Fördjupning av befintlig farled till Hargshamn - Länsstyrelserna
Fördjupning av befintlig farled till Hargshamn - Länsstyrelserna
Fördjupning av befintlig farled till Hargshamn - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Raggsträfsets status<br />
Sannolikt var antalet raggsträfseplantor i viken endast något hundratal.<br />
Plantornas kondition var nedsatt <strong>till</strong> följd <strong>av</strong> trådalgspåväxt. Plantorna var<br />
sterila Noterbart är att raggsträfse varit mattbildande över en större yta<br />
centralt i viken under tidigare år enligt Markus Nord på Naturum i<br />
Västervik. Uppenbarligen har beståndet kraschat och en uppföljning <strong>av</strong><br />
eventuell återhämtning bör genomföras.<br />
I Östra Skälö glo hittades enstaka exemplar <strong>av</strong> småvuxen raggsträfse som på bilden <strong>till</strong> vänster ses <strong>till</strong>sammans med<br />
ett mer långsträckt exemplar <strong>av</strong> långsträfse. Bilden <strong>till</strong> höger visar svepecellerna (stipularerna) hos en raggsträfse<br />
från lokalen.<br />
Hotbild och rekommendationer<br />
Flera potentiella hot finns mot raggsträfset i Skälö glo i och med att<br />
närmiljön kring viken har en relativt hög grad <strong>av</strong> exploatering.<br />
Småbåtstrafik in <strong>till</strong> restaurangen utgör ytterligare en riskfaktor för<br />
undervattenvegetationen. Trots detta fanns mattbildande bestånd <strong>av</strong><br />
raggsträfse i Skälö glo så sent som 2011. De bakomliggande orsakerna <strong>till</strong><br />
att populationen nu kraschat kan vara både naturliga och en konsekvens <strong>av</strong><br />
mänsklig påverkan. Kollapsande kransalgsbestånd i grunda h<strong>av</strong>svikar<br />
finns dokumenterade tidigare (se ex. Hansen m.fl. 2008) även i vikar där<br />
raggsträfse varit en vanlig art (Persson m.fl. 2008).<br />
I syfte att ge den nu kraftigt decimerade populationen en chans <strong>till</strong><br />
återhämtning samt att minska risken för framtida påverkan på den<br />
värdefulla undervattenvegetationen lämnas här några rekommendationer.<br />
Muddring eller annan typ <strong>av</strong> bottenstörande och/eller grumlingsalstrande<br />
verksamhet bör inte <strong>till</strong>åtas. Båtleden in <strong>till</strong> bryggor i vikens inre del bör<br />
vara väl utmärkt och all båttrafik i övriga områden bör undvikas. För att<br />
minimera närings<strong>till</strong>förseln <strong>till</strong> viken och minska risken för kvävande<br />
trådalgs<strong>till</strong>växt är det lämpligt att <strong>till</strong>se att <strong>av</strong>loppen i <strong>till</strong>rinningsområdet<br />
har god status och att undvika gödsling <strong>av</strong> gräsmattor. Diket som<br />
<strong>av</strong>vattnar den öppna marken norr om viken och eventuella andra diken <strong>till</strong><br />
viken bör inte rensas. Avrinningen från hårdgjorda ytor bör i möjligaste<br />
mån infiltreras och snömassor från plogning <strong>av</strong> väg och hårdgjorda ytor<br />
läggs om möjligt så att de vid <strong>av</strong>smältning inte <strong>av</strong>vattnas <strong>till</strong> gloet.<br />
Raggsträfse i norra Kalmar län Sidan 35 <strong>av</strong> 62<br />
www.naturvatten.se
Change language