Videokompendium

More documents

Recommendations

Info

Innehåll Videons historia och utveckling 3 Videosignalen 19 Färgreproduktion 24 Analog/Digital 32 Dramaturgi 46 Kommunikation med rörliga bilder 59 Manusarbete 66 Ljussättning 70 Videokameran 74 Ljud 91 Videoredigering 102 Bildberättande 106 Att jobba med effekter för film och video 116 2
Videons historia och utveckling Video kommer från latin och betyder ”jag ser”. Idag är det en benämning på upptagning, överföring, lagring och återgivning av elektriska bildsignaler. Till skillnad från film som är ett kemiskt medium, så är video ett elektroniskt medium. Man omvandlar bild och ljud till elektriska signaler. Dessa signaler lagras på olika sätt för att sedan omvandlas till bild och ljud igen. Den kinematografiska filmen Kinematografisk film, eller rörlig film, handlar om att lura hjärnan. Vi projicerar en serie stillbilder med en viss frekvens som får oss att uppfatta sekvensen som rörlig. Vår oförmåga att urskilja enskilda bilder ur en sådan sekvens av likartade bilder har man känt till sedan medeltiden. I och med att den fotografiska tekniken utvecklades under 1800-talet, så började man också experimentera med tekniker för att kunna avbilda verkligheten i rörliga bilder. De mest grundläggande tekniska förutsättningarna för att man skulle lyckas var att utveckla en tillräckligt ljuskänslig film på en flexibel filmbas i form av en lång remsa. Sedan måste en mekanisk-optisk enhet tas fram för att kunna fotografera bildserier på denna remsa och slutligen en enhet för att kunna projicera densamma. Genombrottet för den rörliga filmen kom 1895 då bröderna Lumiére startade visning av kortfilmer inför publik. Man använde sig av en kombinerad filmkamera och projektor. Gensvaret blev enormt och sedan dess har utvecklingen av kinematografisk filmteknik präglat hela 1900-talet. Att visa film För att en rörlig bildfrekvens verkligen skall kännas rörlig och inte som en serie stillbilder, så krävs en minsta bildfrekvens. Denna minsta bildfrekvens är beroende av storleken på motivets förändring mellan varje enskild bild (vinkelförändring). Man brukar dock säga att gränsen för att uppfatta en bildsekvens som rörlig ligger på ca 16 Hz. Denna gräns kallas för phifenomemet (grekiska ϕ). Den standard som man har i dag över hela världen ligger på 24 Hz (bilder/sekund). En annan parameter som styr vår uppfattning av en filmprojektion är temporalt flicker. Under bytet mellan två bilder måste projektorn släckas. Detta sker med hjälp av en mekanisk slutare. Effekten blir då en mörkerpaus mellan varje bild. Vid låga frekvenser uppfattas det som flimmer eller flicker, ett slags stroboskopeffekt. Ögats kritiska gräns för att uppfatta temporalt flicker beror på betraktningsförhållanden och personlig känslighet. Man brukar ange att gränsen ligger mellan 48-75 Hz. Detta är betydligt över bildfrekvensen på 24 Hz för film. För att råda bot på detta konstrueras projektorslutaren så att varje bild visas två gånger, eller t.o.m. tre, innan byte till nästa bild sker. Genom detta förfarande erhåller vi en frekvens på 48 eller 72 Hz, vilket ju får betraktas som tillfredställande. 3
Page 1: Kompendium i videoteknik - Idé - P
Page 5 and 6: grundämnet selen år 1817. Naturli
Page 7 and 8: Bild 1: Kamerarör av typen Iconosc
Page 9 and 10: Figur 5: Principen för interlaced
Page 11 and 12: Problemet med att spela in bild på
Page 13 and 14: Bild 5: Video huvud (Upper drum) p
Page 15 and 16: Bild 7: Modern camcorder (DVCAM). P
Page 17 and 18: NTSC systemet. I Japan, som mer ell
Page 19 and 20: Videosignalen I optiska sammanhang
Page 21 and 22: linje är förskjutna 1/50 sek i f
Page 23 and 24: Figur 14: Resultatet när de horiso
Page 25 and 26: Figur 16: CIE diagram där videosys
Page 27 and 28: I diagrammet ser vi att ögat uppfa
Page 29 and 30: Bild 9:Linjemönstret till höger v
Page 31 and 32: Bild 10:Representation av färgfas
Page 33 and 34: Digital video Bandbredd och lagring
Page 35 and 36: Filstorlek vs. upplösning och fär
Page 37 and 38: Under videoredigering behålls YUV
Page 39 and 40: I övre vänstra hörnet finns dc-k
Page 41 and 42: distribution och programutbyte mell
Page 43 and 44: 4. Videofilen får ta upp max 7MB p
Page 45 and 46: Själva videomaterialet ändras int
Page 47 and 48: Komisk motivering - Tex Charlie Cha
Page 49 and 50: Brännvidd och skärpa (ingår i ka
Page 51 and 52: axeln om man först gör en extrem
Page 53 and 54:
I den dramatiska filmen har vi ofta
Page 55 and 56:
Den episka filmen används ofta fö
Page 57 and 58:
Ett karaktärsdrag kan komma bäst
Page 59 and 60:
Kommunikation med rörliga bilder E
Page 61 and 62:
Vi tittar alltid först på vad bil
Page 63 and 64:
ens favoritscener inte alls fungera
Page 65 and 66:
Människan är anpassningsbar. Man
Page 67 and 68:
centralidén att vara så tydlig oc
Page 69 and 70:
Förredigering/Digitalisering Ljud
Page 71 and 72:
avstämd för den aktuella film som
Page 73 and 74:
akgrunden för att på så sätt g
Page 75 and 76:
Figur 39. Färgtemperaturer i det
Page 77 and 78:
Bild 11. Bild tagen med manuell sty
Page 79 and 80:
Bild 12. Exempel på användning av
Page 81 and 82:
I Fig 3 ser vi att blått ljus refl
Page 83 and 84:
I en CCD samlas en stor mängd foto
Page 85 and 86:
förflyttas vertikalt under denna t
Page 87 and 88:
Figur 47:. Genomskärning av Sony H
Page 89 and 90:
Bild 16: Sony DXC-D50 med DVCAM bak
Page 91 and 92:
Ljud Ljudet i en film är ofta myck
Page 93 and 94:
Vid en ljudhastighet på 340 m/s bl
Page 95 and 96:
tidsdifferens gör att vi kan orien
Page 97 and 98:
Riktningskarakteristik för en rikt
Page 99 and 100:
Men denna mikrofonplacering kan ge
Page 101 and 102:
Dessa problem är något som inte b
Page 103 and 104:
(Serial Digital Interface) som ska
Page 105 and 106:
verktyg är s.k. compositing. Här
Page 107 and 108:
just jordgubbarna är viktiga för
Page 109 and 110:
Exempel på vokabulär som används
Page 111 and 112:
Kamerans placering kan vara avgöra
Page 113 and 114:
Olika sätt att skapa djup i bild.
Page 115 and 116:
Röd färg är en signalfärg och d
Page 117 and 118:
Det är också vanligt att man anv
Page 119 and 120:
utspridda över hela hårddisken. S
Page 121:
ett år, för att åstadkomma dem.
show all

Videokompendium

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?