Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län - Landstinget i ...
Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län - Landstinget i ...
Hygienrutiner inom kommunal vård i Uppsala län - Landstinget i ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sektionen för klinisk mikrobiologi och vårdhygien<br />
Akademiska laboratoriet<br />
Akademiska sjukhuset<br />
751 85 <strong>Uppsala</strong><br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong><br />
<strong>kommunal</strong> vård<br />
i <strong>Uppsala</strong> län
2<br />
Innehållsförteckning<br />
1. Att hindra smittspridning.........................................................10<br />
Smittvägar............................................................................... 10<br />
2. Basala hygienrutiner och personlig hygien ..............................13<br />
Smycken.................................................................................. 13<br />
Infekterade sår hos personal................................................... 14<br />
Handhygien ............................................................................. 14<br />
Handdesinfektion .................................................................... 14<br />
Handtvätt ................................................................................ 14<br />
Handskar ................................................................................. 15<br />
Kläder...................................................................................... 16<br />
3. Rent – höggradigt rent - sterilt ................................................17<br />
Rent......................................................................................... 17<br />
Höggradigt rent ....................................................................... 17<br />
Spol- och diskdesinfektorer..................................................... 18<br />
Kemisk desinfektion ................................................................ 19<br />
Sterilt ...................................................................................... 20<br />
Förvaring av höggradigt rent och sterilt .................................. 20<br />
I vårdtagarens hem ................................................................. 22<br />
4. Rena rutiner vid sårbehandling................................................24<br />
Allmänna tvättrutiner .............................................................. 27<br />
Tvätt förorenad med smittförande material............................. 28<br />
Tvätt av personalens arbetsdräkt ............................................ 28<br />
6. Avfall .......................................................................................29<br />
Vanligt (konventionellt) avfall................................................. 29<br />
Smittförande avfall.................................................................. 30<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
7. Laboratorieprover ....................................................................32<br />
8. Livsmedelshantering................................................................33<br />
Sondtyper................................................................................ 35<br />
Skötsel av sond ....................................................................... 35<br />
Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och matningsslang36<br />
Hantering av urinflaskor (och bäcken) .................................... 38<br />
Kateterisering av urinblåsan ................................................... 38<br />
Ren rutin vid kvarliggande kateter .......................................... 38<br />
Daglig skötsel av kvarvarande kateter .................................... 39<br />
Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK) ....................... 39<br />
Urinuppsamlingssystem .......................................................... 40<br />
Blåssköljning ........................................................................... 41<br />
Suprapubisk urinkateter.......................................................... 41<br />
Urostomi.................................................................................. 41<br />
11. Injektioner, punktioner och infarter ......................................42<br />
Skötsel av central venkateter .................................................. 42<br />
Skötsel av subkutan injektionsport (Port-A-Cath)................... 43<br />
12. Andningsvård.........................................................................44<br />
Rensugning av luftvägar.......................................................... 44<br />
Skötsel av trachealkanyl.......................................................... 44<br />
Syrgasbehandling.................................................................... 46<br />
Inhalationsterapi..................................................................... 47<br />
13. Rengöring (städning).............................................................48<br />
Akut nedsmutsning (spill osv)................................................. 48<br />
Rengöringsmetoder ................................................................. 49<br />
Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet............................... 50<br />
Rengöring av toalett/våtutrymme........................................... 50<br />
3<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
4<br />
Slutrengöring .......................................................................... 51<br />
14. Rengöring av hjälpmedel vid rörelsehinder..........................52<br />
15. Blodsmitta .............................................................................54<br />
Basala hygienrutiner ............................................................... 54<br />
Tvätt........................................................................................ 54<br />
Avfall ....................................................................................... 54<br />
Rengöring/desinfektion .......................................................... 55<br />
Åtgärder vid tillbud.................................................................. 55<br />
Hepatit B (HBV eller inokulationshepatit)................................ 56<br />
Hepatit C ................................................................................. 57<br />
16. Diarré ................................................................................ 59<br />
Bakgrund................................................................................. 59<br />
Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka ...................................... 60<br />
Intagningsstopp ...................................................................... 61<br />
Definitioner för riktlinjerna ..................................................... 63<br />
Åtgärder vid tarmsmitta i särskilt boende/grupp-, korttids- och<br />
växelvårdsboende ................................................................... 64<br />
Vårdrelaterad gastroenterit – Lista vårdtagare och personal .. 67<br />
Stoppskylt ............................................................................... 68<br />
(Bilaga 2) ................................................................................ 68<br />
Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka (bilaga 3) .... 69<br />
Mag-tarminfektion hos personal.............................................. 70<br />
17. Clostridium difficile................................................................71<br />
Bakgrund................................................................................. 71<br />
Vård......................................................................................... 71<br />
Rengöring och desinfektion ..................................................... 72<br />
18. MRSA - Meticillinresistenta Staphylococcus aureus................73<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
5<br />
Bakgrund................................................................................. 73<br />
Vård......................................................................................... 73<br />
Rengöring och desinfektion ..................................................... 74<br />
19. Övriga resistenta bakterier ....................................................77<br />
t.ex. VRE samt MRG (multiresistenta gramnegativa tarmbakterier), ex.<br />
ESBL-bildande bakterier ..................................................................77<br />
Bakgrund................................................................................. 77<br />
Vård......................................................................................... 78<br />
Urinuppsamlingssystem .......................................................... 78<br />
Rengöring och desinfektion ..................................................... 79<br />
Undersökning och behandling ................................................. 81<br />
20. Provtagning för multiresistenta bakterier (MRB) ..................82<br />
Beställning .............................................................................. 82<br />
Provtagning............................................................................. 82<br />
21. Tuberkulos (TBC) ...................................................................84<br />
Bakgrund................................................................................. 84<br />
Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare.......................... 85<br />
Om en vårdtagare konstaterats ha tuberkulos ........................ 85<br />
22. Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster...................................86<br />
23. Influensa ...............................................................................89<br />
Skydd mot direkt droppsmitta/stänk:..........................................91<br />
Skydd mot luftburen smitta: ........................................................91<br />
Beställning av mun- och andningsskydd ......................................92<br />
Beställning av andningsskydd FFP3: ............................................92<br />
Ambulanstransporter...................................................................93<br />
Provtagning .................................................................................93<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
Smittspårning ..............................................................................95<br />
Vård av vårdtagare med misstänkt eller konstaterad influensa ...96<br />
Personal.......................................................................................96<br />
Gravida ........................................................................................97<br />
Besökare......................................................................................97<br />
Daglig rengöring och desinfektion av ytor ...................................97<br />
Daglig rengöring och desinfektion av hygienutrymmen och golv .97<br />
Desinfektion av flergångsartiklar.................................................98<br />
Desinfektion av hjälpmedel, t ex rullstolar, rullatorer,<br />
specialmadrasser, kilkuddar ........................................................98<br />
Tvätt ............................................................................................98<br />
Avfall ...........................................................................................99<br />
Slutstädning ................................................................................99<br />
Litteratur ................................................................................... 100<br />
Författningar ......................................................................... 100<br />
6<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
Vårdhygien för <strong>kommunal</strong> vård i <strong>Uppsala</strong> län<br />
7<br />
All vård och omsorg som bedrivs i <strong>kommunal</strong> regi ska enligt Socialtjänstlagen<br />
(SFS 2001:453) vara av god kvalitet. God vårdkvalitet förutsätter en god<br />
hygienisk standard och anges sedan 1 juli 2006 som ett specificerat krav i Hälsooch<br />
sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Enligt Smittskyddslagen (SFS 2004:168)<br />
åligger det smittskyddsläkaren att följa att vårdgivarna vidtar samtliga åtgärder<br />
som krävs för att förebygga smittspridning. Smittskyddsläkaren ska skyndsamt<br />
underrätta vårdgivarna om iakttagelser som är av betydelse för att förebygga<br />
smittspridning <strong>inom</strong> det verksamhetsområde som vårdgivaren har ansvar för.<br />
Vårdgivaren måste således vidta samtliga åtgärder som krävs för att uppnå en<br />
god hygienisk standard vad gäller vårdlokaler, utrustning, metoder, personal och<br />
dess kompetens, samt tillgång till vårdhygienisk expertis. Ansvaret förutsätter<br />
såväl resurstilldelning som övergripande mål, tydliga direktiv och kontinuerlig<br />
uppföljning från vårdgivaren.<br />
För vårdtagaren innebär en god hygienisk standard att risken för att drabbas av<br />
en vårdrelaterad infektion ska vara så liten som möjligt. En vårdrelaterad<br />
infektion är en infektion som uppkommer hos person till följd av en åtgärd i form<br />
av diagnostik, behandling eller omvårdnad eller som personal <strong>inom</strong> vård och<br />
omsorg ådragit sig till följd av sin yrkesutövning (Socialstyrelsens<br />
terminologibank 2011). Detta oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet<br />
tillförts i samband med vården eller härrör från personen själv samt oavsett om<br />
infektionstillståndet uppstår under eller efter kontakt med vården. Till<br />
omvårdnadsåtgärder räknas till exempel hjälp med personlig hygien.<br />
Vårdrelaterade infektioner är vårdskador som innebär stora kostnader för<br />
samhället och ett stort lidande för patienterna. De är möjliga att förebygga<br />
genom ett systematiskt kvalitetsarbete. Nyligen utfärdades en ny<br />
patiensäkerhetslag (SFS 2010:659) för hälso- och sjukvården och därmed<br />
jämförlig verksamhet som innebär att varje vårdgivare är skyldig att bedriva ett<br />
systematiskt patientsäkerhetsarbete. Socialstyrelsen utkom under 2011 med en<br />
reviderad version av föreskriften om ledningssystem för ett systematiskt<br />
kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Föreskriften gäller all verksamhet som lyder<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
8<br />
under hälso- och sjukvårdslagen, lagen om stöd och service till funktionshindrade<br />
samt socialtjänstlagen och syftar till att tydliggöra hur vårdgivarens<br />
kvalitetsarbete ska gå till.<br />
Detta dokument syftar till att bidra till att god vårdhygienisk kvalitet skapas och<br />
upprätthålls <strong>inom</strong> den <strong>kommunal</strong>a vården i <strong>Uppsala</strong> län. Denna upplaga är<br />
reviderad under våren 2012. Vårdrutinerna är utformade för såväl särskilda<br />
boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som<br />
hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade. Rutinerna har utformats av<br />
hygienläkare och hygiensjuksköterskor på vårdhygien i <strong>Uppsala</strong> län, i samarbete<br />
med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i <strong>Uppsala</strong> län.<br />
Alla som är verksamma <strong>inom</strong> den <strong>kommunal</strong>a vården såväl på särskilda<br />
boenden, gruppboenden, korttids- och växelvårdsboenden som<br />
hemvård/hemsjukvård/omsorgen för handikappade mm. är välkomna att<br />
kontakta vårdhygien för råd i vårdhygieniska frågor. Det kan t.ex. gälla råd vid<br />
utbrott av magsjuka, vård av personer med blodsmitta eller resistenta bakterier<br />
och val av desinfektionsmetod. Det kan också gälla önskemål om undervisning<br />
rörande t.ex. basala hygienrutiner, smitta och smittspridning samt särskilt<br />
riktade utbildningar som t.ex. kateterhantering.<br />
Vi som arbetar <strong>inom</strong> vårdhygien med verksamhetsområde <strong>kommunal</strong> vård och<br />
omsorg är:<br />
Inger Andersson, hygiensjuksköterska<br />
tel. 018-611 28 28, 070-611 25 57<br />
inger.e.andersson@akademiska.se<br />
Barbro Liss, hygiensjuksköterska<br />
tel. 018-611 36 73, 070- 611 76 54<br />
barbro.liss@akademiska.se<br />
Birgitta Lytsy, hygienläkare<br />
tel. 018-611 39 03<br />
birgitta.lytsy@akademiska.se<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
9<br />
Fax 018-55 91 57<br />
Hemsida: www.akademiska.se/vardhygien<br />
Det finns också möjlighet att ringa till vårdhygiens akuttelefon, ”Vårdhygien<br />
direkt”. Akuttelefonen är bemannad måndag-fredag kl 08.00- 16.00. Telefonen<br />
är till för angelägna frågor som kräver snabba svar.<br />
”Vårdhygien direkt”: 018 – 611 39 02.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
10<br />
1. Att hindra smittspridning<br />
Smittspridning kan ske både från sjuka personer och från friska smittbärare.<br />
Mottagaren av smittämnet (virus, bakterie, svamp) kan utveckla en infektion,<br />
men kan också bli smittbärare utan sjukdomstecken. Vårdarbetet måste bedrivas<br />
på ett sådant sätt att smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer<br />
eller från de friska smittbärarna.<br />
Smitta/smittämne kan nå mottagaren på olika sätt:<br />
Smittvägar<br />
Direkt kontaktsmitta<br />
Den direkta kontaktsmittan sker mellan smittkällan, en infekterad vårdtagare<br />
eller smittbärande frisk person, och den mottagliga individen, utan mellanled.<br />
Detta gäller till exempel vid hudinfektioner och vissa luftvägsinfektioner.<br />
Indirekt kontaktsmitta<br />
Indirekt kontaktsmitta från en person till en annan sker via händer, kläder eller<br />
föremål (utrustning, sängbord, dörrhandtag och så vidare) som är förorenade<br />
med smittämnen från sår och luftvägar, urin, avföring eller blod.<br />
Kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen. Kontaktsmitta förebyggs<br />
genom goda rutiner för handhygien, personalklädsel samt<br />
rengöring/desinfektion av ytor och föremål.<br />
Droppsmitta<br />
Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av stora tunga droppar<br />
som snabbt faller ned i luften och inte når längre än någon meter.<br />
Direkt droppsmitta<br />
Dropparna kan nå en annan individs ögon och slemhinnor direkt eller via<br />
händerna. Detta gäller vid de flesta luftvägsinfektioner.<br />
Dropp-kontaktsmitta (indirekt droppsmitta)<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
11<br />
Dropparna faller ned på föremål och förs vidare som indirekt kontaktsmitta.<br />
Dropp-kontaktsmitta är i de flesta fall en vanligare smittväg än direkt<br />
