Landstingsstyrelsens rapport - Norrbottens läns landsting

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 12-13 JUNI 2013
Sammanfattning
När det gäller hur norrbottningarna upplever sig ha tillgång till sjukvård eller
förtroende för sjukvården i länet har ålder och utbildningslängd betydelse.
Yngre är mer skeptiska än äldre och grupper med längre utbildning oftast
mer skeptiska än gruppen med kortare utbilning. Ålder har också stor
betydelse när det gäller användandet av internet som hjälpmedel. De
skillnader som noteras mellan könen är att kvinnorna är något mer positiva
till att använda internet, mer skeptiska till att vården är jämlik och tycker
i högre grad än männen att det är viktig kunna läkare vid sin vårdcentral.
Det finns skillnader inom länet i hur invånarna ser på hälso- och sjukvården
i Norrbotten. Dessa skillnader är främst synliga i hur befolkningen i de
olika länsdelarna tycker sig ha tillgång till sjukvård och fötroende för hälsooch
sjukvården i länet. Det är betydligt fler bland invånarna i norra och
östra delen av Norrbotten än boende i andra delar av länet som inte känner
sig trygg med tillgången till sjukvård eller som inte har förtroende för hälsooch
sjukvården.
Uppföljning av kommunaliseringen
av hälso- och sjukvård i hemmen
Den 1 februari 2013 överfördes ansvaret för all hälso- och sjukvård som
utförs i hemmen upp till och med sjuksköterskenivå till kommunerna för
personer 18 år och äldre. Skatteväxlingen om 22 skatteören skedde vid årsskiftet
2012/2013. För att undvika eventuella problem i samband med juloch
nyårshelgerna köpte kommunerna tjänsterna av landstinget under januari
månad.
Inför övergången informerades cirka 600 personer från kommun, primärvård
och slutenvård om den förändring som väntade. Projektledarna reste runt i
länets samtliga kommuner och träffade berörd personal. Deltagandet från
slutenvården var relativt lågt eftersom man sannolikt inte insåg vilken påverkan
förändringen skulle komma att ha för deras arbete. Bland annat av
den anledningen beslutade projektledarna att genomföra ytterligare en rundresa
i länet. Under mars och april träffade projektledarna cirka 300 personer
från kommuner, primärvård och slutenvård i dialogmöten kring olika frågor
och gränsdragningar som behövde förtydligas. Det har varit mycket uppskattat
och lärorikt för deltagarna, men även för projektledarna.
Den gemensamma bilden från bägge huvudmännen är att förändringen så här
långt fungerat bra. Det är en stor förändring som tar tid att genomföra fullt
ut. Vi måste därför alla försöka att hjälpa varandra och vara ödmjuka.
Dokumentation och informationsöverföring
Landstinget har under många år haft en sammanhållen journal för primärvård
och slutenvård, VAS. Detta har underlättat arbetet och ökat patientsäkerheten.
Kommunerna valde under hösten 2011 att säga nej till VAS, de
valde i stället en sammanhållen dokumentation inom sina egna system. Detta
har medfört problem vid överföring av patientinformation eftersom kommunerna
inte kunnat ta del av landstingets dokumentation och vice versa.
Införandet av nationell patientöversikt (NPÖ) möjliggör att det ska gå att ta
del av nödvändig information mellan huvudmännen. Innan sommaren beräknas
alla kommuner, förutom Gällivare och Arjeplog, vara konsumenter, det
vill säga kunna läsa information levererad av landstinget i NPÖ. Kommunerna
beräknar att det kommer att ta cirka två år innan alla kommuner är
14