Videokompendium
Videokompendium
Videokompendium
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 1: Principskiss över hur en projektor för kinematografisk film fungerar. Notera<br />
sektorbländaren som dubblerar bländarfrekvensen (men inte bildfrekvensen).<br />
Den elektroniska bilden<br />
Teoretiskt sett kan man betrakta kinematografisk film som ett parallellt medium. När varje<br />
enskild bild projiceras på bioduken, så skjuts ju hela bilden ut samtidigt från projektorn (alla<br />
fotoner på en gång). Om vi däremot skulle vilja visa filmen samtidigt i en annan lokal, så<br />
måste vi hitta på ett sätt att i realtid skicka över bilderna. Då fungerar inte det parallella<br />
distributionssättet. Vi måste överföra bilden seriellt (i realiteten via en koppartråd eller<br />
liknande). Detta är den avgörande praktiska skillnaden mellan kinematografisk film och<br />
video. Behovet av, eller intresset för, att kunna distribuera rörliga bilder över långa sträckor,<br />
helst samtidigt som de filmas drev utvecklingen av videotekniken.<br />
Startsträckan för videotekniken<br />
Upptakten till det som så småningom skulle bli dagens videoteknik skedde faktiskt till stora<br />
delar parallellt med den kinematografiska filmen. Dock dröjde det längre innan den praktiska<br />
tillämpningen spred sig.<br />
Det finns ett antal milstolpar som kännetecknar utvecklingen av dagens videoteknik. Om man<br />
ska ta det hela från början, så kan man säga att det första fröet såddes i och med upptäckten av<br />
4