droppsmitta. Detta gäller till exempel calicivirus.<br />
Luftburen smitta<br />
Aerosoler bildas då fasta eller flytande ämnen upp i gas (vanligen luft) och<br />
uppkommer då en luftström hastigt passerar över ytor. Luftburen smitta innebär<br />
att smittämnen sprider sig med luftströmmar ibland över mycket långa sträckor<br />
<strong>inom</strong> och mellan rum.<br />
Från/till luftvägarna<br />
Saliv kan vid tal spridas från luftvägarna, men innehåller vanligen för få<br />
mikroorganismer för att orsaka smittspridning.<br />
Vid hosta kan förutom droppsmitta även en aerosol uppstå. Då dropparna i<br />
aerosolen torkar ihop till mindre droppkärnor (
12<br />
Blodburen smitta<br />
Smittämnen överförs via blod till blod eller slemhinna. Det sker direkt till<br />
exempel via sexuell kontakt eller genom kontaminerade blodprodukter. Indirekt<br />
sker det exempelvis genom stick- eller skärskador, injektioner, kontaminerade<br />
handskar, men även via kontaminerade läkemedel.<br />
Tarmsmitta (fekal-oral smitta)<br />
Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når<br />
munnen, med direkt eller indirekt kontakt.<br />
Livsmedelsburen smitta<br />
Livsmedelsburen smitta innebär att livsmedel eller vatten direkt eller indirekt<br />
kontaminerats med smittämnen. Exempel kan vara matförgiftning av<br />
stafylokocktoxin eller mag-/tarminfektion orsakad av virus eller bakterier.<br />
Insektsburen smitta<br />
Insektsburen smitta är inget stort vårdhygieniskt problem i Sverige.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
2. Basala hygienrutiner och personlig hygien<br />
Socialstyrelsen utfärdade 2007 en föreskrift angående basal hygien <strong>inom</strong> hälsooch<br />
sjukvård (SOSFS 2007:19).<br />
Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs.<br />
13<br />
Syftet är att förhindra smitta<br />
• från vårdtagare till personal och från personal till vårdtagare (direkt<br />
kontaktsmitta).<br />
• mellan vårdtagare, via personalens händer och kläder (indirekt<br />
kontaktsmitta).<br />
I basala hygienrutiner ingår<br />
♦ Handhygien, dvs. alltid handdesinfektion, ibland också handtvätt<br />
♦ Skyddshandskar<br />
♦ Skyddskläder: plastförkläde eller skyddsrock av engångstyp<br />
♦ Ibland stänkskydd: munskydd, skyddsglasögon/visir.<br />
Du som anställd kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera den<br />
du vårdar eller dina arbetskamrater. Den du vårdar är på grund av sjukdom,<br />
ålder eller behandling mer infektionskänslig än dina friska arbetskamrater.<br />
Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt<br />
kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i<br />
vården. Långt hår och skägg ska fästas upp då du arbetar i vården. Håret kan<br />
vara en smittväg för indirekt kontaktsmitta. Om du är bärare av stafylokocker<br />
kan även dina hårstrån sprida smitta.<br />
Om du använder huvudduk ska den fästas upp, och tvättas dagligen i 60°C.<br />
Smycken<br />
Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med vårdarbete.<br />
De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. De kan även skada<br />
vårdtagaren. Örhängen och andra smycken i piercade hål kan användas om de<br />
inte hänger ner i arbetsfältet. Piercing är en risk för kontaktsmitta via händerna<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
14<br />
om hålet är infekterat, men utgör ingen påvisad risk om hålet är läkt. Kontakta<br />
arbetsledaren för bedömning.<br />
Infekterade sår hos personal<br />
Om du har ett infekterat sår, nagelbandsinfektion eller dylikt ska du alltid<br />
rapportera detta till arbetsledaren som bedömer vilka åtgärder som ska vidtas.<br />
Infekterade sår, även om de är små, är en viktig smittkälla för infektioner,<br />
särskilt med stafylokocker och betastreptokocker.<br />
Handhygien<br />
Ringar, armband eller armbandsur får inte användas. De samlar<br />
mikroorganismer och förhindrar god handhygien.<br />
Håll naglarna korta och använd inte färgat nagellack eller lösnaglar. Under långa<br />
naglar samlas mycket smittämnen, långa, vassa naglar riskerar dessutom att<br />
åstadkomma hål i handskar och färgat nagellack kan dölja smuts.<br />
Använd handkräm för att förebygga torra och nariga händer.<br />
Använd de av arbetsgivaren upphandlade produkterna.<br />
Handdesinfektion<br />
Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före<br />
vårdtagarkontakt, före rent arbete och innan användning av handskar.<br />
Desinfektera händerna efter vårdtagarkontakt, efter smutsigt arbete och efter<br />
användning av handskar.<br />
Kupa handen och fyll den med rikligt med handdesinfektionsmedel, minst 2 ml.<br />
Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna,<br />
in- och utsida av handen samt i tumgreppet. Avsluta med handleder och<br />
underarmar. Fortsätt gnida tills alkoholen har dunstat och huden åter känns torr.<br />
Handtvätt<br />
Tvätta händerna med ren flytande tvål före handdesinfektion endast när<br />
händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Tvätta även händerna när det<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
15<br />
pågår tarmsmitta, efter toalettbesök och före hantering av livsmedel. Torka<br />
ordentligt torrt med fabriksrent papper.<br />
Använd inte desinfekterande tvål.<br />
Ge vårdtagaren möjlighet att tvätta händerna efter toalettbesök och före<br />
måltid !<br />
Handskar<br />
Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddshandskar av god kvalitet.<br />
Desinfektera händerna innan du tar fram handskar.<br />
Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt<br />
som den obehandskade handen.<br />
Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på<br />
händerna.<br />
Byt handskar mellan olika vårdmoment hos samma vårdtagare.<br />
Byt handskar mellan vårdtagare.<br />
Desinfektera alltid händerna när du tagit av dig handskarna.<br />
Val av handskar<br />
Undersökningshandskar av vinyl eller nitril ska ha rätt storlek och modell<br />
för att passa din hand.<br />
Exempel på arbetsmoment där undersökningshandskar ska användas:<br />
• Direktkontakt med blod och andra kroppsvätskor<br />
• Blodprovstagning<br />
• Injektioner<br />
• Omläggning av sår<br />
• Hjälp med nedre toalett<br />
• Byte av blöjor<br />
• Byte av urinuppsamlingspåse<br />
• Sugning av luftvägar<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
16<br />
Plasthandskar: Dessa handskar är tunna, får lätt revor och har värmesvetsade<br />
sömmar som lätt spricker upp, och ska därför inte användas för hantering av<br />
kroppsvätskor. Plasthandskar är lämpliga för korta, torra arbetsmoment.<br />
Kläder<br />
Arbetsdräkt<br />
Alla personalkategorier ska använda kortärmad arbetsdräkt i vårdtagarnära<br />
vårdarbete.<br />
Arbetsdräkten används endast på arbetsplatsen.<br />
Arbetsdräkten byts dagligen eller vid behov oftare.<br />
Arbetsdräkten ska tvättas vid minst + 60° C, tvättas på tvätteri eller i<br />
undantagsfall på arbetsplatsen.<br />
Endast kortärmad ren tröja/skjorta får användas under arbetsdräkten.<br />
Engångsplastförkläde (eller engångs skyddsrock)<br />
Ett engångs plastförkläde ska användas för att skydda din arbetsdräkt mot<br />
förorening, och därigenom minska risken att föra smittämnen vidare.<br />
Arbetsgivaren ska tillhandahålla plastförkläden eller skyddsrockar av engångstyp.<br />
Engångs plastförkläde eller skyddsrock ska användas vid direktkontakt med<br />
vårdtagaren eller vårdtagarens säng samt vid hantering av smutsiga föremål.<br />
Exempel på detta är bäddning, personlig omvårdnad och behandlingar.<br />
Vid arbete där du riskerar att bli våt, använd plastförkläde eller skyddsrock av<br />
vätskeavvisande/vätsketätt material.<br />
Plastförklädet / skyddsrocken är vårdtagarbunden och engångs.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
17<br />
3. Rent – höggradigt rent - sterilt<br />
Rent<br />
= för ögat synligt rent.<br />
Denna renhetsgrad uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och<br />
vatten.<br />
Produkter som endast berör oskadad hud ska vara för ögat synligt rena.<br />
Exempel: blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel, vissa föremål som används av<br />
sjukgymnast.<br />
Mekanisk rengöring = skölj, diska, borsta och skölj.<br />
I vården kan smittspridning ske med använda föremål och med nedsmutsade<br />
ytor. Smuts innehåller ofta stora mängder mikroorganismer. Desinfektionsmedel<br />
klarar bara att avdöda måttliga mängder. Rengöring med handkraft,<br />
rengöringsmedel och vatten tar bort den mesta smutsen och kan minska antalet<br />
mikroorganismer på ytan till en femtedel. Regelbunden rengöring är oftast<br />
tillräckligt till många apparater, utrustningar och hjälpmedel som används i<br />
vården och som inte varit i kontakt med vårdtagarens kroppsvätskor.<br />
Höggradigt rent<br />
Produkter som kommer i beröring med skadad hud och slemhinnor utan att skära<br />
igenom dem ska vara höggradigt rena. När föremål och ytor varit i kontakt med<br />
vårdtagarens kroppsvätskor ska de göras höggradigt rena till nästa vårdtagare.<br />
Desinfektion skall ske så snart som möjligt efter nedsmutsning. I vården<br />
förekommer flera desinfektionsmetoder.<br />
Höggradig renhet uppnås i första hand genom värmedesinfektion i spol- eller<br />
diskdesinfektor. I apparatens process ingår både rengöring och desinfektion.<br />
Produkterna plockas ur spol-/diskdesinfektorn med desinfekterade händer.<br />
Höggradig renhet kan också uppnås med kemisk desinfektion. Desinfektionen<br />
måste i så fall föregås av en noggrann mekanisk rengöring och därefter sköljas<br />
med kranvatten.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
18<br />
Höggradigt rena produkter ska förvaras i särskilt skåp (se nedan) och får inte stå<br />
öppet eller i sköljrum.<br />
Spol- och diskdesinfektorer<br />
Vid upphandling och funktionskontroll av spol- och diskdesinfektorer gäller<br />
EU-standarder, SS-EN ISO 15883; del 1-3 och 5: 2006 (www.sis.se).<br />
Spoldesinfektorn<br />
I spoldesinfektorn (spolo) kan man tömma ur och spola ned smuts som t ex urin,<br />
avföring, smutsvatten. Därefter randspolas och sedan desinfekteras den ilagda<br />
utrustningen. Processen tar 4 –10 min. Lämplig utrustning att använda i en<br />
spoldesinfektor är t.ex. bäcken, urinflaskor, handfat och skurhinkar. Kontrollera<br />
spolmunstyckena i maskinen efter varje användning. Rita ett nivåstreck på<br />
diskmedelsdunken och märk med datum för att kontrollera att maskinen suger<br />
medel. 1 gång per månad skall spoldesinfektorn avkalkas med upphandlat<br />
medel. Ta på skyddshandskar och häll avkalkningsmedel på en engångs<br />
torktrasa. Torka ur apparaten insida och glöm inte insidan av locket och kanten<br />
runt packningen. Stäng locket och kör ett program. En gång per år samt vid<br />
reparation skall maskinen funktionstestas. Rengöring av bäcken och urinflaskor<br />
när spoldesinfektor saknas; se kapitel 10: urinkateter och<br />
urinuppsamlingssystem.<br />
Diskdesinfektorn<br />
Diskdesinfektorn har inget stort avlopp och kan därför inte spola ner urin,<br />
avföring m.m. Diskprocessen tar ca 20-30 minuter och omfattar kallsköljning,<br />
rengöring med varmt vatten och diskmedel, eftersköljning samt några minuters<br />
desinfektion med hett vatten (85-90ºC).<br />
Lämplig utrustning att rengöra i en diskdesinfektor är t.ex. instrument och<br />
material som varit i kontakt med vårdtagarens slemhinnor, sårsekret och blod<br />
vid omläggning och annan behandling.<br />
Varje dag kontrolleras att smuts inte täppt igen bottensil och hål i spolarmar<br />
samt att det finns tillräckligt disk- och sköljmedel. Rita ett nivåstreck på<br />
dunkarna och märk med datum för att kontrollera att maskinen suger medel.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
19<br />
Har maskinen kalkavlagringar så kan sköljmedelsnivån behöva ändras.<br />
En gång per år samt vid reparation skall maskinen funktionstestas.<br />
Kokning<br />
Värmedesinfektion kan i nödfall ske genom kokning i kranvatten 1 minut under<br />
lock.<br />
För att kokningen ska få avsedd verkan måste instrumentet vara väl rengjort<br />
innan. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska risken för smitta via<br />
stänk. Använd rengöringsmedel och borste.<br />
Kemisk desinfektion<br />
Kemiska desinfektionsmedel ersätter värmedesinfektion i de fall då inte<br />
spol/diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Desinfektionsmedel ska<br />
förvaras i originalflaskan. Vid användning av kemiska medel ska man tänka på<br />
rätt spädning, hållbarhetstid, förvaring och inverkningstid.<br />
Nersmutsade ytor och föremål ska punktdesinfekteras. Häll rikligt med<br />
desinfektionsmedlet på en torkduk och gnugga ytan.<br />
Att hälla desinfektionsmedel i sprayflaskor och spraya på ytor är inte tillåtet då<br />
ytan inte tillräckligt desinfekteras.<br />
Spraya, eller på annat sätt överdosera desinfektionsmedel, är också en<br />
arbetsmiljörisk: alkoholer är skadliga vid inandning.<br />
Ytdesinfektion med ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid är i de<br />
allra flesta fall tillräckligt. Medlets inverkningstid är så länge ytan är fuktig och<br />
anses avslutad då ytan torkat.<br />
Ytdesinfektion med andra desinfektionsmedel<br />
( Virkon, Perform, Perasafe osv.) används då smittämnet finns i stora mängder<br />
eller då alkohol har sämre effekt.<br />
Desinfektion av instrument: Kemiska desinfektionsmedel kan användas till<br />
värmekänsliga instrument samt när diskdesinfektor ej kan användas.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
20<br />
I de fall kemisk desinfektion tillämpas används antingen ett alkoholbaserat<br />
desinfektionsmedel som man flödigt torkar av instrumentet med eller låter ligga<br />
nedsänkt i ca 10 minuter. Används oxiderande medel ska instrumentet ligga<br />
nedsänkt i medlet under den tid som anges på medlets förpackning. Observera<br />
att oxiderande medel ger rost på metall, varför tiden ej får överskridas. För att<br />
den kemiska desinfektionen ska få avsedd verkan ska instrumentet vara väl<br />
rengjort före desinfektionen. Rengöringen ska ske under vattenyta för att minska<br />
risken för smitta via stänk. Använd rengöringsmedel och borste. Avsluta med att<br />
skölja instrumentet med rent vatten.<br />
Sterilt<br />
Föremål och vätskor som ska införas i delar av kroppen som normalt inte står i<br />
förbindelse med yttervärlden ska vara sterila. Då finns mindre än 1<br />
mikroorganism på 1 miljon produkter. Fabrikssteriliserade produkter får inte<br />
återanvändas. För sterilisering av enstaka flergångs instrument, kontakta<br />
närmaste sterilcentral.<br />
Förvaring av höggradigt rent och sterilt<br />
Höggradigt rena och sterila produkter ska skyddas från direkt solljus, fukt och<br />
damm samt onödigt plock av personalhänder.<br />
Fabrikssteriliserade sjukvårdsprodukter är förpackade enligt<br />
följande:<br />
-Transportförpackning är ett samlande och skyddande transportemballage för<br />
avdelningsförpackningar med samma produktinnehåll. Transportförpackningen<br />
skall aldrig tas in i förrådet där sterilt gods förvaras, eftersom risken är stor att<br />
smuts, damm och sporer följer med förpackningen.<br />
-Avdelningsförpackning är en samlande och skyddande förpackning för enskilda<br />
produktförpackningar av samma slag och vanligtvis den minsta enhet som säljs<br />
till sjukvården. Ta inte ut produktförpackningar ur sin avdelningsförpackning<br />
förrän de ska användas. Notera uttagsdatum på produktförpackningen.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
21<br />
-Produktförpackning är en skyddande förpackning för den enskilda produkten.<br />
Produktens hållbarhetstid i produktförpackning är ett år efter uttag från<br />
avdelningsförpackningen. Bryt inte produktförpackningen förrän innehållet skall<br />
användas.<br />
Förråd på vårdenhet, mottagning eller distriktsköterskelokal<br />
• Sterila och höggradigt rena produkter förvaras åtskilda från varandra i rena<br />
dammfria skåp med dörrar.<br />
• Rengöring av hyllorna ska ske en gång/månad både i skåp för sterila och<br />
höggradigt rena produkter.<br />
• Alltför stora förråd bör undvikas. Det måste vara omsättning på godset.<br />
• Utse en person som är ansvarig för förrådet.<br />
• All hantering av sterilt och höggradigt rent gods ska ske med desinfekterade<br />
händer.<br />
• Pappkartonger på golvet får inte förekomma.<br />
Sjuksköterskans väska<br />
För att på bästa tänkbara sätt transportera produkterna krävs en bra väska med<br />
många fack. Det krävs även bra rutiner och god disciplin.<br />
• Väskan kan ses som ett miniförråd där man ska kunna transportera olika<br />
produkter åtskilda. Olika fack för sterilt, höggradigt rent och rent samt en<br />
kontorsdel.<br />
• Väskan ska hålla så hög kvalitet att den är avtorkbar med<br />
ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60° C, samt tåla fukt och väta utifrån.<br />
• Väskan rengörs alltid då den blivit smutsig, dock minst en gång/ månad.<br />
Nya produkter<br />
Vid handhavande av sjukvårdsmateriel i väskan gäller följande:<br />
• Smutsiga eller handskbeklädda händer får aldrig stoppas ned i väskan.<br />
• Sterila produkter bör användas <strong>inom</strong> en vecka.<br />
• Den sterila förpackningen måste vara hel, fläckfri och torr vid användningen.<br />
• Öppnade förpackningar och läkemedel signeras och datummärks.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
22<br />
• En daglig överblick och planering av väskans innehåll är lämplig för att i<br />
möjligaste mån endast ha dagsbehovet av material med sig.<br />
Använda produkter<br />
• Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan.<br />
• Flergångsprodukter fraktas utanför väskan för att rengöras/desinfekteras<br />
på mottagningen.<br />
• Engångsprodukter avvecklas direkt hemma hos vårdtagaren i hopknuten<br />
avfallspåse.<br />
• Skärande och stickande avfall läggs direkt i punktionssäker behållare.<br />
Hemvårdspersonalens väska<br />
I vissa kommuner har hemvårdspersonalen en väska med sig vid<br />
hemtjänstärenden.<br />
Väskan ska alltid innehålla:<br />
• Handsprit<br />
• Undersökningshandskar<br />
• Engångs plastförkläde<br />
En daglig överblick och påfyllnad av väskans innehåll bör göras innan man går<br />
ut.<br />
Väskan ska vara avtorkbar med ytdesinfektionsmedel eller tvättbar i 60 grader,<br />
samt tåla fukt och väta utifrån. Väskan rengöres alltid då den smutsats ned, dock<br />
minst en gång/ månad.<br />
Använda produkter får aldrig läggas tillbaka i väskan.<br />
I vårdtagarens hem<br />
Kraven på att behålla den ursprungliga renhetsgraden fram till användning är<br />
lika viktiga i vårdtagarens eget hem som på mottagningen.<br />
