ÃRSREDOVISNING 2006 STOCKHOLMS STADSTEATER AB

More documents

Recommendations

Info

inlaga210x280.qxp:inlaga 07-03-28 10.51 Sida 9 PÅ VÅRA SCENER STORA SCENEN Vårsäsongen 2006 bjöd på tre premiärer och en nypremiär på Stora scenen. Dessutom fortsatte vi att spela några av 2005 års produktioner: Jag är min egen fru av Doug Wright i regi av Rickard Günther, Tolvskillingsoperan av Bertolt Brecht i regi av Lars Rudolfsson och Det finns ett liv där borta i Vällingby av Kristina Lugn i regi av Åsa Kalmér. Erik den XIV av August Strindberg i regi av Lennart Hjulström flyttades under våren över till Stora scenen på grund av det stora publiktrycket. William Shakespeares En midsommarnattsdröm i Alexander Mørk-Eidems kongeniala regi och bearbetning var först ut av vårens premiärer och blev en hyllning till människans fantasi, lek och begär. Placerad i folkparksmiljö blev uppsättningen en oerhörd publikframgång med drygt 50 000 besökare. Den 4 mars hade Molières klassiker Hustruskolan premiär i regi av Philip Zandén. Som den åldrande och älskande Arnolphe såg vi Sven Wollter och som den unga Agnes sågs Stockholms stadsteaters uppmärksammade nytillskott Maria Salomaa, i detta drama om ständigt aktuella frågor som heder och oskuld. Sist ut bland vårens premiärer var Jösses flickor – återkomsten. Den 7 april öppnade Stadsteatern portarna för ett stycke kvinnohistoria när Margareta Garpes och Suzanne Ostens smått legendariska pjäs Jösses flickor på nytt såg dagens ljus, denna gång i regi av Maria Löfgren. För bearbetningen stod dramatikern Malin Axelsson som också skrivit föreställningens andra akt – Stålflikkan. Detta nyskrivna stycke knyter samman historia med nutid och väcker avgörande frågor om vår gemensamma framtid. För Stockholms stadsteater betydde denna uppsättning inte bara kritikerrosor och publiktillströmning. Jösses flickor – återkomsten tecknar också en viktig milstolpe i teaterns historia genom sitt samhällsengagemang och sitt konstnärliga mod, och följer den röda tråd som är teaterns kärnverksamhet. Birgitta Egerbladhs dansteaterföreställning Tjechovträdgården avslutade vårsäsongen på Stora scenen med nypremiär den 19 maj. Med en särskild känsla för Tjechov lyckades Egerbladh tillsammans med sin ensemble fånga existentiella frågor, humor och vemod på ett sätt som med självklarhet öppnade dörrarna till detta klassiska författarskap för en bred publik. Höstsäsongen 2006 fick sin första premiär på Stora scenen den 30 september med nobelpristagaren Harold Pinters Hemkomsten i regi av Thommy Berggren. Pjäsen har benämnts som ett av Pinters absoluta mästerverk. Uppsättningen fick stor uppmärksamhet i media och spelades för utsålda hus. Ett par månader senare, den 30 november, var det dags för höstens premiär nummer två på samma scen. Helena Bergströms storartade gestaltning av Blanche i Tennessee Williams klassiska triangeldrama Linje Lusta hyllades av kritikerna. Göran Stangertz regisserade denna föreställning om krossade illusioner och livslögner, åtrå och kärlek. Mellan höstens två premiärer rymdes också en nypremiär. Allan Ayckbourns komedi En fröjdefull jul, som tidigare spelats på Lilla scenen, gick på grund av publiktrycket upp på nytt den 4 oktober på Stora scenen med Stockholms stadsteaters egen revyensemble i regi av Johan Huldt. KLARASCENEN Medea i regi av Sara Cronberg var startskottet för spelåret på Klarascenen som följdes av ytterligare sju premiärer. Nils Gredebys nyöversättning förde tusenåriga repliker in i vår tid och Helena Bergströms rolltolkning gjorde Euripides berättelse om kärlek, svek och svartsjuka blodfull och angelägen. Även ett par av 2005 års produktioner gavs under 2006. Vid några tillfällen kunde publiken se två av Stadsteaterns verkligt stora, Meta Velander och Yvonne Lombard, i Två kvinnor av David Hare i regi av Eva Gröndahl. Birgitta Egerbladhs dansteaterföreställning Köra och vända eller Dit jag 9
inlaga210x280.qxp:inlaga 07-03-28 10.51 Sida 10 längtar så spelades också vidare. Här förenades Strindbergs texter med Kristina Lugns. En kanske oväntad korsbefruktning som en samspelt ensemble förvandlade till absolut nutid, där såväl stress som relationer spränger in i våra liv. Den 10 februari var det premiär på Onda andar av Fjodor Dostojevskij i dramatisering av Ole Anders Tandberg, som också regisserade. Klarascenen blev en kopia av restaurang Pelikan i Stockholm och här utspelade sig nu denna myllrande berättelse från förra seklet om ondska, nihilism och omöjlig kärlek inför Stadsteaterns publik. Regissören Sara Cronberg stod också för årets tredje premiär som var ett sätt att uppmärksamma 100-årsdagen av Henrik Ibsens bortgång. Gunilla Röör spelade Ellida i Frun från havet – ett drama om sviken kärlek och om diskrepansen mellan våra drömmar och det vi liv vi faktiskt kan förverkliga. Höstsäsongen inleddes den 15 augusti med Staffan Göthes Temperance i regi av