Granskning av räddningstjänstinsats vid polismyndigheten ... - Polisen

More documents

Recommendations

Info

Granskning av räddningstjänstinsats i Norrbotten 28 ningen och agerat utifrån att insatsen har letts som en särskild händelse, i vart fall efter att ledningsstaben inrättades. Länspolismästaren har också gett uttryck för, att då upprättande av ledningsstab beslutas, är detta också ett beslut om att händelsen ska betraktas som en särskild händelse. Ledningsförhållandena har emellertid varit oklara. De dokumentationskrav som ställs på en särskild händelse enligt FAP 201-1, har inte uppfyllts. Se även avsnitt 9.12, om stabsmetodik och ledningsförhållanden. Bedömning Granskningsgruppen bedömer att denna typ av händelser ska betraktas som en särskild händelse enligt FAP 201-1 och ett särskilt beslut om detta borde ha fattats. Grunden för detta är att en händelse av denna omfattning inte bör ledas i linjeorganisationen med VB som räddningsledare. Det finns inga möjligheter att parallellt över tid med det ordinarie vaktuppdraget driva denna typ av ärende på ett effektivt sätt. Det får inte råda några oklarheter om att en händelse är att betrakta som en särskild händelse eller inte. Lednings- och ansvarsförhållandena måste vara klargjorda. 9.12 Stabsmetodik och ledningsförhållande Allmänt om ledningsstöd En ledningsstab utgör ett beredningsorgan för länspolismästaren/kommenderingschefen/räddningsledaren att fatta beslut och att verkställa de beslut som fattats av denne. En kommenderingschef/räddningsledare är den person som på direkt uppdrag av länspolismästaren leder polisverksamheten i ett visst ärende. Ledningsstab upprättas som regel efter att beslut om särskild händelse enligt FAP 201-1 fattats, d.v.s. när verksamheten är så omfattande att det krävs att den leds i särskild ordning och inte i linjeverksamheten. En polisiär stab är vanligtvis indelad i funktioner med olika ansvarsområden, P1 personal, P2 under- rättelseverksamhet, P3 insatsledning, P4 logistik och utrustning, P5 planering och samverkan, P6 insatsanalys, P7 media och P8 uppgiftsberoende verksamhet. Verksamheten i staben leds av en stabschef. Det är inte så vanligt förekommande att länspolismästaren själv leder enskilda ärenden utan denne utser en kommenderingschef/räddnings-ledare. Vid varje polisiärt samverkansområde finns det beredskapshavande polischef som i länspolismästarens frånvaro delegerats att fatta vissa beslut som bör ligga på en viss nivå. Denne företräder även myndighetens högsta ledning under de tider som delegationen avser. För att skapa tydlighet om vad som ska uppnås vid en särskild händelse fattar kommenderingschefen/ räddningsledaren ett Beslut I Stort s.k. BIS. Vid varje räddningstjänstinsats enligt LSO 4 kap 1, 11, §§ ska det finnas en räddningsledare. Det är polismyndigheten d.v.s. myndighetschefen/länspolismästaren som enlig lagen har ansvaret för detta. Länspolismästaren leder normalt inte heller denna typ av verksamhet utan utser genom delegation till någon annan att fatta beslut om att inleda räddningstjänst och att utse räddningsledare, se även avsnitt 4 rättslig reglering. Räddningsledarens beslutsbehörighet får inte begränsas och det är endast räddningsledaren som får fatta beslut om ingrepp i annans rätt och att avsluta räddningstjänst. En polisinsatschef med fältstab är den ledningsfunktion länspolismästaren/kommenderingschefen/ räddningsledaren upprättar för att leda den minutoperativa verksamheten på fältet. Vid särskilda händelser/räddningstjänstinsatser får det aldrig råda någon tvekan om vem som har ledningsansvaret för en insats. Det får heller inte råda någon tvekan om att denna person är medveten om innebörden av detta ansvar och att denne har erforderlig kompetens för uppgiften.