Glöm inte att desinfektera händerna före all hantering av sjukvårdsprodukter.<br />
Vid behandlingar som utförs regelbundet är det lämpligt att ha en<br />
grundutrustning hemma hos vårdtagaren. Denna kan bestå av plastförkläde,<br />
undersökningshandskar, handdesinfektionsmedel och soppåsar.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
23<br />
• Små förråd hos den boende kan förvaras i märkt plastlåda med lock.<br />
• Verksamheten köper in plastlådor med lock som är avtorkbara med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Lådan kan förvaras i lämpligt skåp eller<br />
garderob.<br />
• Packa plastlådan med ett mindre antal produkter i plastpåsar för högst en<br />
veckas användning.<br />
• All hantering av sterilt och höggradigt rent gods skall ske med desinfekterade<br />
händer.<br />
• Plastlådan ska rengöras minst 1 gång / månad genom avtorkning med<br />
ytdesinfektionsmedel.<br />
• Använt material ska inte läggas tillbaka bland högradigt rena och sterila<br />
produkter.<br />
• Instrument som lämnas hos vårdtagaren rengörs och torkas av med<br />
ytdesinfektionsmedel .<br />
• Inget material får förvaras på golvet.<br />
• Efter en avslutad behandlingsperiod kastas alla engångsprodukter och<br />
lådan rengörs.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
24<br />
4. Rena rutiner vid sårbehandling<br />
Bakgrund<br />
Rena rutiner innebär att<br />
• rikligt med kroppstempererat , färsktappat kranvatten används<br />
• höggradigt rena instrument används<br />
• höggradigt rent såromläggningsmaterial används.<br />
Ordination<br />
Vilken typ av rengörings/omläggningsrutin (steril resp. ren) som ska användas<br />
för ett visst sår hos en vårdtagare skall ordineras av patientansvarig läkare.<br />
Därutöver kan även verksamhetschef fatta ett beslut om att ren rutin är praxis<br />
på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination.<br />
Såromläggningsrutin dokumenteras i journalen.<br />
Förberedelser<br />
Innan införandet av rena rutiner på arbetsplatsen ska följande beaktas:<br />
• personalen ska känna sig väl förtrogen med rutinens innebörd och utförande<br />
• möjlighet ska finnas att åstadkomma och bevara instrument höggradigt rena<br />
• möjlighet ska finnas att hantera omläggningsmaterial höggradigt rent.<br />
Rena rutiner används till:<br />
• kroniska sår (ex. bensår och trycksår)<br />
• förorenade sårskador<br />
• operationssår, dock tidigast ett dygn efter operationen.<br />
Sterila rutiner används till:<br />
• sår som står i förbindelse med djupare normalt steril vävnad ex. led eller<br />
bukhåla.<br />
• operationssår <strong>inom</strong> 1:a dygnet och så länge det finns dränage samt om det<br />
vätskar eller blöder kraftigt.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
25<br />
Utförande<br />
Informera vårdtagaren om rutinen.<br />
Använd färsktappat, kroppsvarmt kranvatten i ett höggradigt rent kärl.<br />
Låt vattnet rinna någon minut innan det används.<br />
Duscha gärna direkt på såret.<br />
Vid såromläggning skall basala hygienrutiner tillämpas.<br />
Tänk även på att:<br />
• inte lägga om sår samtidigt som det pågår bäddning, rengöring eller utdelning<br />
av mat<br />
• göra uppdukning och omläggning individuellt för varje vårdtagare<br />
• uppdukning skall ske på rengjord och desinfekterad yta<br />
• arbeta aseptiskt och att inte gå omväxlande mellan rent och orent.<br />
Omläggningsmaterial<br />
• förvara omläggningsmaterial torrt och dammfritt.<br />
• tork, kompresser, absorptionsförband och omläggningsbindor finns i<br />
höggradigt ren multiförpackning där renhetsnivån ska bibehållas från<br />
förpackning till vårdtagare.<br />
• för att plocka material ur förpackningen använd desinfekterade händer eller<br />
plockpeang/pincett.<br />
• återförslut förpackningen noggrant mellan användningarna.<br />
• använt omläggningsmaterial läggs direkt i en soppåse som sedan knyts ihop<br />
och slängs i brännbart hushållsavfall.<br />
Instrumentvård<br />
Omhänderta flergångsmaterial, t ex tvättskålar, pincetter, saxar samt överblivet<br />
och smutsigt omläggningsmaterial omedelbart efter avslutad omläggning.<br />
Desinfektera flergångsmaterial i diskdesinfektor i första hand.<br />
Finns inte tillgång till diskdesinfektor kan ett acceptabelt höggradigt rent resultat<br />
uppnås antingen genom:<br />
• mekanisk rengöring och därefter avtorkning med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid eller, efter rengöring, att lägga<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
26<br />
instrumenten i 10 minuter i alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel, avsluta med<br />
att skölja med kranvatten.<br />
• mekanisk rengöring och därefter kokning i kastrull med lock under minst 1<br />
minut.<br />
• engångsmaterial.<br />
Efter värmedesinfektion:<br />
• öppna luckan och desinfektera händerna<br />
• torka instrumenten med M-tork eller liknande.<br />
• förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska<br />
användas.<br />
Hållbarhetstiden, oavsett metod, för höggradigt rena instrument är 1 vecka.<br />
Används instrumenten inte <strong>inom</strong> denna tidsperiod rekommenderas förnyad<br />
desinfektion.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
27<br />
5. Tvätt<br />
Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande,<br />
och därför måste hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att<br />
någon blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig<br />
hantering kan den utgöra en smittrisk. Det är av största vikt att personalen har<br />
goda kunskaper om tvätthantering och att tvättmaskinen håller rätt temperatur.<br />
Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens<br />
hygienutrymme.<br />
Tillämpa basala hygienrutiner vid hantering av smutstvätt<br />
Allmänna tvättrutiner<br />
• Lägg smutstvätten plagg för plagg direkt i tvättsäck eller på boendeenhet för<br />
särskilt boende, i tvättkorg.<br />
• Samla ihop tvätten inne på rummet.<br />
• Lägg aldrig tvätten på golvet.<br />
• Lägg även våt tvätt i säcken eller korgen - lufttorka den inte.<br />
• Om textilierna tvättas i en hushållstvättmaskin, tvätta helst vid lägst 60 o C.<br />
• Tvätt som endast tål 40° C ska ej blandas med annan vårdtagares tvätt.<br />
• Tvätten torkas alltid genast i torktumlare eller torkskåp.<br />
• Särskilda rutiner gäller för smutstvätt förorenad med smittfarligt material<br />
• Se till att smutsig tvätt inte kommer i kontakt med ren tvätt.<br />
• Golvmoppar tvättas i 90° C.<br />
Omhändertagande av ren tvätt<br />
• Tvätten sorteras på ren bänk.<br />
• Ren tvätt får inte läggas tillbaka i smutstvättsäcken/korgen.<br />
• Tvätten läggs direkt in i vårdtagarens egna skåp och ska inte förvaras i<br />
tvättstugan.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
28<br />
Tvätt förorenad med smittförande material<br />
Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller<br />
andra kroppsvätskor ska betraktas som smittförande och tvättas separat liksom<br />
tvätt från vårdtagare med känd smitta som t.ex. smittsam diarrésjukdom med<br />
symtom, känd smitta med resistenta bakterier (ex ESBL-bildande tarmbakterier,<br />
MRSA), skabb, löss eller utbredda hudskador.<br />
Förvaring<br />
Tvätten förvaras i vårdtagarens hygienutrymme och ska tvättas så snart som<br />
möjligt.<br />
Sortering<br />
Förorenad tvätt samt tvätt från infekterad vårdtagare ska tvättas i 60°C.<br />
Tvättas alltid separat, blandas ej med annan vårdtagares tvätt.<br />
Dynor och annat som ska användas till annan vårdtagare, tvättas i minst 60° C.<br />
Tvätt som skickas till tvätteri<br />
Tvätt som är kraftigt förorenad med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller<br />
andra kroppsvätskor ska läggas i därtill avsedd vattenlöslig påse innan den läggs<br />
i tvättsäcken. Dubbelförpackning ska ske oavsett om vårdtagaren har en känd<br />
smitta eller ej.<br />
Kontakta anlitat tvätteri för anvisning.<br />
Tvätt av personalens arbetsdräkt<br />
Arbetsdräkten ska tvättas vid minst 60° C.<br />
Arbetsdräkten tvättas separat från vårdtagares tvätt, på arbetsplatsen eller på<br />
tvätteri, dock kan samma tvättmaskin användas.<br />
Arbetsdräkten får inte tas hem och tvättas.<br />
Tvätten torkas i torkskåp eller torktumlare.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
29<br />
6. Avfall<br />
Tänk på att allt avfall som lämnas till återvinning hanteras av personal i nästa<br />
led. Vi har alla ett ansvar för att deras arbetsmiljö förblir säker!<br />
För allt avfall som lämnas till återvinning gäller därför följande:<br />
• Det får inte utgöra en smittrisk. Följ alltid hygienrutinerna!<br />
• Det får inte innehålla hälso- eller miljöfarliga kemikalie- eller<br />
läkemedelsrester.<br />
• Material som har varit i kontakt med vårdtagares kroppsvätskor får inte gå till<br />
återvinning.<br />
• Endast tomma och rena plast- och glasförpackningar får lämnas till<br />
återvinning.<br />
Vanligt (konventionellt) avfall<br />
Det mesta av det avfall som uppkommer <strong>inom</strong> vården är så kallat brännbart<br />
hushållsavfall. Dit hör t.ex.<br />
• Blöjor<br />
• Använda förband<br />
• Tomma urinuppsamlingspåsar<br />
• Tomma blodpåsar<br />
• Tomma behållare för infusionsvätska<br />
• Använda infusionsaggregat<br />
Hantering av vanligt avfall<br />
• Lägg avfallet direkt i en avfallspåse av plast.<br />
• Knyt ihop påsen.<br />
• Lägg den förslutna påsen i behållare för hushållsavfall eller i en för ändamålet<br />
avsedd avfallssäck av plast eller papper.<br />
• Urinuppsamlingspåsar ska tömmas innan de kastas.<br />
• Töm aldrig en fylld avfallspåse för att användas på nytt - tag alltid en ny.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
30<br />
Smittförande avfall<br />
Smittförande avfall är sådant avfall som kan innebära smittfara för vårdtagare,<br />
personal, besökare på vårdinrättning och personer som hanterar avfallet.<br />
Dessutom ingår avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt<br />
med kroppsvätskor.<br />
Hantering av smittförande avfall<br />
Exempel på smittförande avfall som kan tänkas förekomma <strong>inom</strong> den<br />
<strong>kommunal</strong>a vården kan vara kraftigt nedblodat avfall.<br />
Använd:<br />
• Engångsplastförkläde<br />
• Undersökningshandskar<br />
• Handdesinfektionsmedel<br />
• Stänkskydd vid risk för stänk<br />
• Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill.<br />
Skärande/stickande avfall<br />
• Sprutor för engångsbruk med fast kanyl<br />
• Kanyler för engångsbruk<br />
• Knivblad<br />
• Rakblad<br />
• Lancetter för blodprovstagning<br />
Läggs direkt i slagtålig, fukttät, punktionssäker behållare som ska finnas nära till<br />
hands.<br />
Fyll behållaren till högst 2/3. Sätt på lock direkt.<br />
Lägg kanyl direkt i behållaren utan att först sätta tillbaka skyddshylsa.<br />
Lägg spruta med kanyl direkt i behållaren utan att först ta loss kanylen.<br />
Personal i hemsjukvård kan frakta med sig behållare för skärande/stickande<br />
mellan flera vårdtagare.<br />
Behållare till en enstaka vårdtagare får förvaras hemma hos denne.<br />
Behållaren får förvaras i rumstemperatur utan tidsgräns men bör bytas om lukt<br />
uppstår. Behållarna lämnas till destruktion enligt lokala rutiner för kommunen.<br />
Åtgärder vid stick och skärskada se kap.Blodsmitta<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
31<br />
Miljöfarligt avfall<br />
T.ex. batterier läggs i därför avsedd behållare och får aldrig blandas med<br />
smittförande eller vanligt avfall.<br />
Kasserade läkemedel<br />
Tas omhand enligt särskilda rutiner, och får ej blandas med annat avfall. Rådgör<br />
med medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
32<br />
7. Laboratorieprover<br />
Alla typer av prov måste hanteras och transporteras på ett betryggande sätt.<br />
Provets avsändare ansvarar för att det är korrekt förpackat och märkt.<br />
Då ett prov ska transporteras på allmän väg gäller speciella riktlinjer:<br />
• Ett absorberande material som kan suga upp hela provvolymen vid läckage.<br />
• En tät och skyddande transportförpackning, vilken kan utgöras av hylsa, burk<br />
eller låda.<br />
Läs om dessa riktlinjer på www.akademiska.se/klinisk mikrobiologi<br />
– ”Provtagningsanvisningar”<br />
Remisser ska ej rullas runt provtagningskärlet utan förvaras i plastficka utanför<br />
provförpackningen.<br />
Blodprov från vårdtagare med känd eller på kliniska grunder misstänkt<br />
blodsmitta ska märkas ”Blodsmitta”.<br />
Transportanvisningar utges av respektive laboratorium som också anvisar<br />
provtagningsmaterialet.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
33<br />
8. Livsmedelshantering<br />
Livsmedel kan orsaka sjukdom<br />
♦ Om livsmedlet är förorenat med smittämnen.<br />
♦ Om smittämnena haft möjlighet att föröka sig.<br />
♦ Observera att äldre personer har nedsatt motståndskraft mot infektioner.<br />
Hygienregler för personal som arbetar med mathantering<br />
♦ Basala hygienrutiner.<br />
♦ Arbete som innebär alternerande mellan vård- och köksarbete:<br />
Engångsplastförkläde används alltid vid vårdnära arbete. Innan man går in i<br />
köket ska engångsförklädet tas av och händerna desinfekteras med handsprit.<br />
I köket sätter man på sig ett förkläde endast avsett för köksarbete. Kan gärna<br />
vara av tyg. Detta tvättas vid behov.<br />
♦ Noggrann handhygien. Inga smycken eller nagellack vid hantering av<br />
livsmedel (nagellack kan lossna och hamna i livsmedlet). Naglar ska vara<br />
kortklippta.<br />
♦ Rena arbetskläder, ev. hårskydd.<br />
♦ Hantera ej livsmedel vid diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner alt.<br />
sår på händerna.<br />
Förvaring av kalla livsmedel<br />
♦ Smittämnen tillväxer bäst <strong>inom</strong> temperaturintervallet +8°C till +60°C.<br />
♦ Trots lämplig förvaringstemperatur kan smittämnen växa till om de får<br />
tillräcklig tid på sig - var noga med hållbarhetsdatum!<br />
♦ Förvara kylvaror vid högst + 8°C. Vissa känsliga livsmedel, ex. köttfärs, rökt<br />
och gravad fisk förvaras vid högst +4°C.<br />
♦ Läs av temperaturen i kylskåpet 1 gång/vecka.<br />
♦ Ta ej fram mer mat än vad som går åt.<br />
Buffé- eller kaffevagn<br />
♦ Servera helst färdigskivade produkter av ex. korv, ost och leverpastej.<br />
♦ Lägg smörgåspålägg på kylbrickor med kylklampar.<br />
♦ Släng överblivet smörgåspålägg – lägg inte upp för stora mängder i taget.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
34<br />
♦ Personalen ska hjälpa till med serveringen till vårdtagare som inte kan sköta<br />
sin personliga hygien eller har diarré, kräkningar eller infektioner.<br />
♦ Hjälp gärna vårdtagarna med handhygien innan måltiden/fikastunden.<br />
Varmhållen lagad mat<br />
♦ Ska hålla en temperatur på minst +60°C.<br />
♦ Rekommenderas att inte ta fram mer mat än vad som går åt på 30 minuter.<br />
♦ Kyl ned maten snabbt om den inte äts <strong>inom</strong> 2 timmar.<br />
♦ Blanda inte nylagad mat med matrester.<br />
Frysta livsmedel<br />
♦ Ska förvaras vid minst -18°C eller kallare.<br />
♦ Vid denna temperatur sker ingen bakterieväxt och matvaror håller relativt<br />
länge.<br />
♦ Läs av temperaturen i frysskåpet 1 gång/vecka.<br />
Hantering av redskap<br />
♦ Använd noggrant rengjorda redskap.<br />
♦ Rengör skärbrädor och redskap mellan olika moment i matlagningen.<br />
♦ Använd olika skärbrädor till olika slag av livsmedel, ex. rått kött, rå kyckling,<br />
fisk, grönsaker och tillagat kött. Ett tips är att använda bestämda färger på<br />
skärbrädorna för de olika livsmedlen.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
35<br />
9. Sondmatning<br />
För att undvika bakteriekontamination av sondmat krävs strikta hygienrutiner.<br />
Var noga med handhygienen vid hantering av sondmat och tillförselsystem.<br />
Sondtyper<br />
Nasogastrisk sond<br />
Tunn sond som går in genom ena näsborren via svalget och matstrupen till<br />
magsäcken.<br />
Witzelfistel<br />
En kateter som läggs in genom huden till magsäcken vid ett kirurgiskt ingrepp.<br />
Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG)<br />
En tunnare kateter som läggs in i samband med gastroskopi. Katetern förs via<br />
magsäcken ut på huden.<br />
Gastrostomiport s.k. ”Knapp”<br />
Liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen<br />
ansluts en matningsslang vid matning.<br />
Skötsel av sond<br />
Nasogastrisk sond<br />
Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i sonden. Vatten<br />
ska tas från kallvattenkranen i enhetsköket. Om tempererat vatten önskas ska<br />
det värmas till rätt temperatur. Varmt/ljummet vatten från varmvattenkranen får<br />
inte användas. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden<br />
går in. Inspektera näsan varje dag, var observant på sår och/eller krustor.<br />
Vårdtagare med nasogastrisk sond behöver hjälp med munhygien flera gånger<br />
dagligen.<br />
Kateter i Witzelfistel eller PEG samt knappstomi<br />
Rengör dagligen huden runt katetern eller knappen. Torka torrt. Byt förband<br />
dagligen samt vid behov.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
36<br />
Sondnäring<br />
Sondnäringar finns sterila och icke sterila. Sterila, färdigblandade produkter bör<br />
väljas.<br />
Sterila produkter<br />
• Färdigberedd kost i sin ursprungliga flaska eller burk.<br />
• Sterila produkter som hälls över i annan behållare, eller blandas, övergår<br />
genom hanteringen till att bli icke steril.<br />
• Oöppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.<br />
• Öppnad flaska eller burk ska förvaras i kylskåp mellan matningarna och<br />
användas <strong>inom</strong> 24 timmar.<br />
• Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar.<br />
Icke sterila produkter<br />
• Produkter i pulverform som blandas med vatten. Om pulvret ska blandas i<br />
varmt/tempererat vatten ska kallvatten upphettas. Det är ej tillåtet att ta<br />
vatten ur varmvattenkranen.<br />
• Kassera flaska/burk som stått i rumstemperatur i >5 timmar.<br />
Tillförsel av sondnäring<br />
Sondnäring kan ges:<br />
• Kontinuerligt med aggregat.<br />
• Intermittent med aggregat.<br />
• Med sondspruta (då matning sker via knappstomi används dessutom en<br />
matningsslang kopplad till knappen).<br />
Skötsel av aggregat, behållare, sondspruta och<br />
matningsslang<br />
Aggregat<br />
• Är engångsartikel som kasseras efter användningen.<br />
• Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregat minst en gång per dygn.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
37<br />
Behållare<br />
• Flergångsbehållare diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten.<br />
Skölj noggrant och låt lufttorka.<br />
