Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på ...

snabbt kommer in i klassen, klasskamraterna tar sig an en ny
elev med liv och lust. ”De kommer med direkt och leker med
de svenska eleverna, hör svenska pratas. Man ser också att det
blir ett lyft för de elever som är lite mindre nyanlända när
det kommer nya” säger Jeanette. ”Sedan gäller det att vara
uppmärksam när det har gått en tid och se till att den nya
eleven har vänner”, tillägger hon. Lärarna kanske behöver
styra umgänget ibland och skapa inkluderande rastlekar. Att
få nyanlända flerspråkiga kamrater blir även ett lyft för de
enspråkiga eleverna, menar Jeanette: ”Det blir naturligt med
olikheter och lätt att se likheter”.
Rektorn Annechatrin sammanfattar vikten av den sociala
delaktigheten: ”Man får inte förringa det sociala med att
direkt ha en klasstillhörighet, direkt få kamrater i klassen,
att vara med på rasterna och vara en som alla andra, inte
vara vid sidan av. De sociala kontakterna gör ju dessutom att
eleverna utvecklar språket”.
Rektor Annechatrin Brandén
Utmaningar med
organisationsmodellen
Både rektorn och lärarna kan se att det innebär en utmaning
för klasslärarna att ha det pedagogiska ansvaret för de nyanlända
eleverna. Klassläraren Jeanette förklarar varför: ”I de
fall det inte finns tillgång till studiehandledning kan det vara
svårt att anpassa undervisningen för den nyanlända eleven,
men då får man ta hjälp av material från lärarna i svenska
som andraspråk”.
Jeanette jämför med skolans tidigare system med förberedelseklass
och tror att eleverna kände sig lika osäkra då: ”Det
är ju likadant när man kommer till en förberedelseklass, så
kommer man känna att man inte förstår i början. Så är det
ju för alla när de kommer nya”. Dessutom var det svårare
att individualisera undervisningen när alla nyanlända elever
samlades i en förberedelseklass. Hon menar att den tidigare
18 att främja nyANLÄNDA elevers kunskapsutveckling