Granskning av räddningstjänstinsats vid polismyndigheten ... - Polisen

More documents

Recommendations

Info

Granskning av räddningstjänstinsats i Norrbotten 22 Bedömning Att dokumentera en räddningsinsats i händelserapporteringssystemet bedömer granskningsgruppen som otillräckligt. Möjligheterna till att på ett överskådligt sätt skriva i fritextfälten är begränsade och risken är uppenbar att viktig information inte skrivs in, särskilt om det är flera personer som skriver i händelserapporten. För att under insatsen få en klar bild över händelsen krävs dokumentation över alla beslut och åtgärder. Polismyndigheten bör därför införa bättre rutiner för dokumentation genom särskilda besluts- och åtgärdskalendrar. Bedömningar beträffande ledningsstabens åtgärder, se avsnittet 9.12. 9.4 Yttre ledning PIC, dokumentation Iakttagelser Initialt utsågs inspektör Krister Johansson som bisittare i polishelikoptern och tillika polisinsatschef. Vid granskningsgruppens intervjuer har framkommit att Johansson, som är utbildad bisittare i polishelikoptern, men saknade insatschefsutbildning, inte ansåg dessa roller var förenliga. Johansson utsågs till PIC torsdagen den 26 juli kl. 13.27 av VB. Då det inte var möjligt för Johansson att föra något protokoll eller anteckningar under flygningen begärde han att LKC skulle ansvara för dokumentationen i händelserapporten. En ny PIC, inspektör Tony Kvickström och en ställföreträdande PIC Anders Malmström utsågs kl. 19.28. Under de dygn som insatsen pågick fanns det totalt tre PIC. Insatscheferna har från torsdag kväll den 26 juli använt en stuga i Ritsem som fältstab. Stugan har elektricitet och andra bekvämligheter. Insatscheferna har sedan den tidpunkten förfogat över bärbar datorutrustning. Stugan har även utgjort brytpunkten för insatsen. Något insatsprotokoll som avser insatschefens beslut, åtgärder eller dylikt, har inte förts någon gång under insatsen. Det finns heller inte några anteckningar/segmenterings-journaler som uppfyller de krav som ställs för att man kan anse att MSOmetoden har använts, om vem som sökt inom ett visst område, med vilket typ av resurs eller vid vilken tidpunkt söken har genomförts samt utvärdering av sökresultaten, POD. Arbetsbelastningen på fältstaben har tidvis varit hög och tjänstgöringstiderna mycket långa, se även avsnitt 14. Bedömning Granskningsgruppen delar Krister Johanssons uppfattning att det inte är lämpligt att vara bisittare i helikopter samtidigt som han ska leda insatsen. Samtidigt har gruppen förståelse för den situation som rådde i början. Att använda stugan i Ritsem som fältstab ser granskningsgruppen som ett bra alternativ då alla bekvämligheter fanns i stugan även om ledningsförhållandena på platsen inte varit optimala. Vid samtal med insatscheferna har de haft uppfattningen att all protokollering om insatsen ska skötas av LKC i händelserapporteringssystemet. Protokollering av denna typ av händelse måste föras på flera olika sätt. Händelserapporten måste alltid föras under hela händelsen. Initialt innan möjlighet har skapats att föra insatsprotokoll hos insatschefen bedömer granskningsgruppen att händelserapporteringssystemet kan användas. Över tid måste dock PIC föra protokoll löpande över de åtgärder som vidtas. Granskningsgruppen ser det som anmärkningsvärt att det inte under någon tid under insatsen fördes något insatsprotokoll. Det är ytterst räddningsledarens ansvar att se till att alla åtgärder, beslut och dylikt protokolleras och redovisas på ett överskådligt sätt. Insatsen ska fortlöpande utvärderas för att klarlägga om vidtagna åtgärder gett önskad effekt och resultat, utifrån de beslut som fattats. Finns det inte nödvändig dokumentation så är en sådan utvärdering i princip omöjlig att genomföra, vilket kan leda till att en insats blir ineffektiv och med felaktig inriktning. På motsvarande sätt måste segmenteringsjournaler