• Flergångsbehållaren kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande<br />
funktion dock minst en gång per månad.<br />
• Engångsbehållare kastas efter varje matning.<br />
Sondspruta för matning och läkemedel<br />
Använd de sprutor (av flergångstyp) som är avsedda för sondmatning.<br />
• Sondsprutan diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj<br />
sprutan noggrant och låt den lufttorka isärtagen och helst upprättstående.<br />
• Sprutan kasseras då den blivit repig, missfärgad, trög eller otät, dock minst en<br />
gång per månad.<br />
• För läkemedel kan även engångsspruta användas.<br />
Matningsslang<br />
• Efter varje måltid spolas slangen först igenom med kallt vatten. Därefter<br />
spolas den igenom med handdiskmedel och vatten. Slangen sköljs sedan<br />
noggrant.<br />
• Spruta igenom med luft. Låt slangen lufttorka.<br />
• Förvara slangen i en ren plastpåse i kylskåp mellan matningarna.<br />
• Slangen kasseras då den blivit missfärgad eller uppvisar bristande funktion<br />
dock minst en gång per månad.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
10. Urinkateter och urinuppsamlingssystem<br />
Hantering av urinflaskor (och bäcken)<br />
Förorenade urinflaskor (och bäcken) rengörs i första hand i en spoldesinfektor.<br />
Om spoldesinfektor saknas kan följande förfaringssätt användas.<br />
38<br />
Urinflaskor<br />
Töm urinen i toaletten och rengör urinflaskan med vatten och rengöringsmedel.<br />
Torka av flaskan utvändigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Om spoldesinfektor saknas bör urinflaskor vara personbundna och kasseras efter<br />
varje vårdtagare.<br />
Bäcken<br />
Dra en plastpåse över bäckenet innan det används. Innehållet tömmes i<br />
toaletten och plastpåsen dras sedan av. Torka av hela bäckenet flödigt med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Kateterisering av urinblåsan<br />
Bakgrund<br />
Urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen <strong>inom</strong> såväl<br />
sjukhusvård som äldrevård i hela världen. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner<br />
(VUVI) är ofta en följd av kateterisering av urinblåsan. Risken är större då<br />
blåskatetern lämnas kvar. Noggrann hygien är därför alltid av största vikt under<br />
hela behandlingstiden.<br />
Ren rutin vid kvarliggande kateter<br />
Utföres endast efter läkarordination.<br />
Använd höggradigt rent material, steril kateter samt steril gel.<br />
Personalen ska tillämpa basala hygienrutiner.<br />
Förberedelser<br />
Duscha eller tvätta underlivet med tvål och vatten.<br />
Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
39<br />
Manlig vårdtagare:<br />
Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar.<br />
För tillbaka förhuden.<br />
Spruta långsamt in 5-10 ml anestesigel i urinröret. Kläm ihop urinrörets yttre<br />
del och vänta någon minut.<br />
Spruta in ytterligare ca 10 ml anestesigel och vänta i ytterligare några<br />
minuter.<br />
Kvinnlig vårdtagare:<br />
Desinfektera händerna och ta på undersökningshandskar.<br />
Lägg kompresser i vaginalöppningen eller mellan blygdläpparna.<br />
Spruta långsamt in 5-10 anestesigel i urinröret och vänta några minuter.<br />
Kateterisering<br />
För in katetern i urinröret direkt från förpackningen med handskbeklädd hand<br />
eller med pincett. För manlig vårdtagare skall katetern föras in med hela dess<br />
längd och ballongen på katetern skall ligga i urinblåsan.<br />
Fyll ballongen enligt tillverkarens anvisningar.<br />
Koppla på tömbar urinuppsamlingspåse.<br />
Daglig skötsel av kvarvarande kateter<br />
Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern.<br />
Ren rutin vid intermittent kateterisering (RIK)<br />
RIK ordineras av läkare.<br />
Kateteriseringen utföres flera gånger per dag för att blåsan inte ska bli överfull.<br />
Förberedelser:<br />
Om personal utför RIK skall basala hygienrutiner tillämpas.<br />
• Inspektera området runt urinrörsmynningen, hårstrå eller konkrement<br />
får inte föras in med katetern.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
40<br />
• Tvätta vid behov. Var särskilt noggrann runt urinrörsmynningen.<br />
• Säkerställ att underlivet tvättas 1-2 ggr/dag.<br />
Risken finns att vårdtagarens slemhinnor blir uttorkade om underlivet tvättas för<br />
ofta med tvål.<br />
LOFRIC-kateter eller motsvarande hydrogelbehandlad kateter.<br />
Förfukta katetern med kranvatten i förpackningen.<br />
För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller<br />
motsvarande.<br />
MIC-CATH kateter eller motsvarande förgelad kateter.<br />
För in katetern i urinröret och låt urinen rinna ut i toalett, urinflaska eller<br />
motsvarande.<br />
Urinuppsamlingssystem<br />
Tömbara påsar bör användas, för att minska infektionsrisken.<br />
• Använd urinuppsamlingspåse med bottenventil.<br />
• Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts.<br />
• Påsen byts vid kateterbyte eller då dålig lukt uppträder, dock minst en gång<br />
per vecka.<br />
• Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i<br />
urinblåsan.<br />
• På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara.<br />
Tömning och byte av urinuppsamlingspåse<br />
• Tag på engångs plastförkläde.<br />
• Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.<br />
• Tag på undersökningshandskar.<br />
• Töm eller byt påsen.<br />
• Tag av handskarna och desinfektera därefter händerna.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
41<br />
Blåssköljning<br />
Blåssköljning utförs efter läkarordination.<br />
Steril spolvätska ska alltid användas till alla vårdtagare.<br />
Utförande<br />
• Tag på engångs plastförkläde.<br />
• Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel.<br />
• Tag på undersökningshandskar.<br />
Sköljning med sårspruta<br />
• Använd steril engångs sårspruta.<br />
• Häll upp vätskan i steril skål och dra därefter upp den i sprutan.<br />
• Undvik att sårsprutans spets kommer i beröring med kateterns utsida.<br />
Suprapubisk urinkateter<br />
Suprapubisk urinkateter används ibland som alternativ till kvarliggande kateter.<br />
Skötsel<br />
• Vårdtagare med suprapubisk kateter tvättar eller duschar som vanligt.<br />
• Tvätta runt katetern, där det samlas sekret eller liknande, med ljummet<br />
vatten.<br />
• Tvätta även katetern om det behövs.<br />
• Lägg en kompress runt katetern, och fäst den med häfta.<br />
• Desinfektera händerna före och efter arbetet.<br />
Urostomi<br />
För urostomi och andra urinavledningssystem se ”Handbok för hälso- och<br />
sjukvård” och ordinationer från sjukhuset.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
42<br />
11. Injektioner, punktioner och infarter<br />
Smittrisk föreligger vid alla former av injektioner, punktioner och infarter.<br />
Vårdtagarens hud<br />
Vårdtagarens hud ska desinfekteras före injektion och provtagning. Använd<br />
klorhexidinsprit. Spriten har snabb och god effekt mot alla mikroorganismer.<br />
Klorhexidin förlänger effekten av huddesinfektionen.<br />
Vid egengivning av insulin behöver huden inte desinfekteras.<br />
Tillämpa basala hygienrutiner.<br />
Injektion, provtagning eller insättande av perifer venkateter (PVK)<br />
• Tag på undersökningshandskar.<br />
• Desinfektera vårdtagarens hud flödigt med Klorhexidinsprit 5 mg/mL.<br />
Låt lufttorka.<br />
Skötsel av perifer venkateter<br />
• En venkateter ska ligga inne kortast möjliga tid och bör bytas regelbundet var<br />
48-72 timme.<br />
• Använd ett förband som gör det möjligt att inspektera insticksstället.<br />
Inspektera minst 1 gång per dygn.<br />
• Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst var 3:e dygn. Vid infusion av<br />
blod eller fettemulsion byts dock alltid aggregat efter avslutad infusion.<br />
• Infusionsaggregat kasseras efter avslutad infusion.<br />
Infusionsvätskan ska förbrukas <strong>inom</strong> 12 tim, om ej annat angivits.<br />
Skötsel av central venkateter<br />
Vid byte av förband<br />
• Tag på engångs plastförkläde.<br />
• Desinfektera händerna.<br />
• Tag på undersökningshandskar.<br />
• Gör rent och desinfektera insticksställe, hud och skänklar med<br />
Klorhexidinsprit 5 mg/ml.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
43<br />
• Använd förband som gör det möjligt att inspektera insticksstället.<br />
Inspektera minst 1 gång per dygn.<br />
• Byt förband om insticksstället är rodnat, blodigt, fuktigt eller smetigt,<br />
och minst vart 7:e dygn.<br />
• Byt yttre trevägskran minst var 3:e dygn.<br />
• Vid kontinuerlig infusion byts aggregat minst 1 gång/dygn och alltid efter<br />
en blodtransfusion eller infusion av en fettemulsion.<br />
Skötsel av subkutan injektionsport (Port-A-Cath)<br />
se "Vårdhandboken” (kapitel subkutan venport), samt anvisningar från den<br />
vårdenhet som ansvarar för vårdtagarens medicinska behandling.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
44<br />
12. Andningsvård<br />
Rensugning av luftvägar<br />
• Basala hygienrutiner<br />
• Engångsplastförkläde och handskar<br />
• Stänkskydd om vårdtagaren har känd blodsmitta.<br />
• Andningsskydd (av FFP3-klass) vid tuberkulos i smittsamt skede eller annan<br />
risk för luftburen smitta.<br />
• En ny, steril sugkateter för varje sugning.<br />
• Sug försiktigt; gå inte längre ned än struphuvudet eller någon centimeter<br />
nedom nedre spetsen på trachealkanylen.<br />
• Sug igenom sugslangen med kranvatten efter avslutad sugning.<br />
• Efter avslutad sugning samlas sugkatetern ihop i handen, handsken vrängs<br />
över och handske med kateter kastas omedelbart bort.<br />
• Desinfektera händerna efter avslutat arbete.<br />
• Sugflaskan töms och rengörs dagligen med rengöringsmedel och särskild<br />
diskborste. Om man har tillgång till spoldesinfektor desinfekteras flaskan i<br />
samband med rengöring.<br />
• Sugflaskan ska rengöras och desinfekteras före användning till ny vårdtagare.<br />
• Sugslangen byts minst 1gång per vecka. Byts alltid vid ny vårdtagare.<br />
• Filtret på sugflasklocket byts 1 gång/ vecka och före användning till ny<br />
vårdtagare.<br />
Skötsel av trachealkanyl<br />
Trachealkanyler<br />
Vårdtagare som av olika anledningar behandlas med trachealkanyl har ofta<br />
nedsatt hostfunktion. Sekretet från luftvägarna måste sugas bort flera<br />
gånger/dag.<br />
Trachealkanyler finns i metall, silikon eller plast och kan ha en innerkanyl. En del<br />
trachealkanyler är försedda med en kuff (en uppblåsbar manschett). Kuffen, som<br />
fylls enligt ordination, förhindrar att saliv och maginnehåll kommer ner i<br />
lungorna, och den tätar vid respiratorbehandling. Andra trachealkanyler kan vara<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
45<br />
fenestrerande (ha ett hål) på ovansidan som kan underlätta tal och andning.<br />
Dessa kanyler kan vara med eller utan kuff.<br />
Rengöring av innerkanyl<br />
Innerkanylen är ett rör inne i tracheostomituben. Den kan tas ut och göras ren<br />
medan tuben sitter kvar och kan sedan lätt sättas på plats igen. Innerkanylen<br />
rengörs och desinfekteras 1-2 gånger/dag och vid behov. Då vårdtagaren vistas i<br />
hemmet kan glesare intervall förekomma, enligt ordination.<br />
• Basala hygienrutiner. Ta på ett engångsplastförkläde. Använd stänkskydd vid<br />
arbete som medför risk för stänk mot ansiktet. Desinfektera händerna och tag<br />
på rena undersökningshandskar.<br />
• Ta ut innerkanylen.<br />
• Diskdesinfektor med genomspolningsfunktion är förstahandsalternativ för<br />
rengöring.<br />
• Om diskdesinfektor saknas:<br />
Rengör innerkanylen invändigt och utvändigt med flytande, oparfymerat<br />
handdiskmedel och varmt kranvatten.<br />
• Dra rena kompresser genom kanylen med hjälp av en peang, tills allt synligt<br />
slem har avlägsnats. Kontrollera att innerkanylen blivit ren.<br />
• Skölj av kanylen ordentligt under rinnande kranvatten för att få bort ev.<br />
rester av handdiskmedel.<br />
• Torka innerkanylen torr med rena kompresser innan den sätts tillbaka.<br />
• Ta av plastförklädet och handskarna.<br />
• Avsluta med att desinfektera händerna.<br />
Skötsel av tracheostoma<br />
• Byt förband, så kallad slitskompress, vid behov eller enligt ordination.<br />
Fuktiga kompresser irriterar huden och skall bytas.<br />
• Rengör och desinfektera området runt stomat med kompress fuktad med<br />
kranvatten.<br />
• Rengör vårdtagarens hals och nacke med tvål och vatten. Håll huden runt<br />
stomat ren och torr för att undvika risk för bakterie- och svampväxt.<br />
• Kanylbandet byts lättast om två personer hjälps åt. En ansvarar för att<br />
kanylen hålls på plats och den andra byter kanylbandet. Bandet knyts utan<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
46<br />
rosett på sidan av halsen för att undvika tryckskador. Numera används<br />
ofta kanylband av skumgummi med kardborreband. Kanylband av bomull<br />
förekommer också.<br />
• Inspektera, rapportera och dokumentera stomats utseende och eventuella<br />
förändringar.<br />
• Vid misstanke om infektion runt stomat tas ett prov för odling efter<br />
ordination.<br />
Syrgasbehandling<br />
Oxygen (syrgas) kan tillföras vårdtagaren som gas från oxygenflaskor med<br />
komprimerad gas, som gas från behållare med flytande oxygen eller som<br />
oxygenanrikad luft från en oxygenkoncentrator. På vårdinrättningar används<br />
oftast oxygen som kommer från en central anläggning.<br />
Befuktning<br />
• Befuktning ska vara ordinerad och görs för att luftvägarna inte ska torka ut.<br />
Vanligtvis brukar inte befuktning behövas vid korttidsbehandling eller vid<br />
behandling med flöden på mindre än 1,5-2 liter/min.<br />
Fuktflaskor<br />
Olika typer av fuktflaskor finns, både av engångs- och av flergångstyp.<br />
Färdigförpackade engångsfuktflaskor kan med fördel användas. För information<br />
om dessa, kontakta den som har det medicinska ansvaret för utrustningen.<br />
Hållbarhetstid för dessa anges i leverantörens anvisningar.<br />
Flergångsfuktflaskor fylls till hälften med sterilt vatten. Vattnet byts varje dag.<br />
Rengör och desinfektera flaskan dagligen. Metalldelarna torkas av med ett<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel (för vidare råd, se ”Vårdhandboken”, kapitel<br />
”Oxygenbehandling),<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
47<br />
Inhalationsterapi<br />
Det finns ett stort antal olika fabrikat och typer av inhalationsutrustning. Läs<br />
instruktionen för den aktuella utrustningen.<br />
Rengöring vid användning av inhalationsapparat (nebulisator)<br />
Efter varje behandling blir en liten rest av läkemedlet kvar i medicinbägaren.<br />
Denna rest kan förorena nästa påfyllning eller förorsaka stopp i ventilen. Viktigt<br />
är därför att alla delarna i nebulisatorn rengörs efter varje behandling. Ta isär<br />
delarna och diska allt utom slangen i vatten och diskmedel, eller i<br />
diskdesinfektor, efter varje användningstillfälle. Delarna måste vara helt torra<br />
innan du monterar ihop dem.<br />
Kalkavlagringar kan uppstå på nebulisatorns delar. Detta kan avhjälpas om man<br />
en gång/vecka lägger alla delar utom slangen i en ättikslösning (späd 1 dl 24%<br />
ättiksyra med 1 liter vatten). Låt ligga i 30 minuter. Skölj noga, skaka av vattnet<br />
och låt lufttorka. Torka av kompressor, slang och sladd med diskmedel och<br />
vatten på en trasa.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
48<br />
13. Rengöring (städning)<br />
Syftet med rengöring är att hålla lokaler rena och estetiskt tilltalande.<br />
I väl rengjorda lokaler är det lättare att upptäcka spill och stänk av smittsamt<br />
material. Vårdgivaren ansvarar för att en rengöringsinstruktion upprättas och<br />
finns tillgänglig. Kvaliteten på rengöringen är beroende av vilka verksamheter<br />
som förekommer i de olika lokalerna.<br />
En rengöringsinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när<br />
det ska rengörs, liksom vad som ska rengöras och av vem. Instruktionen ska<br />
omfatta alla utrymmen. Rengöringsmetoder och kemikalieval ska också tas upp.<br />
All personal ska känna till rengöringsinstruktionen och den aktuella<br />
ansvarsfördelningen.<br />
Grundläggande regler vid rengöring<br />
• Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med<br />
rengöring eller vårdarbete.<br />
• Använd alltid handskar och plastförkläde vid rengöring.<br />
Byt handskar och plastförkläden efter varje rum, eller oftare vid behov.<br />
Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar.<br />
• Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det<br />
behövs.<br />
• Rengör alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren.<br />
• Rengör och desinfektera alltid städutrustningen, när arbetet är avslutat, med<br />
alkoholbaserat rengöringsmedel med tensid.<br />
Akut nedsmutsning (spill osv)<br />
Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på<br />
dagen då städpersonalen ej är närvarande (om städpersonal finns).<br />
Kroppsvätskor (urin, avföring, blod osv)<br />
Vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om spill av kroppsvätskor. Använd<br />
ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
49<br />
Använda blöjor och kateterpåsar<br />
Läggs i en soppåse som knyts ihop och sedan i en sopsäck. Vanliga<br />
papperskorgar är inte någon förvaring för använda blöjor och kateterpåsar.<br />
Medicinsk utrustning/apparatur<br />
Vårdpersonalen ansvarar för rengöring och desinfektion av medicinsk<br />
utrustning/apparatur.<br />
Rengöringsmetoder<br />
De lämpligaste rengöringsmetoderna beror bland annat på<br />
nedsmutsningsgraden. Minsta möjliga dammuppvirvling ska eftersträvas.<br />
Både fuktiga och torra rengöringsmetoder (elektrostatiskt laddade syntetdukar<br />
och syntetmoppar) är effektiva för att binda damm.<br />
De torra metoderna bör kombineras med fuktmoppning för att avlägsna fläckar<br />
och ingrodd smuts.<br />
Våta metoder som svabbning bör användas i begränsad utsträckning, eftersom<br />
kvarvarande fukt kan ge upphov till oönskade effekter.<br />
Golvmoppar/skurdukar ska tvättas i 90-95° C.<br />
Tvättmaskinen ska vara placerad i därför avsedd tvättstuga eller i vårdtagarens<br />
hygienutrymme.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
50<br />
Rengöring av vårdtagarens rum/lägenhet<br />
• Rengör först köksenhet, sängbord, säng och möbler i rummet.<br />
Rengör stoppade möbler och textilier regelbundet enligt tillverkarens<br />
anvisningar.<br />
• Ta en ny torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum/lägenhet.<br />
• Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen.<br />
• Rengör golvet och börja att rengöra längst in i lokalen och arbeta ut mot<br />
dörren.<br />
• Byt dukar och moppar/skurdukar mellan varje rum/lägenhet<br />
• Rengör och/eller desinfektera städutrustning med tillbehör när rengöringen är<br />