Rickard Günther. Stycket avslutar sviten om familjen Cervieng och precis som i klassikern En uppstoppad hund lyckas Göthe här fånga människans irrfärder i ett samhälle i förändring och påminner om hur lika vi alla i grunden är. Den 1 september var det dags för ännu en premiär. Arthur Millers klassiker Alla mina söner i regi av Carl Kjellgren med Tomas Bolme i huvudrollen blev en stor publikframgång. Dramat berättar om slitningarna inom en familj som ställs inför frågor om individuellt ansvar och moral mot bakgrund av andra världskriget. Farliga förbindelser i regi av Linus Tunström blev höstens tredje premiär. Christopher Hamptons scenversion bygger på Choderlos de Laclos brevroman och handlar om kärlek, erotik och inte minst om makt. Uppsättningen präglades av direkt publikkontakt där gränserna mellan dikt och verklighet löstes upp och därmed påminde om pjäsens ständiga aktualitet. Margareta Garpe stod för både text och regi i Älskar dej också, om en före detta kärnfamilj som tillfälligt återförenas. Föreställningen fick ett fint mottagande 10 av såväl press som publik. Pjäsen ställde bland annat frågor om vilka förväntningar de som var en del av 70-talets stora skilsmässovåg idag har på kärlek och äktenskap. Två urpremiärer av Lars Norén blev en fin avslutning på spelåret. Lennart Hjulström regisserade Terminal 4: Allt… innan och Terminal 8: Om ljuset om en abort respektive framväxande religiös fanatism hos en ung man. I rollerna sågs bland andra Anja Lundqvist, Shanti Roney och Göran Ragnerstam. LILLA SCENEN Under året var det fem premiärer och en nypremiär på Lilla scenen. Kvartetten av Ronald Harwood hade premiär 2005 men spelades också under 2006. Pjäsen i översättning av Bodil Malmsten och i regi av Lena T Hansson tilltalade inte minst den äldre publiken. Det var ett nöje för Stadsteatern att med denna humoristiska och temperamentsfyllda uppsättning vara med om att vända upp och ned på en rad fördomar om livet efter 65. Ett par av årets produktioner som haft premiär på Bryggan flyttades över till Lilla scenen på grund av det stora publiktrycket: Bengt Järnblads iscensättning av Carol Rocamoras pjäs Jag tar din hand i min som byggde på brevväxlingen mellan dramatikern Anton Tjechov och skådespelerskan Olga Knipper. Philip Zandén och Maria Salomaa gestaltade det berömda teaterparet vars kärlek inte bara hade en stor åldersskillnad att överbrygga utan MARIA SALOMAA, PHILIP ZANDÉN I »JAG TAR DIN HAND I MIN...« oftast också många hundra mil. Finns det ett autentiskt jag? Och hur långt är vi beredda att gå för att bli älskade? Detta är frågor som väcktes i Ångrarna med text och regi av Marcus Lindeen, elev från Dramatiska Institutet som hösten 2006 gjorde sin praktik på Stadsteatern. Föreställningen byggde på dokumentärt material om könsbyten och fick ett fint mottagande. 3 x Nu sparkade igång vårsäsongen på Lilla scenen den 21 januari. Titeln rymde uppsättningar av examenselever från Dramatiska Institutet. I samarbete med Stadsteatern bjöd Karl Seldahl, Hugo Hansén och Kjersti Horn på var sin del i en helafton med temat kärlek. Den stora apan av Laura Ruohonen, Kränk av Martin Heckmanns och Natten sjunger sina sånger av Jon Fosse är alla exempel på den kanske mest intressanta nyskrivna dramatiken i Europa idag. Författaren Jonas Hassen Khemiri och regissören Farnaz Arbabi är framgångsduon bakom Invasion! som hade premiär den 10 mars. I sin intelligenta dramatikerdebut tar sig Khemiri med lekfullhet an ämnen som identitet och stereotyper på ett sätt som överraskar. Uppsättningen blev en av årets stora succéer, publiktrycket var stort och mottagandet i pressen oerhört positivt. Sympati för djävulen epilog till ett konstnärsliv av Lucas Svensson var ett samarbete med Dramaten och Strindbergs Intima Teater. Den 15 mars hade föreställningen i regi av Linus Fellbom nypremiär på Stadsteaterns Lilla scen och i den enda rollen sågs Rikard Wolff. Pjäsen är inspirerad av skådespelaren Gustaf Gründgens liv och utspelar sig i Manilla 1968 under de sista timmarna i hans liv. Gründgens är förebild till Klaus Manns romanfigur Mefisto samt till filmen med samma namn. Hösten på Lilla scenen inleddes med ett stycke av ännu en debuterande dramatiker, Gunilla Thorgren. Hon är tidigare främst känd som författare och debattör och var en av förgrundsgestalterna i Grupp 8. Garderoben hade premiär den 8 september i regi av Ulla Skoog. Pjäsen om två kvinnor med olika livs- och karriärval bakom sig aktualiserar frågor om
Page 1 and 2: Omslaget.qxp:omslag210x280.qxd 07-0
Page 3 and 4: inlaga210x280.qxp:inlaga 07-03-28 1
Page 9: inlaga210x280.qxp:inlaga 07-03-28 1
Page 61 and 62:
inlaga210x280.qxp:inlaga 07-03-28 1
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
show all

Ã RSREDOVISNING 2006 STOCKHOLMS STADSTEATER AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

ÃRSREDOVISNING 2006 STOCKHOLMS STADSTEATER AB