Videokompendium

More documents

Recommendations

Info

och ibland omöjliga att visa i TV. Format som CinemaScope, Todd-AO och icke-anamorfisk vidfilm togs fram till priset av höga kostnader för bl.a. biografägare. Så småningom började filmbranschen ändå att inse att deras filmer förr eller senare skulle hamna i TV-rutan. Olika åtgärder vidtogs för att på bästa sätt göra rättvisa åt de filmer som hade ett annat bildformat än 4:3. Det finns fortfarande en uppsjö av åsikter och tekniker om hur man bäst tar tillvara olika filmformat i TV-rutan. Genom lanserande av vidfilms-TV formatet 16:9 har man underlättat betydligt för visning av film på TV. 16:9 har ingenting med HDTV att göra annat än just förhållandet mellan bildens höjd och bredd. Bild 8: CinemaScope i jämförelse med TV formatet 4:3. 18
Videosignalen I optiska sammanhang talar man om att en hel bild som vi upplever den är en parallell process. D.v.s. att alla delar av bilden projiceras samtidigt över hela den aktuella bildytan. Detta gäller också vår subjektiva upplevelse av en videobild. Verkligheten är dock en annan. Videosignalen är linjär, vilket innebär att bilden måste ritas upp bit för bit. Vi talar om att bilden scannas. På en datorskärm scannas bilden linjevis (s.k. linjesvep) från övre vänstra hörnet till den nedre högra för att en bild ska uppstå (s.k. bildsvep). Denna process upprepas ett antal gånger per sekund (t.ex. 70 Hz). Antalet linjer (linjeupplösning) kan normalt ställas via datorns mjukvara. Denna scanning kallas för progressiv. Figur 10:Progressiv scanning. När det gäller det videosystem som vi använder idag, så använder vi i PAL systemet en bildfrekvens på 25 bilder per sekund. Istället för att scanna linje för linje, så låter vi istället elektronstrålen scanna varannan linje för att i nästa bildsvep scanna resterande linjer. Med detta förfaringssätt krävs två hela bildsvep för att skapa en komplett bild. Med en bildfrekvens på 25 bilder/sek skapas 50 delbilder/sek. Detta kallas för interlaced scanning och är ett arv från tidiga CRT med begränsad ”efterglödningstid”. Fördelen med interlaced scanning är att man kan öka bildfrekvensen utan att öka bandbredd. Aktiva linjer I PAL systemet använder vi oss av 625 horisontella linjer. Dock använder vi oss inte av alla dessa linjer för att rita upp TV bilden. Istället är bildupplösningen 576 linjers vertikal upplösning. Även horisontellt utnyttjas inte hela bandbredden för att rita upp en bild. Den del av signalen som vi använder för att rita upp en bild kallas aktiva linjer, medan de ”osynliga” signalerna kallas vertikalsläck respektive horisontalsläck. Dessa ”osynliga” signaler används för att föra över tilläggsinformation till TV:n. T.ex. synkroniseringspulser och text-TV. 19
Page 1 and 2: Kompendium i videoteknik - Idé - P
Page 3 and 4: Videons historia och utveckling Vid
Page 5 and 6: grundämnet selen år 1817. Naturli
Page 7 and 8: Bild 1: Kamerarör av typen Iconosc
Page 9 and 10: Figur 5: Principen för interlaced
Page 11 and 12: Problemet med att spela in bild på
Page 13 and 14: Bild 5: Video huvud (Upper drum) p
Page 15 and 16: Bild 7: Modern camcorder (DVCAM). P
Page 17: NTSC systemet. I Japan, som mer ell
Page 21 and 22: linje är förskjutna 1/50 sek i f
Page 23 and 24: Figur 14: Resultatet när de horiso
Page 25 and 26: Figur 16: CIE diagram där videosys
Page 27 and 28: I diagrammet ser vi att ögat uppfa
Page 29 and 30: Bild 9:Linjemönstret till höger v
Page 31 and 32: Bild 10:Representation av färgfas
Page 33 and 34: Digital video Bandbredd och lagring
Page 35 and 36: Filstorlek vs. upplösning och fär
Page 37 and 38: Under videoredigering behålls YUV
Page 39 and 40: I övre vänstra hörnet finns dc-k
Page 41 and 42: distribution och programutbyte mell
Page 43 and 44: 4. Videofilen får ta upp max 7MB p
Page 45 and 46: Själva videomaterialet ändras int
Page 47 and 48: Komisk motivering - Tex Charlie Cha
Page 49 and 50: Brännvidd och skärpa (ingår i ka
Page 51 and 52: axeln om man först gör en extrem
Page 53 and 54: I den dramatiska filmen har vi ofta
Page 55 and 56: Den episka filmen används ofta fö
Page 57 and 58: Ett karaktärsdrag kan komma bäst
Page 59 and 60: Kommunikation med rörliga bilder E
Page 61 and 62: Vi tittar alltid först på vad bil
Page 63 and 64: ens favoritscener inte alls fungera
Page 65 and 66: Människan är anpassningsbar. Man
Page 67 and 68: centralidén att vara så tydlig oc
Page 69 and 70:
Förredigering/Digitalisering Ljud
Page 71 and 72:
avstämd för den aktuella film som
Page 73 and 74:
akgrunden för att på så sätt g
Page 75 and 76:
Figur 39. Färgtemperaturer i det
Page 77 and 78:
Bild 11. Bild tagen med manuell sty
Page 79 and 80:
Bild 12. Exempel på användning av
Page 81 and 82:
I Fig 3 ser vi att blått ljus refl
Page 83 and 84:
I en CCD samlas en stor mängd foto
Page 85 and 86:
förflyttas vertikalt under denna t
Page 87 and 88:
Figur 47:. Genomskärning av Sony H
Page 89 and 90:
Bild 16: Sony DXC-D50 med DVCAM bak
Page 91 and 92:
Ljud Ljudet i en film är ofta myck
Page 93 and 94:
Vid en ljudhastighet på 340 m/s bl
Page 95 and 96:
tidsdifferens gör att vi kan orien
Page 97 and 98:
Riktningskarakteristik för en rikt
Page 99 and 100:
Men denna mikrofonplacering kan ge
Page 101 and 102:
Dessa problem är något som inte b
Page 103 and 104:
(Serial Digital Interface) som ska
Page 105 and 106:
verktyg är s.k. compositing. Här
Page 107 and 108:
just jordgubbarna är viktiga för
Page 109 and 110:
Exempel på vokabulär som används
Page 111 and 112:
Kamerans placering kan vara avgöra
Page 113 and 114:
Olika sätt att skapa djup i bild.
Page 115 and 116:
Röd färg är en signalfärg och d
Page 117 and 118:
Det är också vanligt att man anv
Page 119 and 120:
utspridda över hela hårddisken. S
Page 121:
ett år, för att åstadkomma dem.
show all

Videokompendium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?