avslutad.<br />
Rengöring av toalett/våtutrymme<br />
• Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalier ned i toalettstolen.<br />
Låt medlet verka.<br />
• Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån – nedåt.<br />
• Spegel, samt ovanpå lampa.<br />
• Dörrhandtag<br />
• Handfat – kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet.<br />
• Väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare.<br />
• Toaletten rengörs invändigt med toalettborste. Toalettstolen spolas återigen.<br />
• Toalettpappershållare och eventuella handikappstöd avtorkas med torkduk.<br />
• Spolknapp avtorkas.<br />
• Sitslock och sittring avtorkas på båda sidor.<br />
• Toalettstolen avtorkas utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg<br />
intill toalettstol.<br />
• Papperskorgen töms och ny insatspåse sätts in.<br />
• Toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Man arbetar från kanterna mot<br />
mitten och ut mot dörren.<br />
• Desinfektera toalettborstar och eventuella behållare regelbundet.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
51<br />
Slutrengöring<br />
Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende/hemmet.<br />
• Madrass med fast plastklädsel: Torka flödigt med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är<br />
grovt förorenad.<br />
• Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om den<br />
är grovt förorenad.<br />
• Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden.<br />
• Tvättbar kudde tvättas.<br />
• Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och<br />
allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
52<br />
14. Rengöring av hjälpmedel vid<br />
rörelsehinder<br />
Användarens ansvar<br />
Vanligtvis ansvarar antingen den person som har en funktionsnedsättning eller<br />
den som assisterar, det vill säga personal och i vissa fall närstående, för allmänt<br />
underhåll, rengöring och förvaring av individuellt förskrivna hjälpmedel. Trots att<br />
hjälpmedel som används i hemmet tillhör kommunen eller landstinget är det<br />
användaren som svarar för rengöringen. Det är av stor betydelse att hjälpmedlen<br />
är väl rengjorda innan de återlämnas till hjälpmedelscentral/förråd.<br />
Det är viktigt med regelbunden skötsel och rengöring. För all rengöring gäller att<br />
datum ska dokumenteras. Det underlättar om en person är ansvarig för detta.<br />
Gånghjälpmedel (gåbord, rollator, kryckkäppar m.m.)<br />
♦ Vårdtagarbundna gånghjälpmedel rengöres med rengöringsmedel och vatten<br />
minst 1 gång/månad, samt om vårdtagaren flyttar.<br />
♦ Gånghjälpmedel som används av flera vårdtagare torkas av med<br />
rengöringsmedel och vatten mellan vårdtagarna.<br />
♦ Om hjälpmedlet förorenas med kroppsvätskor torkas det omedelbart av med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
♦ Hjul rengörs med rengöringsmedel och vatten vid behov.<br />
♦ Infekterad vårdtagare: torka av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel<br />
med tensid.<br />
Rullstolar<br />
♦ Avdelningsbundna rullstolar rengörs minst 1 gång/vecka.<br />
♦ Kontrollera speciellt hjul och hjulnav där mycket smuts kan fastna och göra<br />
hjulen kärva. Även på armstöden, där man tar med händerna, kan<br />
föroreningar fastna.<br />
♦ Infekterad vårdtagare: rullstolen torkas av med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
53<br />
Klädsel av vävplast:<br />
Hela rullstolen tvättas med allrengöringsmedel och vatten. Om den är<br />
förorenad med kroppsvätskor, använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel<br />
med tensid.<br />
Klädsel av textil:<br />
Om stolen har avtagbar klädsel, ta av och tvätta överdraget. Kassera det<br />
som inte går, eller bedöms olämpligt, att rengöra/desinfektera. Enstaka<br />
fläckar av annat än kroppsvätskor kan tas bort med textilskum.<br />
Toalettstolsförhöjning samt toalett-/duschstolar<br />
♦ Rengöres och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med<br />
tensid efter varje användning.<br />
♦ Insatser till toalettstolar kasseras efter varje vårdtagare.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
54<br />
15. Blodsmitta<br />
Betrakta allt blod som tänkbart smittsamt. Du kan aldrig vara säker på att en<br />
vårdtagare inte bär blodsmitta. Med goda arbetsrutiner är risken för olycka<br />
mycket liten. Sociala kontakter med vårdtagare kräver inga särskilda<br />
skyddsåtgärder. I övrigt tillämpas basala hygienrutiner.<br />
Basala hygienrutiner<br />
Handhygien<br />
• Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och<br />
efter all kontakt med vårdtagaren.<br />
• Använd undersökningshandskar vid smutsigt arbete och vid all kontakt med<br />
blod. Ta av handskarna omedelbart efter avslutat arbetsmoment och<br />
desinfektera händerna.<br />
Arbetsdräkt<br />
• Använd engångsplastförkläde/skyddsrock vid vårdnära arbete samt<br />
handhavande av kraftigt nedblodat avfall och tvätt.<br />
Tvätt<br />
• Tvättsäck/korg skall finnas på vårdtagarens rum/lägenhet.<br />
• Kraftigt nedblodad tvätt från person med känd blodsmitta skall ej blandas<br />
med annan vårdtagares tvätt.<br />
• Icke tvättbar kudde: kasseras om den är grovt förorenad.<br />
• Madrass utan madrasskydd: kasseras om den är grovt förorenad.<br />
Avfall<br />
Avfall som är lätt färgat av blod (prickar) kasseras som brännbart avfall. Kraftigt<br />
nedblodat avfall läggs i plastpåse, som knyts ihop och kastas som smittförande<br />
avfall.<br />
Vid nedblodat avfall använd:<br />
• Engångsplastförkläde<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
55<br />
• Undersökningshandskar<br />
• Handdesinfektionsmedel<br />
• Visir/skyddsglasögon vid risk för stänk<br />
• Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid vid spill<br />
Skärande/stickande avfall:<br />
• Läggs direkt i typgodkänd behållare som skall finnas nära tillhands.<br />
• Fyll behållaren till högst 2/3.<br />
• Innan behållaren sänds iväg: fyll i etiketten som sitter på behållaren.<br />
Rengöring/desinfektion<br />
• Utspillt blod torkas omedelbart upp med torkduk fuktad med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid. Hepatit B-virus (även Hepatit C) kan<br />
överleva länge på ytor, men på detta sätt bryts smittkedjan effektivt.<br />
• OBS! Använd undersökningshandskar.<br />
Värmedesinfektion är det mest effektiva ur desinfektionssynpunkt. Bäcken,<br />
urinflaskor m.m. desinfekteras bäst i spoldesinfektor 85°C.<br />
Instrument och kärl rengörs, och desinfekteras därefter i diskdesinfektor 85°C.<br />
Åtgärder vid tillbud<br />
Tillbud<br />
• Stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål (observera att<br />
föroreningen inte alltid är synlig för blotta ögat).<br />
• Blod på skadad hud eller på slemhinnor (mun, näsa, ögon).<br />
Åtgärder<br />
Vid stick- och skärskada samt exponering för blod på slemhinna eller skadad hud<br />
• Desinfektera omedelbart.<br />
• Använd rikligt av vad som finns tillgängligt, till exempel<br />
handdesinfektionsmedel, klorhexidinsprit alternativt kranvatten om<br />
desinfektionsmedel ej finns tillgängligt.<br />
• Kläm inte, då riskerar du att sprida smittan i vävnaden!<br />
• Vid stänk i munnen skölj denna.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
56<br />
Vid stänk i ögonen<br />
• Skölj omedelbart, använd rikligt med ögondusch eller fysiologisk<br />
natriumklorid. Finns inte detta, använd rikligt med kranvatten. Ta därefter ut<br />
eventuella kontaktlinser och skölj igen.<br />
• Rapportera omedelbart det inträffade till arbetsledare.<br />
• Skriv arbetsskadeanmälan tillsammans med arbetsledare och skyddsombud.<br />
• Kontakta genast (<strong>inom</strong> 24 timmar) företagshälsovård eller<br />
infektionsmottagning 2 (UAS) för rådgivning och eventuella vidare åtgärder<br />
(Se också dokument ”Personalinfektioner” på vårdhygiens hemsida).<br />
• Vid inträffad skada bedömer den patientansvariga läkaren om smittkällan ska<br />
testas för blodburen smitta. Vid testning krävs vårdtagarens medgivande.<br />
• Tag även prov på den som blivit utsatt för risk för blodburen smitta.<br />
• Vidtagna vårdåtgärder ska dokumenteras<br />
Hepatit B (HBV eller inokulationshepatit)<br />
Smittvägar:<br />
• Blod/blodprodukter – via kontakt med smittsamt blod eller via förorenade<br />
sprutor, kanyler, lancetter m.m. på skadad hud eller slemhinnor.<br />
• Risken att smittas vid samlag är stor – kondom rekommenderas.<br />
• Överföring vid förlossning från smittad mor till barn.<br />
• I arbetet – stick- och skärskador.<br />
• Personer som delar kanyler, sprutor, tandborstar, rakhyvlar m.m.<br />
• Risken för smitta vid djupt blodigt stick är 30%.<br />
Smitta överförs INTE:<br />
Genom kramar.<br />
Via luften.<br />
Genom att ta i någon som är smittad.<br />
Genom mat.<br />
Via bestick, glas eller porslin.<br />
Via gemensamma toaletter.<br />
Via badvatten.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
57<br />
Upprepade blodprov visar om och när smittsamheten upphör eller om sjukdomen<br />
går över i en kronisk fas. Hepatit B i kronisk fas kan orsaka levercancer.<br />
Vaccination<br />
Det finns möjlighet att vaccinera mot hepatit B . Vaccinet ges främst till personer<br />
som löper högre risk än andra att utsättas för hepatit B-smitta. Skyddseffekten<br />
efter 3 doser är över 90 %. Riskbedömning vad gäller personal görs av<br />
medicinskt ansvarig eller verksamhetschef i samråd med exempelvis<br />
företagshälsovård/smittskydd. Verksamheten står för vaccinationskostnaden.<br />
Vaccinet kan också med god effekt ges till personer som just utsatts för smitta,<br />
ofta i kombination med specifikt immunglobulin . Detta ska då ges helst <strong>inom</strong> 24<br />
och senast <strong>inom</strong> 48 timmar efter smittillbudet.<br />
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott<br />
Hepatit B klassas enligt smittskyddslagen som "allmänfarlig sjukdom", och<br />
inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet . Smittbärare ska informeras<br />
om risken för blodsmitta, om risken att sprida smitta vid oskyddade samlag och<br />
om betydelsen av kondom. Smittbärare måste vidare vid kontakt med<br />
sjukvård/tandvård informera om sin smittsamhet.<br />
Hepatit C<br />
Smitta och smittspridning<br />
Hepatit C överförs genom att smittsamt blod kommer in i blodbanan på en annan<br />
person. Detta kan ske via orena injektionssprutor eller, i sällsynta fall, genom att<br />
blod kommer i kontakt med sår på hud eller med slemhinnor. För vårdpersonal<br />
dominerar smittvägen stick- eller skärskada från ett blodförorenat föremål.<br />
Smittöverföring via blodtransfusion förekom tidigare. Numera testas allt blod<br />
även för hepatit C, varför sådan smitta idag är osannolik.<br />
Risken att bli smittad vid samlag är liten, men kondom rekommenderas ändå.<br />
Det är ovanligt att en smittad gravid kvinna överför smittan till sitt barn.<br />
Möjlighet till behandling finns. Det finns olika typer av Hepatit C-infektion som är<br />
olika svåra att behandla. Om behandlingen lyckas blir man smittfri, men man har<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
58<br />
ej skydd mot ny Hepatit C-infektion. Inkubationstiden anges vara 3 veckor – 4<br />
månader.<br />
Vaccination<br />
Vaccin saknas.<br />
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott<br />
Hepatit C klassas enligt smittskyddslagen ”som allmänfarlig sjukdom", och<br />
inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
59<br />
16. Diarré<br />
Bakgrund<br />
Utbrott med magsjuka kan pågå under lång tid om inte effektiva åtgärder sätts<br />
in tidigt i förloppet.<br />
Effektiva åtgärder är:<br />
• Snabba reflexer - ha alltid magsjuka i åtanke om en vårdtagare kräks eller<br />
har diarré<br />
• Första misstänkta fallet (indexfallet) hanteras korrekt på enheten<br />
• Kohortvård (se nedan) tillämpas direkt<br />
• <strong>Hygienrutiner</strong> efterlevs<br />
Virusorsakad magsjuka ska misstänkas när det pågår epidemi i samhället, när<br />
sekundärfall inträffar på enheter och när vårdpersonal insjuknar.<br />
Det är av största vikt att snabbt identifiera en smittsam vårdtagare med diarré<br />
och/eller kräkningar så att åtgärder snabbt kan vidtas för att förhindra<br />
smittspridning till andra. Provsvar kan dröja flera dagar och vara falskt negativa.<br />
Den kliniska bilden avgör handläggningen.<br />
Utbrott orsakade av rota- och calicivirus är de som har störst vårdhygienisk<br />
betydelse. Smittämnet finns i avföring och i vissa fall i kräkning. Smittan<br />
överförs via mat, förorenade händer eller föremål till munnen.<br />
Symtomen skiljer sig åt beroende på vilket virus som orsakat utbrottet:<br />
Calicivirus Även kallad Norovirus eller vinterkräksjuka. Plötsligt insättande<br />
explosiva kräkningar, ofta utan föregående sjukdomskänsla.<br />
Frekventa diarréer. Feber, huvudvärk, buksmärtor är vanliga.<br />
Varaktighet oftast 1-2 dygn. Personal insjuknar i samma<br />
omfattning som vårdtagare. Kortvarig immunitet. Virus kan<br />
finnas i tarmen i veckor efter tillfrisknandet, men smittsamheten<br />
är då liten.<br />
Rotavirus Hos vuxna: diarréer och ofta, men inte alltid kräkningar. Hos<br />
barn: frekventa diarréer, feber och kräkningar. Varaktighet upp<br />
till 1 vecka. Personal har god immunitet, varför endast ett fåtal<br />
insjuknar.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
60<br />
Smittvägar<br />
• Fekal-oral kontaktsmitta, exempelvis via händer och livsmedel.<br />
• Dropp-kontaktsmitta: explosiva kräkningar och diarréer duschar ned<br />
föremål <strong>inom</strong> armlängds avstånd. Smittdosen är 10-100 viruspartiklar, i<br />
diarré finns mer än 10 000 000 partiklar/gram. Virus kan överleva i veckor i<br />
miljön.<br />
Vid fall av misstänkt vinterkräksjuka<br />
• Vid första misstanke på virusorsakad magsjuka bör vårdhygien<br />
kontaktas på telefon 018-611 3902.<br />
• Kohortvård, intagningsstopp eller övriga åtgärder rekommenderas och<br />
beslutas i samråd med vårdhygien och medicinskt ansvarig<br />
sjuksköterska(MAS). Enheten ansvarar för kontakt med MAS.<br />
Kohortvård<br />
Med kohortvård menas att sjuka och inkuberade vårdtagare delar samma<br />
toalett(er) och vårdas med en och samma personalgrupp.<br />
Syftet med kohortvård är att begränsa smitta så effektivt som möjligt.<br />
Den personalgrupp som vårdar de sjuka/inkuberade kan överföra smitta via<br />
händer och kläder till friska.<br />
Om kohortvården ska fungera fullt ut måste den tillämpas under hela dygnet.<br />
Om kohortvård inte kan tillämpas dygnets alla 24 timmar kan hela<br />
enheten behöva stängas.<br />
Vårdtagare med symptom<br />
• Avdela egen toalett.<br />
• Inför kohortvård.<br />
• Vårdtagare med symtom vårdas på rummet.<br />
• Märk gärna rummet med en STOPP-skylt.<br />
• Vårdtagarna ska tvätta händerna efter toalettbesök och före måltid.<br />
• När symtomen upphört låt vårdtagarna duscha. Renbädda sängen.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
61<br />
• Vårdtagare som genomgått virusorsakad magsjuka kan efter 24 timmars<br />
symptomfrihet flyttas till annan vårdenhet, sjukhus eller andra vårdformer.<br />
Inkuberade vårdtagare<br />
• Vårdtagare som delar toalett och/eller delar rum med magsjuka räknas som<br />
inkuberade. De ingår i kohorten och vårdas med samma personal som<br />
vårdtagare med magsjuka.<br />
• Inkuberade vårdtagare bör helst inte lämna rummet och enheten.<br />
• Inkuberade vårdtagare kan 48 timmar efter sista diarrén/kräkningen hos sjuk<br />
medboende räknas som smittfria. De kan då flyttas till annan vårdenhet,<br />
sjukhus eller andra vårdformer.<br />
Kohortvården upphör<br />
Kohorten kan minskas successivt och upphör efter att<br />
• sjuka vårdtagare varit symptomfria i 24 timmar efter senaste<br />
diarrén/kräkningen<br />
och<br />
• inkuberade vårdtagare varit symptomfria i 48 timmar efter sista<br />
diarrén/kräkningen hos sjuk medboende<br />
och<br />
• vårdrummet blivit rengjort<br />
Intagningsstopp<br />
Om smittspridning pågår okontrollerat på vårdenheten införs intagnings- och<br />
utskrivningsstopp. Det innebär att inga vårdtagare får skrivas in från, eller ut till,<br />
annat än det egna hemmet.<br />
Beslut om intagningstopp är en bedömningsfråga och bör tas i samråd med<br />
sektionen för vårdhygien och MAS. Verksamheten ansvarar för kontakten.<br />
Beslutet fattas av enhetschef/verksamhetschef.<br />
För att begränsa smittan och minimera tiden för intagningsstoppet ska<br />
kohortvård av sjuka och inkuberade bedrivas i så stor utsträckning som möjligt<br />
trots intagningsstoppet.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
62<br />
Utskrivning under intagningsstopp<br />
Vårdtagare på vårdenheter med intagningsstopp kan skrivas ut till det egna<br />
hemmet, med eller utan hemtjänst.<br />
Magsjuk vårdtagare som varit symptomfri i 24 timmar efter senaste<br />
diarrén/kräkningen kan, efter medicinsk bedömning, skrivas ut från enheten och<br />
överföras till andra vårdformer.<br />
Övriga vårdtagare bör inte överföras till andra vårdformer.<br />
När häva intagningsstopp?<br />
Ju snabbare smittspridningen är under kontroll på vårdenheten desto tidigare<br />
kan intagningstopp hävas.<br />
Vårdenhetens intagningstopp kan hävas tidigast 48 timmar efter den senaste<br />
nyinsjuknade vårdtagarens sista symptom.<br />
De vårdtagare som fortfarande har symptom på magsjuka eller är<br />
inkuberade när vårdenheten åter öppnas för intag måste kohortvårdas<br />
enligt ovan.<br />
Vårdenheten övergår till kohortfas när intagningstoppet hävts, se ovan.<br />
Kohortvård införs för att förhindra att smittspridningen åter blir okontrollerad på<br />
vårdenheten.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
63<br />
Definitioner för riktlinjerna<br />
Inkuberad vårdtagare<br />
Inkubationstid<br />
Intagningsstopp<br />
Kohortvård<br />
”Smittad vårdtagare”. Vårdtagare som utsatts för smitta<br />
och som kan komma att utveckla symtom under<br />
inkubationstiden 48 timmar, se nedan. Inkuberad<br />
vårdtagare kan vara de som delat toalett och vårdrum med<br />
person med symptom.<br />
Vilka som ska räknas som inkuberade är en<br />
bedömningsfråga från fall till fall som bör göras i samråd<br />
med vårdhygien.<br />
Den tidsperiod som en inkuberad (smittad) person riskerar<br />
att insjukna.<br />
För magsjuka orsakad av calicivirus är inkubationstiden<br />
från 12 timmar efter första kontakt till och med 48 timmar<br />
efter sista kontakt med smittsam person.<br />
Detta innebär att inkubationstiden 48 timmar alltid måste<br />
räknas från sista exponeringstillfället, dvs sista<br />
kontakten/exponeringen för diarré eller kräkning hos<br />
medboende.<br />
