Landskapet i VÃ¤stjÃ¤mtland och vid Enaforsholm

More documents

Recommendations

Info

Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150 hans antonson Snasahögvallen. På kortet syns kannor och kärl som efter diskning hängts upp på torkställningen av ”Bu-tösen” Kristina Eriksson från Handöl. Årtal okänt. foto: AWB, nr E 198, KSLA. The shieling Snasahögvallen. Pictured here are churns and vessels washed up and left to dry on the rack by the dairymaid, Kristina Eriksson from Handöl. Date unknown. photo: AWB, No. E 198, KSLA. bönder. Av betänkandet framgår att bolagsköpen bl.a. kunde genomföras eftersom bönderna inte förstod skogens rätta värde, vilket däremot bolagen gjorde. 135 Det finns områden där bolagen inte hade någon framgång med sina uppköp. Skyttmon i Borgvattnets socken är en sådan by där bönderna behöll sin egen skog och därmed hade råd att bygga i det närmaste slottslika boningshus i trä. 136 Med järnvägen kom den inhemska sågverksindustrin, liksom annan träförädlingsindustri, också att växa under 1800-talet. På 1890-talet fanns i Jämtland 22 järnvägssågverk varav fyra var vattensågar och resten ångsågar. Enaforsholms bolag var ett av dessa sågverk. Flera fick läggas ned p.g.a. virkesbrist i början av 1910-talet. Men nedläggningen berodde även på att ångsågarna tog över. Med dessa tvingades man inte till en viss plats där ener gin, vattenkraften, fanns. Många sågverk flyttade till den mer centralt belägna kusten. I det tidigare så agrart präglade Jämtland växte arbetarklassen fram med träindustrin dvs. sågverk, pappersmassafabriker, kolugnar och snickerifabriker. Uppåt framtidslandet – grosshandlare och turister Den inledande delen av rubriken är hämtad ur Svenska Familj-Journalen från 1886, 137 se bildtexten till Carl Johanssons figur på s. 90. Framtidslandet är ett ord som enligt forskaren Per Fransson ryms inom begreppet Nationalregionen. Han menar att det vid tiden fanns en sorts ”fjällkult” som inte bara handlade om luftgäster (se nedan), turisters konsumtion av landskap med storslagna utsikter utan även skapandet av den svenska nationella identi- 102 vid fjällets fot
Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden (SOLMED) Nr 60, (2012), s. 68-150 landskapet i västjämtland och vid enaforsholm Antalet getter per 1 000 inbyggare i Sverige år 1902. källa: Flach m.fl. 1909, s. 198f. No. goats per 1,000 inhabitants in Sweden, 1902. source: Flach et al. 1909, pp. 198f. vid fjällets fot 103
Page 1 and 2: Skogs- och lantbrukshistoriska medd
Page 41: Skogs- och lantbrukshistoriska medd
Page 93 and 94:
Skogs- och lantbrukshistoriska medd
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
show all

Landskapet i VÃ¤stjÃ¤mtland och vid Enaforsholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?