Videokompendium
Videokompendium
Videokompendium
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 26: Nödvändig bandbredd förolika typer av videoproduktion.<br />
Olika filformat för olika faser i produktionen<br />
Vi behöver välja filformat för:<br />
1. Insamling (inspelning) (Inspelning, animering och grafik)<br />
2. Bearbetning (Redigering, compositing, special effects, chromakey etc)<br />
3. Slutprodukt (Anpassning till mediabärare och uppspelningsutrustning, kodning,<br />
komprimering etc)<br />
Insamling<br />
Vid insamling är det oftast inte filformat som väljs utan inspelningsutrustning och därmed<br />
kvalitetsnivå.<br />
1. DV, DV-CAM, DVC-Pro<br />
5 ggr kompression, halv färgbandbredd jämfört med fullkvalitetsvideo<br />
2. BetaCam SP<br />
analogt system, broadcastkvalitet<br />
3. Betacam SX, DVCPRO 50, XDCAM, P2<br />
MPEG-2 baserat produktionssystem med hög broadcastkvalitet<br />
4. Digital Betacam<br />
högsta broadcastkvalitet, 2ggr kompression<br />
5. High Definition video<br />
oftast 1920x1080i eller 1280x720p<br />
6. 24p Universalformat<br />
progressiv video som kan konverteras till PAL, NTSC och film.<br />
7. Film<br />
mycket hög upplösning men dyrt<br />
Bearbetning<br />
Digitala videoband lagrar inte datafiler utan en videoström. För att kunna bearbeta materialet i<br />
en datormiljö överförs videoströmmen till ett filsystem. Enkelt beskrivet, man kopplar<br />
videobandspelaren till datorn och ”spelar” in materialet.<br />
Det optimala kan tyckas att låta filen ha samma kvalitetsnivå som originalet. Därmed slipper<br />
man omkomprimering av materialet. Men om produktionens slutresultat ska vara av låg<br />
kvalitet kan man redan här använda ett filformat med kompression. Å andra sidan kan det i<br />
vissa fall löna sig att bearbeta materialet i en högre kvalitet än det inspelade. Detta gäller<br />
bearbetningar som innehåller avancerade bearbetningar med många bildlager. När dessa<br />
bildlager skall föras ner på en videoström, måste materialet renderas. Använder man sig av<br />
lägre komprimeringsgrad i detta steg, så blir förluster och fel mindre. Ofta bestämmer<br />
utrustningen filformatet men graden av kompression kan för det mesta varieras. När filerna är<br />
lagrade kan materialet bearbetas med redigering, färgkorrigering etc. Produktionen kan även<br />
innehålla grafik från t ex animationsprogram. Materialet bör överensstämma med<br />
videofilernas kvalitet.<br />
När bearbetningen är klar konverteras materialet för att passa den slutliga mediebäraren<br />
(DVD, CD- multimedia etc.). I praktiken innebär det komprimering eller helt enkelt<br />
överföring till videotape.<br />
34