Införs vid okontrollerad smittspridning på hela<br />
vårdenheten.<br />
Innebär att inga vårdtagare får flytta in från andra<br />
vårdenheter, sjukhus eller ordinärt boende.<br />
Särskilda regler för utskrivning gäller.<br />
Särskilt avdelad personal vårdar vårdtagare med magsjuka<br />
och inkuberade vårdtagare. Kohortens personal deltar inte i<br />
vård av övriga vårdtagare och arbetar inte köket.<br />
Bedrivs 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan<br />
Ska införas redan vid första fallet med misstänkt magsjuka.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
64<br />
Använd gärna och skriv ut bifogad åtgärdslista:<br />
Åtgärder vid tarmsmitta i särskilt boende/grupp-,<br />
korttids- och växelvårdsboende<br />
Kontakta vårdhygien vid första fallet på telefon 018-611 3902.<br />
Provtagning? Diskutera med Vårdhygien.<br />
Flytta inte sjuka vårdtagare.<br />
Kohortvård om möjligt, annars intagnings- och<br />
utskrivningsstopp annat än till det egna hemmet<br />
Sjuka använder egen toalett<br />
Handhygien – både tvåltvätt och handdesinfektion - samt<br />
handskar<br />
Skyddskläder – engångsförkläde/skyddsrock<br />
Arbetskläder tvättas på arbetsplatsen/tvätteri<br />
Avdela en person som hanterar maten (inte från kohorten)<br />
Personalen går inte mellan olika enheter, gäller dygnet runt<br />
Särskild städpersonal får inte gå mellan enhet där utbrott pågår<br />
och andra enheter<br />
Vårdtagarna får inte ta mat från gemensamma fat<br />
Inga pedagogiska måltider<br />
Punktdesinfektion<br />
Den sjukes tvätt blandas inte med annan tvätt<br />
Epidemikurva (lista på smittade, skriv insjuknandedatum och<br />
namn, en lista för sjuka vårdtagare samt en annan för personal)<br />
Inga bufféer. Inget gemensamt personalfika.<br />
Rengör kylskåpet på enheten. Släng matvaror som kan ha<br />
berörts av smutsiga händer<br />
Information till personal, boende och anhöriga.<br />
Undvik om möjligt besök tills magsjukan gått över.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
65<br />
Besökare<br />
Sätt upp stoppskylt (bilaga 2) på enhetens ytterdörr att besökare kontaktar<br />
personalen för vidare information om tarmsmitta.<br />
Undvik besök tills magsjukan gått över, informera om smittrisken.<br />
Vårdtagare<br />
Lista insjuknade vårdtagare med insjuknandedatum, boendeenhet och namn<br />
(bilaga 1).<br />
Stängd dörr till vårdrummet.<br />
Endast akuta undersökningar och/eller behandlingar utföres (undersökningseller<br />
behandlingsenhet informeras).<br />
Personal<br />
• Personalens arbetsdräkt ska tvättas i minst 60° C på arbetsplatsen eller på<br />
tvätteri.<br />
• Personal med symtom får inte tjänstgöra. Principbeslut om avstängning fattas<br />
av verksamhetschef enligt allmänna anställningsvillkoren AB05 §10 mom 4:<br />
”Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela arbetstagare förbud att<br />
arbeta för att förhindra att smitta sprids”. Under ett sådant förbud behåller<br />
arbetstagaren avlöningsförmånerna.<br />
• Insjuknad personal listas i tidsföljd med insjukningsdatum.<br />
• Kan återgå i tjänst efter minst 24 timmars symtomfrihet.<br />
• Personal ska inte gå mellan olika vårdenheter, gäller även nattetid. Informera<br />
all berörd personal om hygienrutiner vid tarmsmitta.<br />
Mat<br />
All mat ska serveras på rummet till sjuka vårdtagare.<br />
• Särskild personal avdelas för mathantering<br />
• Inga bufféer, varken till personal eller vårdtagare!<br />
• Inget gemensamt personalfika.<br />
• Inga pedagogiska måltider.<br />
• Disk diskas i enhetens köksdiskmaskin eller i centralköket.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
66<br />
Tvätt<br />
Smutstvätt från infekterad vårdtagare läggs i plastsäck/påse som tillsluts på<br />
rummet, och tvättas separat i minst 60° C.<br />
Rengöring<br />
Calicivirus kan överleva i veckor i omgivande miljö. Noggrann punktdesinfektion<br />
och rengöring är därför avgörande för att hindra fortsatt smittspridning.<br />
Punktdesinfektera toalettsitsar, kranar, dörrhandtag och hjälpmedel dagligen<br />
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Torka golv dagligen med<br />
allrengöringsmedel och vatten.<br />
Spill<br />
Calicivirus överlever länge på ytor. Kräkning/avföring torkas genast upp med<br />
engångsduk indränkt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Provtagning av faeces<br />
Ansvarig läkare för boendet ordinerar provtagning.<br />
Remisser för prover till Akademiska sjukhuset kan skrivas ut från mikrobiologens<br />
hemsida; www.akademiska.se/provtagningsanvisningar , klicka på ”remisser”.<br />
1. Calicivirus. Ett tomt sterilt rör med sked, samt 1 remiss<br />
”Mikrobiologi 2”. Begär telefonsvar!<br />
2. Rotavirus. Ett tomt sterilt rör med sked, samt 1 remiss<br />
”Mikrobiologi 2”.<br />
Proverna förvaras i kylskåp och sändes skyndsamt till aktuellt laboratorium.<br />
Efter avslutat utbrott<br />
Sänd lista över insjuknade (bilaga 1) samt slutrapport (bilaga 3) till sektionen för<br />
mikrobiologi och vårdhygien samt kopia till MAS.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
67<br />
Vårdrelaterad gastroenterit – Lista vårdtagare<br />
och personal<br />
(Bilaga 1)<br />
Boendets namn................………. Antal boende.......… Datum…………..<br />
Enhetens namn: …………………………. Sign……….…<br />
Insjuknan<br />
Boende-<br />
Vårdtagare eller<br />
Symtom<br />
Flyttad<br />
Prov taget<br />
de datum<br />
enhet/<br />
personal<br />
till/den<br />
datum<br />
Rum<br />
Födelseår, namn<br />
Arbetade senast<br />
Ev. svar<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
68<br />
Stoppskylt<br />
(Bilaga 2)<br />
Vinterkräksjuka!<br />
Kontakta<br />
STOPP<br />
Magsjuka pågår!<br />
Kontakta vårdpersonalen<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
69<br />
Slutrapport efter utbrott av smittsam magsjuka<br />
(bilaga 3)<br />
Rapportdatum:............................. Boende:…………………………………………<br />
Enhet:......................................... Antal platser:.............................<br />
Enhetschef:...........................................Tel:...........................................<br />
Sjuksköterska:………………………………………..Tel:……………………………………………<br />
Uppgifter om första observerade fallet av magsjuka<br />
Insjuknandedatum: ......................................<br />
Orsak till insjuknande:………………………………………………………………………………………..<br />
Totalt antal insjuknade vårdtagare:…………… under perioden:…………………………<br />
Totalt antal insjuknade Personal: .................... under perioden: ............................<br />
Antal dagar med intagningsstopp: ..........................<br />
Särskild nattpersonal insatt på insjuknade enheten?<br />
Ja<br />
Nej<br />
Om nej – varför inte?<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
…………………………………………………………………………………………………………………………………..<br />
Beskrivning av mathantering för vårdtagare och personal under utbrottet:<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
……………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
Prov för virusdiagnostik – resultat:………………………………………………………………………..<br />
Övriga synpunkter:…………………………………………………………………………………………….<br />
…………………………………………………………………………………………………………………………………<br />
Slutrapporten skickas till Sektionen för mikrobiologi och vårdhygien,<br />
fax 018 – 55 91 57 och en kopia till er medicinskt ansvariga sjuksköterska.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
70<br />
Mag-tarminfektion hos personal<br />
Om du har diarré eller andra tecken på mag-tarminfektion ska du stanna hemma<br />
och rapportera orsaken till arbetsledaren. Vid diarré är smittrisken stor, bl.a. om<br />
du är infekterad med salmonella, shigella, calicivirus, rotavirus och giardia.<br />
Kontakta företagshälsovården, infektionskliniken eller primärvården för<br />
provtagning om du har varit utomlands och har/har haft diarré. Se också<br />
dokument Personalinfektioner på vårdhygiens hemsida.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
71<br />
17. Clostridium difficile<br />
Bakgrund<br />
Clostridium difficile är en sporbildande bakterie som förekommer i tarmfloran hos<br />
ca 2% av friska vuxna individer, oftare hos spädbarn och gamla.<br />
Antibiotikabehandling undertrycker den normala tarmfloran och tillåter C.difficile<br />
att växa till och producera toxiner som ger diarre. C:a 20% av<br />
antibiotikaassocierad diarré och nästan alla fall av pseudomembranös colit<br />
orsakas av C.difficile.<br />
För diagnostik; tag faeces i rör med sked och utan tillsats.<br />
Smittspridning <strong>inom</strong> vården är väl beskrivet. Bakterien är sporbildande och kan<br />
därför överleva länge i miljön. Vid flera fall av diarré kontakta vårdhygien för<br />
epidemiologisk utredning och råd om vård.<br />
Rengöring med mekanisk bearbetning är den viktigaste åtgärden för att få en<br />
miljö fri från C. difficile.<br />
Smittspridning<br />
• Tarm-mun (avföring –> händer eller handske –> mun, eller via föremål<br />
och mat).<br />
• Bakteriesporer kan spridas till omgivningen från hud och sängkläder.<br />
• Smittsamheten kvarstår så länge vårdtagaren har diarré.<br />
• Kontrollprov efter tillfrisknande / behandling behöver inte tas.<br />
Vård<br />
• Enkelrum med egen toalett behövs så länge vårdtagaren har symtom.<br />
• Vårdtagaren får inte ta mat från gemensamma fat, ska serveras.<br />
• Vårdtagaren får inte vistas i enhetens kök.<br />
• Ge vårdtagarna tillfälle att tvätta händerna.<br />
• Tillämpa basala hygienrutiner, tänk på handhygienen.<br />
• Tvätta och desinfektera händerna efter all vårdtagarkontakt!<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
72<br />
Spill av avföring<br />
• Torka upp och torka efter med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med<br />
tensid.<br />
Tvätt:<br />
• Tillsluts på boenderummet och hanteras som smutstvätt från infekterad<br />
vårdtagare (se avsnitt Tvätt).<br />
Avfall<br />
• Blöjor med avföring läggs i soppåse på rummet och tillslutes väl.<br />
Behandlas som brännbart hushållsavfall.<br />
Rengöring och desinfektion<br />
• Noggrann mekanisk rengöring med allrengöringsmedel och vatten.<br />
Rumsbunden städutrustning.<br />
• Spill av kroppsvätskor och förorenade ytor punktdesinfekteras med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Punktdesinfektera ”tag-ytor” såsom exempelvis kranar, dörrhandtag,<br />
toalettsits och knopp dagligen.<br />
• Porslin och bestick ställs genast in i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt.<br />
Slutrengöring<br />
• Utförs när vårdtagarens diarrésymtom upphört eller när vårdtagaren<br />
flyttas från rummet.<br />
• Rengör / desinfektera handtag och andra kontaktytor, toalettrum,<br />
toalett, säng, sängbord, övriga möbler och utrustning med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid eller<br />
allrengöringsmedel. Byt toalettpappersrulle, rengör / desinfektera<br />
hållaren.<br />
Utrustning<br />
• Bäcken, urinflaska, termometer etc. ska vara vårdtagarbundna.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
73<br />
18. MRSA - Meticillinresistenta<br />
Staphylococcus aureus<br />
Bakgrund<br />
Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) förekommer allmänt på<br />
sjukvårdsinrättningar i hela världen. De nordiska länderna och Holland har hittills<br />
varit undantag men nu ökar förekomsten även i dessa länder.<br />
MRSA är inte mer benägna att ge upphov till infektioner än andra S. aureus, men<br />
infektioner orsakade av MRSA kan vara svårbehandlade på grund av att<br />
bakterierna är resistenta mot alla penicillinpreparat, alla cefalosporinpreparat<br />
samt imipenem.<br />
Erfarenheten visar att redan en låggradig förekomst av MRSA på en<br />
vårdinrättning är nästan omöjlig att eliminera. Det är därför viktigt att MRSA inte<br />
etablerar sig på svenska vårdinrättningar.<br />
Personal som vårdats eller arbetat på sjukhus eller annan vårdinrättning i<br />
utlandet ska provtas enligt ”MRSA-screening” (se kapitlet ”Provtagning för<br />
multiresistenta bakterier”). Personal som omväxlande arbetar utomlands och i<br />
Sverige provtas en gång per halvår. Proverna bekostas av arbetsplatsen<br />
Vård<br />
Personal<br />
• Se till att så få personer som möjligt deltar i vården av denna person.<br />
• Personal som har eksem, sår eller andra hudåkommor ska inte deltaga i<br />
vårdnära arbete av MRSA-patient förrän eksem/sår/hudåkommor är läkta.<br />
• Engångsplastförkläde vid kroppsnära arbete, hantering av smutstvätt samt<br />
bäddning.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
74<br />
Vårdtagare<br />
• Enkelrum med eget hygienutrymme rekommenderas.<br />
• Ska inte själv ta mat från uppdukad buffé, serveringskärl, kaffevagn<br />
eller liknande.<br />
• Kan äta i boendets matsal, men tillse då att ev. sår har välfixerat förband.<br />
• Ska tillämpa god handhygien.<br />
• Har inte tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för<br />
mathantering.<br />
Besökare<br />
• Ska tillämpa god handhygien.<br />
• Har inte tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering<br />
Rengöring och desinfektion<br />
• Rengöring sker med rengöringsmedel och vatten. Rumsbunden<br />
städutrustning.<br />
• Spill av kroppsvätskor och förorenade ytor punktdesinfekteras med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Punktdesinfektera horisontella ytor i vårdrummet och ”tag-ytor” såsom<br />
exempelvis kranar och dörrhandtag dagligen.<br />
• Porslin och bestick ställs genast in i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt.<br />
Val av desinfektionsmetod<br />
• Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att<br />
rengöra flergångsmaterial och samtidigt avdöda MRSA.<br />
• I andra hand väljs kemisk desinfektion med ett alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Hjälpmedel<br />
• Ska vara bundet till vårdtagaren.<br />
• Innan hjälpmedlet används av annan vårdtagare ska det desinfekteras med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
75<br />
Tvätt<br />
• Tvätt från person med känd MRSA blandas inte med tvätt från annan<br />
vårdtagare.<br />
• Rumsbunden tvättkorg/säck.<br />
• Använd handskar och engångsplastförkläde vid hantering av smutsig tvätt.<br />
Avfall<br />
• Rumsbunden sopsäck/påse. Denna tillsluts på rummet innan vidare transport.<br />
Kan sedan behandlas som brännbart hushållsavfall.<br />
• Vid såromläggningar m.m. används en separat liten soppåse för detta tillfälle.<br />
Påsen tillsluts sedan utan dröjsmål.<br />
Slutrengöring<br />
Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende/ egna hemmet.<br />
• Madrass med fast plastklädsel: Torka flödigt med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är<br />
grovt förorenad.<br />
• Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om den<br />
är grovt förorenad.<br />
• Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden.<br />
• Tvättbar kudde tvättas.<br />
• Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och<br />
allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren.<br />
• Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rumsenhet desinfekteras<br />
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Allt engångsmaterial kastas.<br />
Undersökning och behandling<br />
MRSA hindrar inte nödvändiga undersökningar och behandlingar.<br />
Vårdinrättning/mottagning som ska utföra undersökning eller behandling ska<br />
kontaktas i förväg för att kunna vidtaga smittförebyggande åtgärder. Kontakta<br />
även hygiensjuksköterska före flyttning av vårdtagaren.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
76<br />
Anmälan<br />
MRSA är fr.o.m. 1 juli 2004 en allmänfarlig sjukdom med anmälningsplikt och<br />
smittspårningsplikt enligt Smittskyddslagen. Behandlingsansvarig läkare<br />
ansvarar för anmälan och smittspårning vid nyupptäckta fall(läs vidare på<br />
www.smittupp.nu).<br />
Smittspårning <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong>a boendeformer<br />
Vid ett nyupptäckt fall av MRSA på ett boende <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård skall<br />
smittspårning ske (särskilt boende / korttidsboende /växelvårdsboende<br />
/gruppboende /demensboende etc.). Behandlingsansvarig läkare initierar och<br />
leder smittspårningen. Som en del i smittspårningen kan andra vårdtagare på<br />
boendet komma att provtas. Hur många som ska provtas avgör<br />
behandlingsansvarig läkare efter samråd med vårdhygien och<br />
smittskyddsenheten.<br />
För mer information angående provtagning, se kapitlet ”Provtagning för<br />
multiresistenta bakterier”.<br />
Uppge primärvårdens smittskyddsanslag, MRSA-kontot, som betalningsansvarig<br />
och ange vårdtagarens husläkare alt. smittskyddsansvarig husläkare i området<br />
som mottagare av svaret.<br />
Kontakta gärna hygiensjuksköterskan för råd angående provtagning och ifyllande<br />
av remisser.<br />
Personal<br />
Riktlinjer för personal som vårdat MRSA-patient kan läsas i dokumentet<br />
”Personalinfektioner” (www.akademiska.se/vardhygien , läs under fliken<br />
hygienrutiner)<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
77<br />
19. Övriga resistenta bakterier<br />
t.ex. VRE samt MRG (multiresistenta gramnegativa<br />
tarmbakterier), ex. ESBL-bildande bakterier<br />
Bakgrund<br />
Tarmbakterier som är resistenta mot antibiotika blir allt vanligare <strong>inom</strong> vården.<br />
Som exempel kan nämnas VRE (Vancomycinresistenta enterokocker).<br />
Enterokocker är grampositiva bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De<br />
vanligaste arterna är Enterococcus faecalis och Enterococcus faecium. De är<br />
naturligt resistenta mot ett flertal antibiotika. Enterokocker orsakar<br />
urinvägsinfektioner, sårinfektioner, blodförgiftningar och endokardit.<br />
Vancomycin resistenta enterokocker (VRE) rapporterades första gången<br />
på 1980-talet. Sedan dess har antalet fall ökat och utgör ett stort vårdhygieniskt<br />
problem i flera länder, främst USA och Europa. Förekomsten av VRE har hittills<br />
varit sparsam i Sverige och det är av stor vikt att detta gynnsamma läge<br />
bibehålls.<br />
Gramnegativa tarmbakterier, till exempel Escherichia coli och Klebsiella<br />
pneumoniae, som bildar så kallade extended-spektrum betalaktamaser (ESBL)<br />
ökar också. Dessa ESBL-bildande bakterier har gett upphov till utbrott <strong>inom</strong><br />
vårdinrättningar i hela världen. ESBL- bildande bakterier kan orsaka<br />
urinvägsinfektioner, lunginflammationer, bukinfektioner och blodförgiftningar.<br />
Infektioner med dessa stammar är svårbehandlade eftersom våra vanliga<br />
antibiotika inte hjälper.<br />
De flesta vårdtagare är endast koloniserade och ska då inte behandlas.<br />
Resistenta tarmbakterier sprids mellan vårdtagare genom tarm-mun smitta samt<br />