Den aktuella händelsen 29 Iakttagelser Underlaget i detta avsnitt utgörs av intervjuer med deltagande personal och stabsprotokollet. Bedömning Granskningsgruppen har valt att presentera iakttagelser i anslutning till vissa bedömningar i detta avsnitt, för att få ett tydligare sammanhang. Granskningsgruppen kan konstatera, att från det att räddningstjänst inleddes enligt LSO 4 kap 1 §, (torsdagen den 26 juli kl. 07.25 till fredagen den 27 juli kl. 08.30 då stab inrättades) har ledningsförhållandena varit klara. Under denna tid har VB varit räddningsledare. Vid samtal med de VB som varit i tjänst under den aktuella perioden har de också uppfattat sig som räddningsledare. Från det att ledningsstab upprättades fram till att räddningstjänst avslutades, (torsdagen den 2 augusti kl. 12.00) har ledningsförhållandena varit oklara. Vid granskningsgruppens intervjuer med alla som tjänstgjort i staben under den aktuella tiden, har ingen av dessa haft en klar bild av hur ansvarsförhållandet sett ut och vem som varit räddningsledare enligt LSO. Någon har uppfattat VB som räddningsledare, någon har uppfattat KC som räddningsledare samtidigt som beredskapshavande polischef deltagit under flertalet av stabsmötena. Den som haft den högsta tjänstegraden vid stabsmötena har varit den beredskapshavande polischefen Anki Sjökvist. I detta ärende har det funnits både en kommenderingschef och en räddningsledare, vilket granskningsgruppen anser är felaktigt. Det ska bara finnas en person som är ytterst ansvarig för räddningsinsatsen och det är enligt LSO räddningsledaren. Granskningsgruppen finner det anmärkningsvärt att alla i staben har uppfattat att ledningsförhållandena varit oklara och att ingen har frågat vem som för befälet och har ledningsansvaret, vilket torde vara naturligt i en situation som denna. Det förefaller som om ingen heller velat ta detta ansvar. Till följd av att ledningsförhållandena varit oklara och att kompetensen att leda och att verka i stab brustit har inte arbetsmetodiken i ledningsstaben utvecklats på ett önskvärt sätt. Som beskrivs i avsnittet 14 om arbetsmiljö/arbetstider, har planeringen för uthållighet i insatsen, arbetstids- och arbetsmiljöfrågorna inte hanterats på ett godtagbart sätt. I stabsprotokollet framgår (fredagen den 28 juli kl. 18.30) att ”PIC meddelat till räddningsledaren att samtliga på plats upplever det som om alla tänkbara platser är genomsökta utan resultat. Insatsen är i stiltje”. Någon analys av genomförda insatser, bedömning av sökområdets storlek, sökinsatsernas omfattning eller omfallsplanering har inte genomförts. Granskningsgruppen finner det anmärkningsvärt att räddningsledningen inte då eller senare reagerat på detta. Vid stabsmötena har det inte vid något tillfälle visualiserats någon karta över området. Granskningsgruppen bedömer därför att staben inte haft tillräcklig insikt/lägesbild om insatsens omfattning och komplexitet, vilket antagligen också bidragit till att ledningen av insatsen brustit. Staben övergick i beredskap från fredagen den 27 juli kl. 15.00 fram till måndagen den 30 juli kl. 09.00. Inget stabsarbete utfördes under denna tid. Med hänsyn till den pågående aktiviteten som syftade till att rädda liv, anser granskningsgruppen att detta beslut var felaktigt. Det är orimligt, att VB ska kunna vara räddningsledare i det här aktuella ärendet parallellt med sitt ordinarie vaktuppdrag som omfattar Norrbottens län. Samtidigt har VB varit räddningsledare i fyra andra ärenden under perioden och under helgen pågick en stor polisinsats med anledning av stadsfesten Piteå dansar och ler. Granskningsgruppen uppfattar att den ansvariga räddningsledningen på grund av kunskapsbrister inte insett sitt ansvar i den roll de haft som ytterst syftar till att rädda liv. Det är räddningsledarens ansvar att fatta beslut om att avbryta en räddningstjänstinsats. Beslut om att avbryta räddningstjänstinsatsen fattades enligt
Page 1: Tillsynsrapport 2013:5 Granskning a
Page 4 and 5: Granskning av räddningstjänstinsa
Page 56 and 57: 18.7 MSB:s rapporter och länkar Ut
Page 58: www.polisen.se

Granskning av räddningstjänstinsats vid polismyndigheten ... - Polisen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?