LUM nr 3 - 23 mars (PDF 4MB, Nytt fönster) - Humanekologi Lunds ...

Acar, f.d. ordförande för den verkliga
FN-kommitté man imiterar. Hon tycker
kursdeltagarna är imponerande ambitiösa
och pålästa. Och Bananistans premiärminister,
alias Anjelka Markovic, är
också nöjd.
– Det är en intressant övning. Fast alla
är inte lika aktiva i diskussionerna. Jag
har nog dominerat för mycket… säger
hon. Som medlem i en organisation mot
trafficking i Serbien lär hon dock kunna
få nytta av sin träning i att tala med ”premiärministerpondus”.
Representanterna för Bananistans regering i en ivrig taktikdiskussion under en paus i förhandlingarna.
Engagerat på kurs
om kvinnors rätt
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. – Våldet
mot kvinnor har inte minskat ett
dugg i Bananistan sedan den förra
rapporten gjordes. Vare sig domstolar
eller polis tar detta på allvar, säger
en representant för en ideell juristorganisation
kritiskt.
Men Bananistans premiärminister
slår ifrån sig:
– Inom regeringen gör vi vad vi
kan. Men det tar tid att förändra ett
traditionellt samhälle!
Representanterna för ideella organisationer
och för Bananistans myndigheter
träffas inför en FN-kommitté som undersöker
hur olika länder efterlever FNs
konvention mot diskriminering av kvinnor.
DISKUSSIONEN OM SKOLPOLITIK, skilsmässolagar
med mera är livlig, även om
deltagarna ibland måste improvisera och
använda sin egen fantasi. För Bananistan
finns ju inte… och mötet äger inte rum
i FN-skrapan i New York utan på hotell
Lundia i Lund.
Bananistanska drag finns det dock alldeles
för mycket av i världen, bland annat
i östra Europa, Balkan och Centralasien.
Det är därifrån de kommer, deltagarna
i Raoul Wallenberg-institutets kurs om
mänskliga rättigheter för kvinnor, som
genomför rollspelet om Bananistan.
– Vi försöker göra rollspelet så realistiskt
som möjligt. Deltagarna har fått en
fiktiv rapport om kvinnornas situation i
landet att läsa in sig på, säger kursansvariga
Emma Melander-Borg.
DE IDEELLA ORGANISATIONERNAS representanter
har också fått rådet att ägna
alla pauser i förhandlingarna åt lobbying.
En tidigare kurs tillverkade till och
med egna demonstrationsplakat, som
deltagarna tågade runt med för att kräva
större rättvisa i Bananistan.
Rollspelet leds av professor Feride
RAOUL WALLENBERG-INSTITUTET ger under
året fyra korta internationella kurser
om mänskliga rättigheter i allmänhet eller
kvinnors mänskliga rättigheter i synnerhet.
De tre som ges senare i år vänder
sig till deltagare från Latinamerika, Mellanöstern/Nordafrika
och östra Europa/
Centralasien.
– Vi får sökande från både myndigheter,
organisationer och högskolor, säger
organisatören Zophie Landahl, och förklarar
att man helst tar in personer som
står mitt i sin karriär.
– Då har de å ena sidan möjlighet att
genomföra förändringar, å andra sidan
ganska många år framför sig att arbeta.
EFTER TRE–FYRA VECKORS föreläsningar
och studiebesök i Lund, Köpenhamn
och Stockholm ska kursdeltagarna genomföra
varsitt eget projekt i sitt hemland.
Projekten redovisas sedan vid ett
uppföljningsmöte i respektive region.
– En kvinna från Sydafrika gjorde en
manual för hur polisen ska ta hand om
kvinnor som anmäler våldtäkter och andra
våldsbrott. En fängelsechef i Tanzania
ordnade en köksträdgård för att internerna
skulle få nyttigare mat. En kvinna
från Iran startade en bokbuss enbart för
kvinnor, och med böcker om kvinnofrågor,
berättar Zophie Landahl.
Kurserna i mänskliga rättigheter har
pågått i många år, och ännu märks ingen
nedgång i antalet sökande.
– Så som det ser ut i världen, så finns
det ju tyvärr fortfarande stora behov av
den här kunskapen… säger Emma Melander-Borg.
INGELA BJÖRCK
14 LUM NR 3 | 2007