direkt och indirekt kontaktsmitta. God handhygien hos personal och vårdtagare<br />
är den viktigaste åtgärden för att stoppa smitta. Bakterierna kan överleva i<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
78<br />
miljön i månader under gynnsamma förhållanden. Rengöring och desinfektion av<br />
vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smitta. Enkelrum och<br />
eget hygienutrymme underlättar en god hygien och därmed minskar risken för<br />
smittspridning.<br />
Vård<br />
Basala hygienrutiner tillämpas i allt vårdnära arbete!<br />
Vårdtagare<br />
• Boendealternativet enkelrum med eget hygienutrymme rekommenderas.<br />
• Ska inte själv ta mat från uppdukad buffé, serveringskärl, kaffevagn eller<br />
liknande.<br />
• Kan äta i boendets matsal.<br />
• Ska tillämpa god handhygien.<br />
• Har inte tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering.<br />
Besökare<br />
• Ska tillämpa god handhygien.<br />
• Har inte tillträde till vårdinrättningens kök eller annan lokal för mathantering.<br />
Urinuppsamlingssystem<br />
Hantering av urinflaskor (och bäcken)<br />
Förorenade urinflaskor (och bäcken) rengörs i första hand i en spoldesinfektor.<br />
Om spoldesinfektor saknas kan följande förfaringssätt användas:<br />
Urinflaskor<br />
Urinflaskor ska vara personbundna.<br />
Töm urinen i toaletten och rengör urinflaskan med vatten och rengöringsmedel.<br />
Torka av flaskan utvändigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Urinflaskan bör kasseras efter varje vårdtagare.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
79<br />
Bäcken<br />
Dra en plastpåse över bäckenet innan det används. Innehållet tömmes i<br />
toaletten och plastpåsen dras sedan av. Torka av hela bäckenet flödigt med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Daglig skötsel av kvarvarande kateter<br />
Tvätta varje dag bort sekret och liknande från urinrörsmynningen och katetern.<br />
Tömbara påsar ska användas, för att minska infektionsrisken.<br />
• Använd urinuppsamlingspåse med bottenventil.<br />
• Påsen töms utan att anslutningen mellan kateter och påsens slang bryts.<br />
• Påsen byts vid kateterbyte eller då dålig lukt uppträder, dock minst en gång<br />
per vecka.<br />
• Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i<br />
urinblåsan.<br />
• På natten kan en icke tömbar påse med lång slang kopplas till den tömbara<br />
Läs mer i kapitlet ”Urinkateter och urinuppsamlingssystem”.<br />
Rengöring och desinfektion<br />
• Rengöring sker med rengöringsmedel och vatten. Rumsbunden<br />
städutrustning.<br />
• Spill av kroppsvätskor och förorenade ytor punktdesinfekteras med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Punktdesinfektera ”tag-ytor” såsom exempelvis kranar, dörrhandtag,<br />
toalettsits och knopp dagligen.<br />
• Porslin och bestick ställs genast in i diskmaskin och diskas på sedvanligt sätt.<br />
Val av desinfektionsmetod<br />
• Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att<br />
rengöra flergångsmaterial och samtidigt avdöda tarmbakterier.<br />
• I andra hand väljs kemisk desinfektion med ett alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
80<br />
Hjälpmedel<br />
• Ska vara vårdtagarbundna.<br />
• Innan hjälpmedlet används av annan vårdtagare ska det desinfekteras med<br />
alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Tvätt<br />
• Tvätt från person med kända resistenta tarmbakterier ska inte blandas med<br />
tvätt från annan vårdtagare.<br />
• Rumsbunden tvättkorg/säck.<br />
• Använd handskar och engångsplastförkläde hantering av smutsig tvätt.<br />
Avfall<br />
• Rumsbunden sopsäck/påse. Denna tillsluts på rummet innan vidare<br />
transport. Kan sedan behandlas som brännbart hushållsavfall.<br />
• Vid byte av KAD-påse, blöjbyte m.m. används en separat liten soppåse<br />
för detta tillfälle. Påsen tillsluts sedan utan dröjsmål.<br />
Behandlas som brännbart hushållsavfall.<br />
Slutrengöring<br />
Efter avliden vårdtagare eller flytt till annat boende/egna hemmet.<br />
• Madrass med fast plastklädsel: Torka flödigt med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
• Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är<br />
grovt förorenad.<br />
• Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om den<br />
är grovt förorenad.<br />
• Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden.<br />
• Tvättbar kudde tvättas.<br />
• Enhetens personal tar hand om, desinfekterar och rengör all utrustning och<br />
allt material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren.<br />
• Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rumsenhet desinfekteras<br />
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
81<br />
Undersökning och behandling<br />
Resistenta tarmbakterier hindrar inte nödvändiga undersökningar och<br />
behandlingar. Vårdinrättning/mottagning som ska utföra undersökning eller<br />
behandling ska kontaktas i förväg för att kunna vidta smittförebyggande<br />
åtgärder. Kontakta även hygiensjuksköterska före flyttning av vårdtagaren.<br />
Anmälan<br />
VRE är anmälnings- och smittspårningspliktig enligt Smittskyddslagen.<br />
Behandlingsansvarig läkare ansvarar för anmälan och smittspårning, för vidare<br />
information se www.smittupp.nu.<br />
Smittspårning <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong>a boendeformer<br />
Vid ett nyupptäckt fall av VRE på ett boende <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård skall<br />
smittspårning ske (särskilt boende/korttidsboende/växelvårdsboende/<br />
gruppboende/demensboende etc). Behandlingsansvarig läkare initierar och leder<br />
smittspårningen. Som en del i smittspårningen kan andra vårdtagare på boendet<br />
komma att provtas (inte personal). Hur många som ska provtas avgör<br />
behandlingsansvarig läkare efter samråd med vårdhygien och<br />
smittskyddsenheten.<br />
Positiva fynd anmäls av behandlingsansvarig läkare till smittskyddsläkaren.<br />
Kostnaden för provtagning debiteras primärvårdens smittskyddsanslag.<br />
För mer information angående provtagning, se kapitlet ”Provtagning för<br />
multiresistenta bakterier”.<br />
Kontakta gärna hygiensjuksköterskan för råd angående provtagning och ifyllande<br />
av remisser.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
82<br />
20. Provtagning för multiresistenta<br />
bakterier (MRB)<br />
Beställning<br />
Remiss Cosmic<br />
Remiss för beställning av prover finns i COSMIC remisser och svar, mikrobiologi,<br />
under gruppen Screening MRB. En remiss räcker för alla tre bakterier och för alla<br />
provmaterial som skall screenas. Undantag är om flera ”övriga material” skall<br />
screenas, då väljs ny remiss för varje nytt övrigt provmaterial.<br />
eller<br />
Remiss Mikrobiologi 1 Akademiska Laboratoriet (pappersremiss).<br />
En remiss räcker. Ange på rör och remiss varifrån provet är taget.<br />
• Kryssa i respektive rutor för "provmaterial".<br />
• Kryssa i de rutor som är aktuella under ”Multiresistenta bakterier”.<br />
• Ange svarsmottagaren, dvs ansvarig läkare.<br />
Vid smittspårning<br />
• ange detta på remissen.<br />
Vid screening av utlandsvårdade:<br />
• Kryssa i "Utlandsvistelse” och ange land.<br />
Provtagning<br />
Använd vanlig provtagningspinne med svart kork. Före provtagning kan pinnen<br />
fuktas i transportrörets medium eller i koksalt.<br />
Vid provtagning av urin används sterilt plaströr med skruvkork eller vacuumrör<br />
för urin.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
83<br />
Provtagning MRSA-screening:<br />
Odling tas från<br />
• näsa (näsöppningen,gränsområde hud-slemhinna)<br />
• svalg (tonsillområdet)<br />
• perineum (området mellan anus och vagina eller pung)<br />
Fråga efter och odla i förekommande fall från (ange sår, övrigt material 1,2,3):<br />
• hudskada t.ex. sår, eksem (hörselgång, skalp, underliv m.m.)<br />
• tracheostoma, insticksställe för kanyl eller kateter<br />
• urin från KAD eller suprapubisk urinkateter.<br />
Provtagning - VRE screening<br />
Odling tas från:<br />
• feces (pinnprov med synlig feces på pinnen)<br />
• övrigt material 1,2,3<br />
Provtagning - MRG screening<br />
Odling tas från:<br />
• feces (pinnprov med synlig feces på pinnen)<br />
• urin från KAD eller suprapubisk kateter<br />
• sår/skadad hud (om vårdtagaren har flera sår, odla från upp till tre sår)<br />
• övrigt material (insticksställe centrala infarter, stomier, dränage)<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
84<br />
21. Tuberkulos (TBC)<br />
Bakgrund<br />
I Sverige är tuberkulos idag en ovanlig sjukdom. Omkring 500 nya fall<br />
diagnostiseras varje år. I resten av världen inklusive Europa är TBC betydligt<br />
vanligare. Uppskattningsvis 1/3 av jordens befolkning är smittad och cirka<br />
3 miljoner människor avlider varje år av tuberkulos.<br />
Tuberkulos orsakas av en bakterie, Mycobacterium tuberculosis. Bakterien<br />
inaktiveras lätt med rengöring, värme eller alkoholbaserat desinfektionsmedel.<br />
Efter smitta kan infektion utvecklas <strong>inom</strong> den närmaste tiden (månader), men<br />
bakterien kan också finnas kvar i kroppen och orsaka infektion senare i livet<br />
(år – årtionden).<br />
Den vanligaste formen av tuberkulos är lungtuberkulos. Smittämnet finns då i<br />
luftvägarna och måste nå mottagarens luftvägar för att infektion ska kunna<br />
utvecklas. Tuberkulos smittar dels som droppsmitta direkt från patientens<br />
luftvägar vid hosta, dels som luftburen smitta; upphostat sekret med<br />
tuberkelbakterier kan då torka ihop till små droppkärnor som håller sig svävande<br />
i luften under lång tid, är smittsamma och lätt kan inhaleras. Smittspridning via<br />
ytor och vardagsföremål sker inte. Ovanliga TBC-former är ben-, led-, urinvägsoch<br />
mag-tarmtuberkulos. Dessa kan i vissa vårsituationer vara smittsamma.<br />
Vid misstänkt lungtuberkulos ställs diagnosen genom lungröntgen samt<br />
påvisande av tuberkelbakterier i sputum med mikroskopi och odling.<br />
Den allmänna BCG-vaccinationen av barn i Sverige upphörde 1975. Idag<br />
vaccineras endast barn som bedöms ha högre risk att smittas med tuberkulos.<br />
Vaccination ger inte ett fullständigt skydd mot tuberkulos, men skyddar mot de<br />
allvarliga formerna.<br />
Smitta<br />
För att en person med lungtuberkulos ska betraktas som smittsam krävs dels att<br />
han/hon hostar, dels att han/hon har bakterier i sputum påvisade med<br />
mikroskopi. Sårsekret och urin smittar inte om basala hygienrutiner tillämpas.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
85<br />
Vilka kategorier insjuknar i Sverige idag?<br />
• Äldre personer födda i Sverige.<br />
Dessa har blivit smittade under sin ungdom då tuberkulos var betydligt<br />
vanligare än idag. Infektionen blossar upp då immunförsvaret försvagats av<br />
ålder och/eller andra sjukdomar.<br />
• Personer i alla åldrar födda utanför Sverige.<br />
Dessa har blivit smittade i ursprungslandet och har därmed en förhöjd risk att<br />
insjukna i tuberkulos som om de bott kvar i ursprungslandet.<br />
Vid misstanke om tuberkulos hos vårdtagare<br />
• Se till att vårdtagaren kommer under läkarvård hos allmänläkare, på<br />
lungklinik eller på infektionsklinik.<br />
• Kontakta hygiensjuksköterska angående det fortsatta omhändertagandet av<br />
den sjuke.<br />
Om en vårdtagare konstaterats ha tuberkulos<br />
• Lungklinik och smittskyddsläkare sköter smittspårning och kontroller bland<br />
den personal och andra personer som haft kontakt med den sjuke.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
86<br />
22. Vattkoppor och Bältros/Herpes zoster<br />
Vattkoppor är en mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av varicellazostervirus.<br />
Viruset finns i blåsornas sekret och i luftvägarnas slemhinnor.<br />
Viruset finns kvar i kroppen och kan senare under livet aktiveras och ge upphov<br />
till bältros. Bältrosen är i regel halvsidig och begränsar sig till<br />
utbredningsområdet av en känselnerv.<br />
Inkubationstiden för vattkoppor är 2-3 veckor, men smittsamhet finns redan<br />
2 dagar innan utslagen uppträder och till dess att blåsorna torkat in (ca 5-6<br />
dagar). De flesta vuxna har haft vattkoppor, många utan att veta om det.<br />
Smittvägar<br />
Vattkoppor smittar genom direktkontakt med blåsinnehållet, men även luftburet<br />
och som droppsmitta.<br />
Bältros smittar vid direktkontakt tills blåsorna torkat in. En individ med bältros<br />
kan smitta en individ som inte haft vattkoppor, denna får då en<br />
vattkoppsinfektion.<br />
Vattkoppor<br />
Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen något<br />
dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar först ses på<br />
bålen senare i ansikte och munhåla. Klådan är ofta besvärande. Hosta ingår ofta<br />
i bilden (vattkoppor i luftrörens slemhinnor). Blåsor som är vattenklara och lätt<br />
går sönder, är omgivna av en smal rodnad. Med tiden blir blåsornas innehåll<br />
grumligt, varefter de torkar in och bildar skorpor. Komplikationer kan uppstå<br />
genom att blåsorna infekteras av hudbakterier, t.ex. stafylokocker. Ovanligare<br />
komplikationer är (virusorsakad) lunginflammation som kan vara mycket<br />
besvärlig. Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt<br />
immunförsvar.<br />
Sjukdomen kan behandlas med antivirala medel och/eller immunglobulin, vilket<br />
dock sällan är nödvändigt. Ofta ges klådstillande medel. Diagnos ställs i regel<br />
utifrån den typiska kliniska bilden men kan bekräftas genom fynd av virus från<br />
blåsor, eller att aktuella, virusspecifika antikroppar påvisas i blodprov.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
87<br />
Bältros<br />
Bältros ses fram för allt hos personer över 50 år och beror alltså på en<br />
reaktivering av latent infektion med vattkoppsvirus. Virus vandrar här från<br />
nervknutor vid ryggmärgen ut längs en nerv och ger upphov till blåsbildning i<br />
huden <strong>inom</strong> nervens utbredningsområde. Initialt kan feber och lätta<br />
allmänsymtom förekomma. Utslagen är mycket karakteristiska med sin oftast<br />
mycket tydligt ensidiga utbredning (dubbelsidig bältros kan förekomma).<br />
Utslagen föregås ofta av uttalade smärtor som kan likna andra sjukdomstillstånd,<br />
och smärtorna kvarstår inte sällan lång tid efter det utslagen försvunnit. Den<br />
gamla benämningen ”helveteseld” är talande! Bältros kan drabba ögonen och<br />
dess slemhinnor och då krävs oftast sjukhusvård. Liksom vid vattkoppor kan<br />
sjukdomsbilden kompliceras av en bakteriell infektion av blåsor. Antiviral<br />
medicinering bör ges <strong>inom</strong> 72 timmar vid bältros. Diagnos ställs oftast lätt utifrån<br />
den kliniska bilden.<br />
Basala hygienrutiner tillämpas vid all kontakt med<br />
vårdtagaren!<br />
Handhygien<br />
• Desinfektera händerna med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och<br />
efter all kontakt med vårdtagaren.<br />
• Använd undersökningshandskar vid smutsigt arbete. Ta av handskarna<br />
omedelbart efter avslutat arbetsmoment och desinfektera därefter händerna.<br />
• OBS! Se till att vårdtagaren också har god handhygien<br />
Skyddskläder<br />
• Använd engångsplastförkläde vid vårdtagarnära arbete och vid<br />
omhändertagande av smutstvätt och avfall.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
88<br />
Tvätt<br />
• Tvättsäck ska finnas på vårdtagarens rum.<br />
• Tvätta vårdtagarens kläder separat<br />
Rengöring/desinfektion.<br />
Torka av ytor i vårdtagarens närhet och toalett med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid. Använd handskar!<br />
Isolering<br />
Att förhindra spridning av vattkoppor genom hygieniska åtgärder eller isolering<br />
är svårt. Vårdtagare med vattkoppor eller generaliserad bältros rekommenderas<br />
enskilt rum. Det gäller också patienter med nedsatt immunförsvar och<br />
lokaliserad bältros.<br />
Vårdtagare med bältros kan vistas i allmänna utrymmen om blåsorna kan täckas<br />
med kläder.<br />
Personal som har lokaliserad bältros som kan täckas av kläder, kan i allmänhet<br />
arbeta. Övriga bör avstängas från patientvården till blåsorna har torkat in.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
89<br />
23. Influensa<br />
Smittvägar och smittsamhet<br />
Influensa är mycket smittsamt. Influensa smittar främst genom droppsmitta<br />
samt genom direkt och indirekt kontaktsmitta. De små droppar som uppstår när<br />
en person hostar eller nyser innehåller virus som kan smitta de personer i<br />
omgivningen som befinner sig <strong>inom</strong> 1 meter. Droppar kan falla ner och<br />
kontaminera händer, kläder, föremål och utrustning och ge upphov till både<br />
direkt och indirekt smitta via slemhinnor. Smitta via luftvägarnas slemhinnor<br />
sker genom att droppar inhaleras.<br />
Luftburen smitta måste alltid beaktas, framför allt vid åtgärder som kan tänkas<br />
medföra uppkomst av riklig mängd av mycket små droppar (aerosolbildning).<br />
Situationer där risken för luftburens smitta är stor är exempelvis<br />
sputumprovtagning, sugning av luftvägar och ambulanstransport av hostande<br />
influensapatient.<br />
Smittsamhet<br />
Smittsamheten föreligger som regel ett dygn före symptomdebut till och med en<br />
dag efter feberfrihet eller som i mest sju dagar efter symptomdebut. Hos barn<br />
och immunosupprimerade kan smittsamhet inte anges generellt.<br />
Symtom<br />
Inkubationstiden är 1-4 dagar. Symtom på influensa är hastigt insjuknande hög<br />
feber, frossa/frysningar, muskelvärk, huvudvärk, torrhosta, halsont. Diarré och<br />
kräkningar förekommer.<br />
Misstänkt fall<br />
Mer än 38 graders feber och influensaliknande symtom (två eller fler av följande<br />
symtom: hosta, halsont, snuva, muskel/ledvärk, huvudvärk) samt frånvaro av<br />
annan känd orsak till symtomen.<br />
eller<br />
Lunginflammation (allvarlig nedre luftvägsinfektion) utan annan uppenbar<br />
förklaring.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
90<br />
Bekräftat fall<br />
Laboratoriepåvisad influensa<br />
Allvarligt sjuka-VARNINGSKLOCKA!<br />
Det finns vissa tecken och symtom hos patienter med misstänkt influensa som<br />
kan förvarna om snabb försämring och ett allvarligt sjukdomsförlopp. Följande<br />
symptom på allvarlig influensasjukdom bör föranleda snabb handläggning<br />
(provtagning och behandling).<br />
- hög feber som kvarstår mer än 3 dygn<br />
- andnöd, förhöjd andningsfrekvens (vuxna ≥30/min.)<br />
- blodig eller färgad upphostning<br />
- frekventa kräkningar och svårighet att få i sig vätska<br />
- tecken på uttorkning (muntorrhet, liten urinmängd)<br />
- förvirring: nytillkommen desorientering/sänkt medvetandegrad<br />
- krampanfall<br />