Den aktuella händelsen 23 föras med god ordning så att MSO-konceptet kan användas, se vidare avsnitt 7. Granskningsgruppen bedömer att tydliga rutiner bör skapas för hur dokumentation ska gå till på olika nivåer om vem som har ansvar för att dokumentationen genomförs. Detta bör ske genom att en tjänsteföreskrift om särskild händelse enligt FAP 201-1 utarbetas och att fjällräddning och efterforskning av försvunna personer betraktas som en särskild händelse. 9.5 Larmning av egna sökresurser Iakttagelser Efter det att beslut om att inleda räddningstjänst enl. LSO fattades torsdagen den 26 juli kl. 07.25, rekvirerades polishelikopter via Rikskommunikationscentralen kl. 07.27 och fjällräddare larmades ut via Rapid Reach kl. 08.04. Ett civilt helikopterbolag larmades kl. 08.14. Klockan 11.19 lyfter den civila helikoptern från Ritsem med tre fjällräddare ombord. Den första polispatrullen, polishelikoptern med bisittare var på plats kl. 13.27. Hundpatrull rekvirerades kl. 22.32. Bedömning Med beaktande av de stora avstånd som råder i fjällvärlden och den svårtillgänglighet som finns i väglöst land bedömer granskningsgruppen att värdefull tid gått förlorad i förberedelse innan beslut om räddningstjänst enligt LSO har fattats. När väl beslut om räddningstjänst har fattats är det väsentligt att sätta in så mycket resurser som nödvändigt så tidigt som möjligt. Att återhämta förlorad insatstid i efterhand går inte och vid alla typer av räddningsinsatser sker en kamp mot klockan. 9.6 Larmning av externa sökresurser Iakttagelser Torsdagen den 26 juli kl. 21.28 begärde räddningsledaren VB Petra Hinterthaner hjälp av Hemvärnet via Armé Taktiska Staben, ATS. 30 hemvärnssoldater infann sig efter begäran på brytpunkt i Ritsem fredagen den 27 juli kl. 07.00 I denna resurs ingick även tre mc förare och tre sökhundsekipage. Hemvärnet bistod under hela insatsen med en resurs om ca 25-30 personer. Hemvärnet har skött sina avlösningar, underhåll, dokumentation och samband genom den militära insatschefen. Vid de intervjuer som granskningsgruppen genomfört har det i huvudsak framförts att man vanligtvis hittar de försvunna personerna med helikopter inom några timmar. Bedömning Det är en oacceptabelt lång tid, att fysiskt ha en resurs för marksökning på plats först ett dygn efter det att räddningstjänst är inledd. Inget fall är det andra likt och varje enskilt fall måste bedömas utifrån de aktuella förutsättningarna. Räddningsledaren borde agerat på ett mer aktivt sätt för att skapa förutsättningar för ett effektivt räddningsarbete som kommit igång tidigare (LSO 1 kap. 1 §). Den dokumentation som förts i krigsdagbok, vilken granskningsgruppen tagit del av, utgör ett exempel på hur ett insatsprotokoll kan föras. 9.7 Helikopter Iakttagelser Behovet av helikopterresurs har omfattat såväl sökresurs i räddningsarbetet som transporter till och från insatsområdet. Räddningsledaren/VB beställde Polishelikopter vid RKC den 26 juli kl. 07.31. Man fick där besked om att piloten arbetat under natten och att RKC skulle kontrollera när han kunde påbörja tjänstgöring. Första kontakten med civila helikopterföretag togs av LKC den 26 juli kl. 08.10. Därefter kontaktades fjällräddarnas insatsledare, som meddelade kl. 11.19 att de skulle lyfta med helikopter från Ritsem. Kl. 10.11 meddelade polisflygets pilot vid Bodenbaseringen att han var flygklar inom en timme och att
Page 1: Tillsynsrapport 2013:5 Granskning a
Page 4 and 5: Granskning av räddningstjänstinsa
Page 56 and 57: 18.7 MSB:s rapporter och länkar Ut
Page 58: www.polisen.se

Granskning av räddningstjänstinsats vid polismyndigheten ... - Polisen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?