Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på ...

tiden, ha koll på vad de gör och att deras modersmål är viktigt”. ”Om jag inte hade
haft en modersmålslärare skulle jag ha glömt kirundi”, säger Tatiana.
Nibbleskolans starkaste sidor
Rektorn och lärarna lyfter samfällt fram organisationsmodellen som den stora
framgångsfaktorn i skolans arbete med nyanlända elever. Att nyanlända elever
börjar direkt i klassen, och därmed får tillgång till alla ämnen, gör att de kan vidareutvecklas
på sin kognitiva nivå och att de får sociala kontakter med jämnåriga
kamrater, menar de.
Förutsättningen för den här modellen menar rektorn är en elevsyn som utgår
från den enskilda individen samt att det finns stöd och förankring på politisk
nivå. När det gäller praktiska förutsättningar på skolan är introduktionslärare och
studiehandledare på modersmålet ett måste samt att undervisningen i svenska som
andraspråk håller god kvalitet. Rektorn sammanfattar att det handlar om ”att bli
en som alla andra. Eleven har inte språket men det ska inte vara ett hinder. Det
handlar om helheten för eleven och framför allt att kunna fortsätta med sitt kognitiva
lärande. Det är jätteviktigt.”
Rektorn och lärarna på Nibbleskolan i Hallstahammar lyfter fram följande goda
förutsättningar för utbildning av nyanlända elever.
På kommunnivå:
• Kommunen ingår i ett regionalt samarbete för att förbättra nyanlända elevers
introduktion.
• Politiker prioriterar arbetet med nyanlända elever, genom att t.ex. avsätta öronmärkta
pengar för studiehandledning på modersmålet och efterfråga riktlinjer
på området.
På skolnivå:
• Kvalificerade studiehandledare finns till hands för eleven för att ge intensivt
inskolningsstöd och studiehandledning på modersmålet, agera stöd i kontakten
med vårdnadshavarna samt delta i uppföljning av elevens kunskapsutveckling.
• Det finns tid för planering mellan klasslärare/ämneslärare, studiehandledare och
lärare i svenska som andraspråk.
22 att främja nyANLÄNDA elevers kunskapsutveckling