- lågt blodtryck: systoliskt blodtryck < 90 mm Hg och/eller diastoliskt<br />
- blodtryck ≤ 60 mm Hg<br />
- blåaktig färgförändring av huden (cyanos)<br />
- bröstsmärtor<br />
Riskgrupper<br />
Följande riskgrupper bedöms ha ökad risk för ett allvarligt förlopp av<br />
influensasjukdom. För dessa patienter i riskgrupper gäller särskilda regler för<br />
provtagning, profylax och behandling (se respektive rubrik).<br />
Gravida kvinnor<br />
Personer > 65 år<br />
Personer med kroniska sjukdomar så som kronisk lungsjukdom, kronisk<br />
hjärtsjukdom, kronisk lever och njursvikt, pat med KOL, astmatiker, svårinställd<br />
diabetes, immunosupprimerade personer oavsett genes med mera.<br />
Den slutgiltiga bedömningen av enskilda personers risk för allvarligt<br />
sjukdomsförlopp görs av den behandlande läkaren.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
91<br />
Behandling<br />
Gravida, personer över 65 år, personer med allvarlig sjukdom (se ovan) och<br />
personer som tillhör riskgrupper (se ovan) bör övervägas för behandling med<br />
antivirala medel. Detta gäller både patienter och personal. Bedömningen är<br />
individuell och ska göras av ansvarig läkare. Behandling bör övervägas även för<br />
vaccinerade personer, oavsett typ av influensa. För råd om vaccinering, profylax<br />
och behandling hänvisas till Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendationer för<br />
profylax och behandling av influensa under postpandemisk fas.<br />
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-9- samt till<br />
infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong><br />
Basala hygienrutiner: Hälso- och sjukvårdspersonal ska vid<br />
undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter<br />
tillämpa basala hygienrutiner enligt SOSFS 2007:19.<br />
Skydd mot direkt droppsmitta/stänk:<br />
Personal som utför nära vårdarbete (<strong>inom</strong> ett avstånd av 1 meter från patienten)<br />
ska vid risk för droppsmitta använda munskydd. Skyddsglasögon eller visir<br />
ska användas om det finns risk för stänk mot ansiktet. I första hand bör<br />
operationsmunskydd av klass II R användas. R betyder vätskerepellent.<br />
Om vätskerepellenta munskydd inte går att få tag på kan operationsmunskydd<br />
av klass II användas.<br />
Munskydd som blir fuktiga ska bytas. Munskyddet är engångs och kastas efter<br />
användning.<br />
Skydd mot luftburen smitta:<br />
Vid risk för åtgärder som kan medföra risk för aerosolbildning (slemsugning,<br />
sugning av luftvägar, sputumprovtagning, provtagning av nasofarynx vid<br />
andningsgymnastik utförd av sjukgymnast, etc) ska stänk- och andningsskydd i<br />
form av filtrerande halvmasker av klass FFP3 samt skyddsglasögon/visir<br />
användas.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
92<br />
Andningsskyddet är personligt och engångs och kastas efter användning.<br />
Andningsskyddet har kapacitet för ett arbetspass på högst åtta timmar.<br />
Desinfektera alltid händerna efter användning av munskydd eller andningsskydd.<br />
Personer med riskfaktorer (se ovan), till exempel gravida, ska inte<br />
utföra arbetsuppgifter som kan medföra aerosolbildning.<br />
Beställning av mun- och andningsskydd<br />
Munskydd och andningsskydd finns att beställa på varuförsörjningen,<br />
sök på www.varor.lul.se.<br />
Operationsmunskydd klass II R:<br />
Artikelnummer 44241 Vätskeresistent munskydd<br />
Artikelnummer 62284 Vätskeresistent munskydd med visir<br />
Operationsmunskydd klass II:<br />
Artikelnummer 86300 Vätskeavvisande munskydd (ljussblått)<br />
Artikelnummer 85795 Vätskeavvisande munskydd (ljusgrönt)<br />
Artikelnummer 72555 Vätskeavvisande munskydd (ljusblått för ömtålig hud)<br />
Artikelnummer 82327 Vätskeavvisande munskydd (vitt för ömtålig hud)<br />
Artikelnummer 41709 Vätskeavvisande munskydd (grönt)<br />
Beställning av andningsskydd FFP3:<br />
Artikelnummer 75372 Andningsskydd med ventil<br />
Artikelnummer 45497 Andningsskydd med ventil<br />
Artikelnummer 44238 Andningsskydd med övertäckt ventil (förhindrar att<br />
kondens som bildas vid lång användningstid droppar ner på patienten, används<br />
framför allt på operation).<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
93<br />
Transporter<br />
Ambulanstransporter<br />
Luckan mellan förarhytt och patientutrymme bör vara stängd.<br />
Ambulanspersonal ska tillämpa basala hygienrutiner.<br />
Ambulanspersonalen som sitter med hostande influensapatient bör använda<br />
andningsskydd av klass FFP3 alternativt operationsmunskydd klass II R eller<br />
klass II samt stänkskydd i form av skyddsglasögon/visir.<br />
Hostande och nysande patienter ska uppmanas att hosta och nysa i<br />
engångsnäsduk som omedelbart slängs och hanteras som smittförande.<br />
Patienten ska därefter utföra handdesinfektion.<br />
Anhörig som medföljer ambulans ska inte sitta i förarhytten.<br />
Ambulansen rengörs enligt lokal rutin för smittsam patient.<br />
Provtagning<br />
Provtagning bör genomföras utifrån individuell bedömning av behandlande<br />
läkare, i första hand på personer som:<br />
- är allvarligt sjuka<br />
- tillhör en riskgrupp, se ovan<br />
- intas för vård på sjukhus<br />
- där provsvar av annat skäl är viktigt för den kliniska handläggningen.<br />
och bör övervägas för personer med misstänkt influensa som<br />
- tillhör en riskgrupp eller bedöms vara särskilt riskutsatta<br />
- arbetar <strong>inom</strong> sjukvården, äldreomsorgen eller på annat sätt vårdar personer i<br />
riskgrupper<br />
- får profylaktisk behandling men ändå utvecklar misstänkt influensa<br />
Vid provtagning ska personal skydda sig själv genom att följa basala<br />
hygienrutiner. Dessutom bör alltid andningsskydd av typen FFP3 alternativt<br />
operationsmunskydd klass II R eller klass II samt skyddsglasögon/visir användas<br />
pga risken för aerosolbildning i samband med provtagningen.<br />
Influensa A RNA (PCR) kan utföras på prov från nasofarynx, antingen taget<br />
genom aspirat eller med flockad provtagningspinne för nasofarynx<br />
Influensa A RNA (PCR) beställs i Cosmic-RoS, Mikrobiologi. Prov som inkommit<br />
före kl 11 under högsäsong besvaras samma dag, måndag – fredag (helgfria)<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
94<br />
annars närmast efterföljande vardag. I frånvaro av Cosmic, kan provet beställas<br />
på pappersremiss Mikrobiologi 2. (www.akademiska.se/remisser) Se även<br />
provtagningsanvisningarna (www.akademiska.se/provtagningsanvisningar)<br />
Provtagning nasofarynxaspirat:<br />
Provtagningsmaterial<br />
Sugset trachea, artikelnummer 45371.<br />
Sugkateter, artikelnummer 45279<br />
1 mL steril koksaltlösning<br />
Suganordning (20-50mL spruta eller vacuumsug)<br />
Utförande<br />
Informera patienten, tag på egen skyddsutrustning, kontrollera material och<br />
märk röret med patientidentitet.<br />
Suganordningen kopplas till den trattliknande delen på sugsetet. Sugkatetern<br />
kopplas till den räfflade nippeln.<br />
För in sugkatetern genom ena näsborren längs näshålans botten tills man känner<br />
att spetsen når bakre svalgväggen i höjd med ytterörat.<br />
Blockera slangnippeln med proppen eller tummen så att ett undertryck skapas.<br />
Aspirera / sätt på sugen, eventuellt behöver sprutan kopplas loss och tömmas på<br />
luft och sedan kopplas på igen för att aspirera ytterligare. Rotera katetern något.<br />
Upprepa tills sekret syns i katetern.<br />
Stäng av sugen innan katetern dras ut.<br />
Proceduren kan upprepas på andra näsborren.<br />
Sug upp 1.0 mL steril koksalt med katetern, så att sekretet sköljs ned i<br />
uppsamlingsröret. Upprepa om sekretet sitter fast.<br />
Byt till transportkork och märk röret med patientidentitet om detta inte redan är<br />
gjort.<br />
Ställ provet i kylskåp i väntan på transport.<br />
Provtagning av nasofarynxsekret med flockad pinne:<br />
Provtagningsmaterial<br />
Sterilt plaströr 15 mL, (polypropylenrör), art nr 65516<br />
Provtagningspinne för nasofarynx, art nr 44689<br />
(OBS! Använd ej provtagningspinne med svart kork avsedd för bakterieodling)<br />
1 mL steril koksaltlösning<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
95<br />
Utförande<br />
Informera patienten, tag på egen skyddsutrustning, kontrollera material och<br />
märk röret med patientidentitet.<br />
Tillsätt 1mL steril koksalt till plaströret.<br />
För upp nästippen något. För pinnen genom ena näsöppningen horisontellt långt<br />
in längs näsans skiljevägg till i höjd med ytterörat.<br />
Snurra pinnen 1-2 ett varv för att få optimalt provmaterial. Drag ut pinnen.<br />
Placera pinnen i det sterila plaströret med koksalt.<br />
Bryt pinnen där brottanvisning finns och skruva på korken. Undvik att späda<br />
provet med större mängd vätska.<br />
Märk röret med patientidentitet om detta inte redan är gjort.<br />
Ställ provet i kylskåp i väntan på transport.<br />
Snabbtest, Influensa A+B<br />
Snabbtest identifierar endast ca hälften av alla patienter med Influensa A-<br />
infektion. Testet rekommenderas för närvarande inte för bruk <strong>inom</strong> <strong>Uppsala</strong> läns<br />
landsting och kan inte beställas i Cosmic.<br />
Akuta analyser fredag em till söndag fm<br />
När behov av akut analys uppstår rekommenderas kontakt med virolog, tel<br />
018-611 28 25. Tillgänglighet av analysen beror av säsong och även<br />
tillgänglighet på externa lab.<br />
Rådgivning<br />
För ytterligare information om provtagning, vardagar 8-16,45, kontakta<br />
expeditionen på klinisk mikrobiologi på 018-611 39 16, alternativt jourhavande<br />
virolog, 018-611 28 25.<br />
Jourhavande läkare/mikrobiolog, lö-sö, kl.10-13, 018-611 39 19.<br />
Specialistläkare i virologi kontaktas endast i undantagsfall under jourtid<br />
kl 16.45-08 på 018-611 28 25.<br />
Smittspårning<br />
Smittspårning utförs för att identifiera nära kontakter som tillhör riskgrupper för<br />
att få allvarlig influensasjukdom, se ovan sid 2. Dessa personer bör övervägas<br />
för antiviral profylax.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
96<br />
Till nära kontakter räknas hushållskontakter eller motsvarande samt personal<br />
som vårdat patienter utan adekvat skyddsutrustning. Hit räknas även patienter<br />
som delat vårdrum med patient som insjuknat i influensa.<br />
Vård av vårdtagare med misstänkt eller konstaterad<br />
influensa<br />
Vuxna patienter på sjukhus bör vårdas i enkelrum. Rummet bör ha eget<br />
hygienutrymme. Dörren ska hållas stängd. Om rummet saknar toalett/dusch, ska<br />
patienten använda närmaste allmänna toalett/dusch. Noggrann rengöring och<br />
desinfektion av kontaktytor ska ske när patienten lämnar hygienutrymmet, se<br />
nedan.<br />
Patienten ska uppmanas att tvätta och desinfektera händerna ofta samt efter<br />
toalettbesök och före måltider.<br />
Misstänkt eller verifierad smitta med influensa får aldrig försena eller hindra<br />
nödvändiga undersökningar, behandlingar eller operativa ingrepp.<br />
Patienter ska vistas på rummet så länge smittsamhet föreligger. Detta gäller<br />
även vid måltider. Smittsamhet avgörs av behandlande läkare.<br />
Utrustning på vårdrummet (t.ex. inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett,<br />
stetoskop) bör vara patientbunden.<br />
Undersökningar och behandlingar ska om möjligt utföras i vårdrummet.<br />
(Lungröntgen och EKG etc).<br />
Rådgör med vårdhygien vid behov.<br />
Personal<br />
Vid influensaliknande symtom ska personal omedelbart rapportera till närmaste<br />
chef, tas ur arbete och eventuellt provtas.<br />
Personal bör vid misstänkt eller konstaterad influensa stanna hemma från arbete<br />
under smittsamhetsperioden. Smittsamheten föreligger som regel ett dygn före<br />
symptomdebut till och med en dag efter feberfrihet eller som i mest sju dagar<br />
efter symptomdebut.<br />
Personal som blivit exponerad i arbetet utan adekvat skyddsutrustning enligt<br />
ovan kan vara aktuell för behandling med antivirala medel<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
97<br />
(postexpositionsprofylax). Detta gäller särskilt gravida, personer över 65 år samt<br />
personer som tillhör riskgrupper. Behandling bör övervägas av behandlande<br />
läkare efter individuell bedömning även för vaccinerad personal och oavsett<br />
influensatyp. För råd om vaccinering, profylax och behandling hänvisas till<br />
Socialstyrelsens riktlinjer Rekommendationer för profylax och behandling<br />
av influensa under postpandemisk fas.<br />
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-9- samt till<br />
infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset.<br />
Gravida<br />
För varje gravid kvinna ska arbetsgivaren göra en individuell riskbedömning<br />
enligt AFS 2007:05. Gravid personal ska aldrig utföra arbetsuppgifter som kan<br />
tänkas medföra aerosolbildning (slemsugning, sugning av luftvägar,<br />
sputumprovtagning, provtagning av nasofarynx, vid andningsgymnastik<br />
utförd av sjukgymnast mm). Vid övrig vård av influensasjuka ska<br />
skyddsföreskrifterna följas. Detta gäller oavsett om kvinnan är vaccinerad eller<br />
inte och oavsett influensatyp.<br />
Besökare<br />
Antalet besökare bör begränsas. Besökare bör följa samma basala hygienrutiner<br />
som personal. Besökare har ej tillträde till någon annan lokal på avdelningen än<br />
patientens vårdrum.<br />
Daglig rengöring och desinfektion av ytor<br />
Punktdesinfektera omedelbart spill eller stänk med alkoholbaserat<br />
ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Rengör och desinfektera regelbundet dagligen vårdrummets ytor och föremål,<br />
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Daglig rengöring och desinfektion av hygienutrymmen<br />
och golv<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
98<br />
Städpersonalen ska följa basala hygienrutiner och använda skyddsutrustning<br />
enligt ovan. Utöver daglig städning enligt städhandoken ska handfat och<br />
”tagställen”, till exempel kranar, dörrhandtag, lysknappar, toalettpappershållare<br />
rengöras och desinfekteras med ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med<br />
tensid.<br />
Toalettstolens spolknapp och sittring ska mekaniskt bearbetas med<br />
ett alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid.<br />
OBS! Använd separat torkduk till toalettstolen.<br />
Golven rengörs med allrengöringsmedel enligt sedvanlig rutin<br />
Rumsbunden engångs golvmopp rekommenderas.<br />
Handläggning vid influensasymptom gäller även städpersonal.<br />
Desinfektion av flergångsartiklar<br />
Värmedesinfektion i disk- eller spoldesinfektor är den bästa metoden att rengöra<br />
och desinfektera flergångsartiklar.<br />
I andra hand väljs kemisk desinfektion, till exempel med M--Ytdes®.<br />
Medicinteknisk utrustning t.ex. inhalationsutrustning, blodtrycksmanschett,<br />
stetoskop mm ska vara patientbundna.<br />
Ta inte in mer material än nödvändigt till vårdrummet. Överblivet<br />
engångsmaterial som förvarats på öppna hyllor kasseras när vårdtagaren<br />
tillfrisknat.<br />
Desinfektion av hjälpmedel, t ex rullstolar, rullatorer,<br />
specialmadrasser, kilkuddar<br />
Hjälpmedel ska vara patientbundna och rengöras och desinfekteras vid behov<br />
samt när patienten tillfrisknat. Använd alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med<br />
tensid.<br />
Tvätt<br />
Tvätten ska hanteras som konventionell tvätt (icke smittförande).<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
99<br />
Tvättsäcken ska vara rumsbunden.<br />
Oanvänd tvätt som förvarats inne hos patienten eller i slussen ska sändas som<br />
smutstvätt när patienten skrivs ut.<br />
Avfall<br />
Avfall ska hanteras som konventionellt avfall.<br />
Avfallssäcken ska vara rumsbunden.<br />
Slutstädning<br />
Avdelningens personal rengör och desinfekterar all utrustning och allt material<br />
med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid.<br />
Avtorkningsbar madrass desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel<br />
med tensid.<br />
Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är<br />
grovt förorenad.<br />
Icke tvättbar kudde med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera kudden om<br />
den är grovt förorenad.<br />
Icke tvättbar kudde utan plastskydd: Kassera kudden.<br />
Tvättbar kudde: Sänd kudden till tvätt.<br />
Horisontella ytor och ”tagställen”, till exempel handtag och kranar i patientens<br />
rumsenhet desinfekteras.<br />
Överblivet engångsmaterial som förvarats på öppna hyllor kasseras när<br />
vårdtagaren tillfrisknat.<br />
Flergångsmaterial desinfekteras.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
100<br />
Litteratur<br />
• Vårdhandboken; www.vårdhandboken.se. Handboken finns bara på internet.<br />
Handboken är resultatet av ett samarbete mellan landsting och kommuner -<br />
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).<br />
• Sektionen för vårdhygiens hemsida; www.akademiska.se/vardhygien<br />
• Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag,<br />
Socialstyrelsen, 2006; www.sos.se<br />
• Smittskyddsenhetens hemsida; www.smittupp.nu<br />
• Grundläggande vårdhygien för hemsjukvård och äldreomsorg.<br />
Studentlitteratur (2000).<br />
• Sårvård 2000. Förlagshuset Gothia (2000).<br />
• Riktlinjer för behandling av ben- och fotsår i <strong>Uppsala</strong> län. Vårdprogram 2006;<br />
www.akademiska.se , flik Sjukvård på nätet.<br />
• Byggenskap och vårdhygien, Svensk förening för vårdhygien (2009). Se länk<br />
på www.akademiska.se/vardhygien<br />
• Provtagningsanvisningar för Akademiska laboratoriet;<br />
www.akademiska.se/provtagningsanvisningar<br />
Författningar<br />
• Författningshandbok för personal <strong>inom</strong> hälso- och sjukvård.<br />
Liber (2009) Speciell hänvisning till (SFS 1993: 584) Lag om medicintekniska<br />
produkter<br />
• SFS 2004:168 Smittskyddslag<br />
• SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslag<br />
• SFS 2001:453 Socialtjänstlag<br />
• SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag<br />
• SOSFS 2011:09 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete<br />
• SOSFS 1997:10 Medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och<br />
sjukvård<br />
• SOSFS 2007:19 Basal hygien <strong>inom</strong> hälso- och sjukvården<br />
• SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
101<br />
Författningarna hittas lättast på www.sos.se<br />
• AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem<br />
• AFS 2005:1 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan,<br />
överkänslighet<br />
• AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning<br />
Arbetsmiljöverkets författningar finns på www.av.se.<br />
<strong>Hygienrutiner</strong> <strong>inom</strong> <strong>kommunal</strong> vård 2012
Change language