Videokompendium

PAL (Phase Alternate Lines). Frankrike, som ofta ser sig som lite bättre, beslutade sig för sitt
eget SECAM (Sequential Couleur Avec Mémoire). Dessa system fördelar sig på olika sätt
runt om i världen idag. Den första reguljära färg-TV sändningen i Sverige gjordes 1970.
De tre sinsemellan helt inkompatibla färg-TV systemen fördelades över världen. Detta
skapade naturligtvis problem i det internationella programutbytet med det elektroniska
formatet. Samtidigt skapades en marknad för konverteringsteknik mellan de olika systemen.
Konvertering tar tid, kostar pengar och medför vissa kvalitetsförluster.
NTSC (National Television System Cimmittee) infördes i USA 1953 och är baserad på 525
TV-linjers upplösning och 60 Hz delbildsfrekvens (eller rättare 59,94 Hz p.g.a.
interferensproblem med färgbärvågen). Bandbredden är 4,2 MHz. Systemet
tillämpas i Nordamerika, huvuddelen av Mellan- och Sydamerika, Japan och Australien.
PAL (Phase Alternation Line) introducerades 1963 av tyska Telefunken. Systemet bygger på
625 TV-linjers upplösning och 50 Hz delbildsfrekvens. Bandbredden är 5,0 MHz. Systemet
tillämpas i hela Västeuropa, utom Frankrike, huvuddelen av Afrika och arabstaterna, Kina och
Indien.
SECAM (Séquentiel Couleur Avec Memorie) anammades av Frankrike 1967. Det bygger på
625 TV-linjers upplösning, 50 Hz delbildsfrekvens och en bandbredd på 6,0 Mhz. Systemet
används, förutom av Frankrike, av de flesta stater i det forna Östeuropa, Nordafrika och en
rad stater i Mellanöstern.
Utöver dessa standards, så döljer varje standard ytterligare undergrupper som främst berör
skillnader i bärvågsfrekvens för bild och ljud.
Tabell 1: Jämförande karakteristik mellan de tre TV-systemen i världen.
Inspelningsteknik
I USA där direktsända underhållningsprogram sändes från kust till kust med uppemot sex
timmars tidsdifferens blev önskemålet att spela in programmen, för att sända dom vid ett
senare tillfälle, alltmer angeläget. Till en början filmade man helt enkelt av en TV-skärm med
en filmkamera. Denna typ av konvertering till kemisk film kallas för telefilmning och gav inte
någon bra kvalitet. Man funderade på att istället spela in videosignalen på ett stålband eller
tape belagd med magnetiserbar metalloxid. Redan 1888 kunde dansken Valdemar Poulsen
spela in ljudsignaler på en ståltråd. Den uppfinningen ligger till grund för all elektromagnetisk
inspelning idag.
10