of the picture we see Handöl, with its fields a darker shade of green,<br />
betokening ley. South of this lies a “soapstone quarry”. Original scale 1:50,000. source: Lantmäteriet file Åre 71.<br />
photo: Hans Antonson.<br />
<strong>vid</strong> fjällets fot 115
Change language