117-131 Benskırhet - Norrbottens läns landsting
117-131 Benskırhet - Norrbottens läns landsting
117-131 Benskırhet - Norrbottens läns landsting
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bentäthetsmätning<br />
Nedsatt bentäthet är en av flera viktiga riskfaktorer<br />
för fraktur. Den kan bestämmas med<br />
ett flertal metoder som använder joniserande<br />
strålning eller ultraljud.<br />
Frågan om vad som skall mätas, med vad<br />
och vilka som skall undersökas är kontroversiell<br />
men har nyligen noggrant studerats av<br />
SBU (se Litteraturförteckning, sid 17).<br />
För närvarande är s k DXA (dubbel<br />
energiabsorption) den metod som bäst fyller<br />
krav på hög precision (1-3 procent), rimlig<br />
noggrannhet (10 procent) och låga stråldoser.<br />
Mättiden för patienten är ca 5-8 minuter<br />
och med en 50-procentig utnyttjande av mätutrustningen<br />
blir kostnaden per undersökning<br />
cirka 500 kr. Kapaciteten är minst 2 000 undersökningar<br />
per år vilket väl täcker länets<br />
behov med nuvarande indikationer.<br />
En DXA-helkroppsscanner bör finnas,<br />
centralt placerad inom <strong>landsting</strong>et. Frågan<br />
om det kan vara lönsamt med enklare och<br />
billigare mätutrustning (handledsmätare -<br />
DXA; som enligt SBU är mindre motiverade<br />
p g a bristande förmåga att avspegla centralt<br />
skelett) ute i övriga förvaltningar får besvaras<br />
med hänsyn till transportkostnader till en<br />
central mätutrustning.<br />
En förutsättning för detta är ett tillräckligt<br />
högt kapacitetsutnyttjandet både av den mera<br />
precisa helkroppsmätaren och en eller flera<br />
perifert placerade handledsmätaremätare.<br />
Mätning med datortomografi kan vara ett alternativ<br />
vid långa avstånd.<br />
Indikationer för bentäthetsmätning<br />
Indikationerna skall i första hand ses som ett<br />
underlag för att avgöra vid vilka tillfällen<br />
bentäthetsmätning kan vara av värde. De<br />
skall inte ses som absoluta krav på att sådan<br />
mätning måste utföras vid dessa tillstånd.<br />
Däremot är det tveksamt att utföra mätningar<br />
med indikationer skilda från dessa. Ofta får<br />
klinisk bild och röntgen vara tillräckligt underlag<br />
för handläggning.<br />
Våra förslag till indikationer är modifierade<br />
från SBU - ”situationer där bentäthetsmätning<br />
kan vara angelägen”.<br />
• Patient med kotkompressioner där behandling<br />
med annat än kalcium och D-vitamin<br />
övervägs. Kan övervägas om osteoporos<br />
är enda indikationen för östrogenbehandling.<br />
Baslinjemätning ger möjlighet till kontroll av<br />
behandlingsresultat<br />
• Sjukdom och/eller behandling med stor<br />
risk för benskörhet. Möjlighet till risk stratifiering.<br />
Kontroll av behandlingsresultat, t ex<br />
vid steroidbehandling där kontroller halvårsvis<br />
ibland kan vara nödvändiga<br />
• Patient med stor mängd riskfaktorer för<br />
benskörhet och där bisfosfonater övervägs<br />
p g a kontraindikation mot, eller terapisvikt<br />
med, östrogen<br />
• Uppföljning vid behandling med bisfosfonater<br />
med två års intervall. En eller två<br />
kontroller för verifiera behandlingsresultat<br />
• På specialistnivå - diagnostiskt vid oklarhet<br />
om benskörhet verkligen föreligger samt<br />
på andra speciella indikationer.<br />
7